Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap / 72 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1934 - Joh. Härdén: Över värmeutvidgningen vid korrosions- och värmebeständiga gjutjärnssorter, samt material för s. k. Holmstag-fästen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Moderna s. k. Holmstag-fästen.

väl kan konstruktivt sammanställas med grå-gjutjärn
och stål – en rätt värdefull kombination.

Dessa gjutjärnssorter med hög nickelhalt skilja
sig från den ovan anförda "Niresit" därigenom, att
de ej innehålla koppar. Detta har ingen betydelse
med avseende på värmeutvidgiiingen. Däremot
förekommer ofta en tillsats av krom, vilkens storlek
bestämmes av det ändamål för vilket legeringen är
avsedd.

Vid 4 % krom visar ett nickelgjutjärn med
28–30 % Ni en hårdhetsgrad av ca 140 till 160
Brinell och medger utan svårighet bearbetning. Ökas
kromhalten till ca 5 % så ökas Brinelltalet med ca
20 enheter, och bearbetbarheten minskas i någon
mån. För cylinderfoder är t. e. en kromhalt av
4–5 % att rekommendera. För ventilsäten däremot,
varest en större hårdhet är önskvärd, och som
fordrar mindre bearbetningshastighet, kan
kromhalten mycket väl ökas till 5–6 %.

De under tiden i Amerika vunna praktiska
erfarenheterna med dessa nickel-gjutjärnssorter ha
visat, att de ägna sig synnerligen väl för ventilsäten
vid förbränningsmotorer. Härtill kommer även deras
höga korrosionsbeständighet, som är ännu högre än
den för Niresit, materialet till godo. I samma grad
motsvara de ett samarbete med vanligt grågods för
insatsen vid pumpcylindrar, avsedda för transport
av heta oljor och andra starkt angripande vätskor
med högre temperatur, ävenså till cylinderhylsor vid
luftkompressorer, där angripande gaser förekomma.
Dessa gjutjärnssorter motstå även angreppet av
avgaserna från förbränningsmotorer samt uppvisa en
god slitstyrka.

Ävenså har gjutjärnet med 34–35 % Ni (med
lägsta värmeutvidgningen) redan nått praktisk
användning. Så t. e. för varmpressverktyg, vid vilka
inom ett område av några hundra grader en
möjligast minsta dimensionsändring är önskvärd.
Särskilt för pressformar för papiermachéplattor av
bestämd dimension har ett nickelgjutjärn med 35 %

Ni visat sig fördelaktigt. Dessa verktyg bli under
arbetet uppvärmda och få därvid ej märkbart
förändras till form och dimension; detta gäller även
formar för vanlig pressgjutning. Det ovan nämnda
legerade gjutjärnet har för dessa ändamål visat sig
mycket användbart.

S. k. Holmstag-fästen för flygmaskiner.

En lämplig tillsats av nickel till vanligt
stålgjutgods höjer, som bekant, sträckgränsen
avsevärt, ävensom knäckningsgränsen
vid böjning. Likaledes underlättar en dylik
tillsats den vid stålgjutgods så viktiga
värmebehandlingen, i det att godset blir finkornigare
och mera "genomarbetat", som man säger.

Dessa fördelar göra, att det nickellegerade
stålgjutgodset synnerligen väl lämpar sig för starkt
utsatta konstruktionsdetaljer. Sålunda användes
sedan någon tid tillbaka ett kromnickelstålgods med
1,25 till 1,5 % Ni och 0,4 till 0,6 % Gr för
framställning av särskilt tunnväggiga s. k. Holmstagfästen för
flygmaskiner. Efter lämplig värmebehandling
erhålles därvid följande hållfasthetssiffror: 60–75 kg/mm²
draghållfasthet, 45–55 kg/mm² sträckgräns, 20–15 %
brottelongation (l = 5 d).

Detta i elektrostålugn framställda material
uppfyller i fråga om täthet och frihet från porer såväl
som hållfasthetsegenskaper, särskilt då det gäller
slag- och stot-påfrestningar, mycket höga anspråk.
Härtill kommer även en mycket god slitstyrka mot
avnötning.

I fråga om flygmaskinskonstruktioner är vidare
att anmärka, att dylika, rätt värmebehandlade,
nickel-stålgjutgodslegeringar även bibehålla sina
fördelaktiga egenskaper vid låga temperaturer. Sålunda visar
det sig att, medan vanligt olegerat stålgods med en
hållfasthetssiffra av ca 60–70 kg/mm² vid minus
33°C har ett "kerb"-seghetsvärde lägre än 1 mkg/cm²,
stiger denna faktor genom tillsats av endast ca 2 %
Ni till ca 10 mkg/cm² (det s. k. D M V-provet).

Av ovan anförda skäl kan, med hänsyn till de höga
hållfasthetssiffrorna sägas, att de av krom-nickellegering
framställda Holmstagfästena, särskilt efter
lämplig värmebehandling, betydligt höja
driftsäkerheten hos tungt belastade flygmaskiner, samtidigt
som de på grund av viktsreduktionen (betingad av
den större hållfastheten) utgöra en ej oväsentlig
besparing både i fråga om bränsle och materialkostnad.

Fig. 2 visar en grupp av dylika stag. Jämföres
godstjockleken hos staghylsorna med andra liknande
av äldre typ så är skillnaden iögonfallande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>