- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap /
65

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1934 - C. Grave: Ormastorp-Gunnarstorps stenkolsgruvor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
BERGSVETENSKAP

HÄFTE 9         SEPT. 1934


REDAKTÖR B.G. MARKMAN.
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEEN


INNEHÅLL: Ormastorp–Gunnarstorps stenkolsgruvor, av ingenjör C. Grave. – Över värmeutvidgningen vid
korrosions- och värmebeständiga gjutjärnssorter, samt material för s. k. Holmstag-fästen, av ingenjör J. Härdén.

ORMASTORP–GUNNARSTORPS STENKOLSGRUVOR.

Av ingenjör C. Grave.


Schakten vid Ormastorp och Gunnarstorp äro
avsänkta för att utvinna de delar av de skånska
stenkolsfälten, som ligga nordväst om Billesholm. I norr
och nordost gränsa dessa mot Söderåsens
förkastningar och i söder begränsas fältet av en ca 20 m
hög förkastning, löpande nordväst-sydost. Man kan
sålunda säga, att det fält, de båda gruvorna
tillsammans bilda, är skarpt avgränsat från de sydligare
liggande Bjuv–Hyllingefalten och sålunda geologiskt
sett utgöra en enhet. Ormastorp–Gunnarstorps
stenkolsgruvor omfatta dessutom de största och ur
kolsynpunkt mest givande av Höganäsbolagets
koncessioner. Lertillgången inom områdena är däremot av
mycket underordnad betydelse, och numera utvinnes
icke heller någon lera. Av kartan, fig. 1, framgår
fältens läge i förhållande till ovanjordskartan.

Kolfyndigheten utgöres här liksom på de flesta
andra ställen inom den Skånska stenkolsförande
formationen av 2 flötser, den övre av ca 35–40
cm tjocklek samt den undre av 65–75 cm
tjocklek. Inom Ormastorpsområdet ligga de båda
flötserna ganska nära varandra, fig. 3.
Avståndet varierar från 60–80 cm upp till 100–120
cm eller mera. Inom Gunnarstorpsområdet
däremot gå flötserna längre isär, och mellanbergets
tjocklek kan gå upp till ca 4 à 5 m, fig. 4. Detta
mellanberg består av sandblandad lera, i vilken
speciellt inom Ormastorpsdelen kolränder eller
skifferränder av sämre kvalitet finnas insprängda,
de s. k. C-kolen. Ovanför övre flötsen
förekommer dessutom en starkt sandblandad lera, det
s. k. takberget, vilket är genomdraget av
sprickor, i regel vertikala, s. k. "släppor". Dessa
sprickor göra det ganska svårt att stämpla upp
takberget, varför det i regel vid brytningen av
övre flötsen måste nedtagas och inläggas i
packningen (igensättningsberg). De båda flötserna
äro av olika kvalitet och brytas under skilda
beteckningar. Inom Ormastorpsfältet håller övre
flötsens kol ca 4 800 eff. Cal med 15 à 16 %
aska och brytes under beteckningen BA. Undre
flötsens kol däremot håller ca 5 200 Cal samt
9–10 % aska, samt brytes under beteckningen
A. Mitt i undre flötsen finnes en ca 8–10 cm
tjock kolskifferrand med 3 000 eff. Cal, vilken
utsorteras och betecknas såsom C-kol. Inom
Gunnarstorpsområdet däremot är övre flötsen
av ungefär samma kvalitet som undre flötsen,
och båda betecknas såsom A-kol. På de ställen i
Ormastorpsområdet, där sammanlagda tjockleken av
taklaget och mellanberget icke överstiger 1,2–1,3 m,
brytas båda flötserna tillsammans, "dubbelflötsarbeten",
men inom de delar av Ormastorpsfältet, där
sammanlagda tjockleken är mera än 1,4 à 1,5 m,
samt praktiskt taget inom hela Gunnarstorpsfältet,
brytes enbart den undre flötsen, medan den övre t. v.
kvarlämnas, "enkelflötsarbeten".

Ormastorpsschaktet avsänktes under åren 1909–1910
ned till undre flötsen, som här ligger på ett djup
av ca 90 m. Gunnarstorpsschaktet avsänktes senare
och blev färdigt först på våren 1914. Djupet är
ungefär detsamma som i Ormastorp. Under
tidpunkten intill 1930 bearbetades Ormastorpsfältet praktiskt
taget uteslutande inom dubbelflötsområdena.
Brytningsmetoden var därunder s. k. smalortsdrivning

illustration placeholder

Fig, 1. Karta ovan jord över Ormastorps och Gunnarstorps stenkolsfält.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934b/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free