Teknisk Tidskrift / 1934. Bergsvetenskap / 84 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - Edvard Norström: Anteckningar från en studieresa till guldgruvorna i Siebenbürgen, Rumänien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nivå är nu utbrutet, och man rör sig f. n. med
brytningen på 30, 60 och 90 m avvägning från
Viktorstollens nivå räknat. Å 120 m nivå håller man
f. n. på med tillredningsarbeten.

Genom att låta ett gammalt schakt från Mariastollnivån
till dagen stå öppet, och genom flera tvärslag
till Mariastollen, behöver man inga
ventilationsanordningar. Luften var dock ganska skämd på 60 m
avvägning, där man hade mycket tvärbrytning. Här
var det också ganska varmt, säkerligen ca + 25°.
För vattnet har man tagit upp en bassäng på 120 m
avvägning, och å 60 m avvägning har man en

Fig. 8. Hand- och maskinborrstål.

blindort, som får tjänstgöra som vatten-reservoar. Vattnet
får avrinna genom Viktorstollen. Samtliga Micas
gruvor äro mycket torra, och man behöver vanligen
låta pumparna gå endast någon timme pr skift.
Viktorstollens lutning är ca 2 promille.

Man använder sig i Musari huvudsakligen av
handborrning. Orsaken är den stora halten av friguld, som
fordrar mycken uppsikt, och som gör, att brytningen
ej kan forceras, 1 sträckmeter ort drives av två man
på fyra dagar vid handborrning och på ca en dag vid
maskinborrning. Vid maskinborrningen förbrukas ca
3 gånger mera dynamit, och då denna är dyr, blir
kostnaden vid hand- och maskinborrning ungefär
densamma. Med handborrning borrar man hål om
40–60 cm längd och 20 mm diam. Borrstålet är
8-kantigt (se fig. 8). Vid maskinborrning använder
man sig av handmaskiner. Borrstålet är kompakt,
med dubbelt skär och spiral vriden fena för borrmjölet.

Borrmaskinerna äro av Flottmans tillverkning.

I Musari med sitt sönderbråkade berg erfordras rätt
stora timmermängder. Det är ektimmer, som användes
i gruvan, och det kommer till stor del från egna
skogar. Så gott som alla utfraktsorter äro timrade. Fig.
9 visar modellen för timring av en ort. Vid
brytningen erhålles ungefär lika delar malm och berg,
varför det är mera sällsynt, att något extra
fyllnadsberg behöver nedstörtas till arbetsnivån.

I gruvan arbeta ca 600 man i två skift. Chef är en
gruvingenjör med 3 yngre ingenjörer som assistenter.
Dessa tjänstgöra dock huvudsakligen som Steiger
(polistjänst).

Varje etage har sin Obersteiger, alltså 6 inalles på
2 skift, och denne har under sig ett antal Steiger. På
varje Steiger komma 8–10 man, borrare,
hjälpborrare, lastare och pojkar för renhållningen.
Timmermän, murare, smeder etc. stå direkt under der
Obersteiger.

Maskinellt: För uppfordringen har man ett
blindschakt från Viktor stollens nivå till 120 m avvägning.
Gruvspel med fast och lös lintrumma, dubbla hissar
i schaktet och övliga säkerhetsanordningar. Spelmotor
om 50 hkr och 500 volt. Uppfordringshastigheten
är ca 2 1/2 m/sek., motsvarande en kapacitet om
250 ton/skift. Hisslinorna inspekteras och provas på
brotthållfasthet och böjningshållfasthet var tredje
månad. Gruvvagnarna lasta ca 800 kg malm.
Utfrakten genom Viktorstollen ombesörjes av
elektriska lok om 35 hkr. De kunna, när de äro nya, draga
60 fullastade vagnar, men bliva enligt utsago ganska
snart f or slitna. Krångel på linjen hörde ej till det
ovanliga. Då det var rätt lågt i tak i stollen, och
personbefordran ävenledes skedde per tågsätten, var
risken stor för, att man med huvudet kunde komma
i kontakt med den strömförande ledningen, särskilt
vid av- eller påstigning. Flera olyckstillbud, t. o. m,
dödsfall, hade inträffat av denna anledning.

För vattenundanhållningen finnes en turbopump om
1 000 minutliter, som arbetar ca 5 timmar om dygnet.
Uppfordringskapaciteten var 150 m. Pumpen drives
av en motor om 68 hkr.

Som redan nämnts har gruvan naturligt drag, men
man funderade på att sätta in en del fläktar på sina
håll.

Guldet i Musari.

Det lär finnas få gruvor i världen, som levererat
så mycket och så vackert friguld som Musari. Ett
besök i Micas museum i Bråd med dess mineralsamling
ger en intressant inblick i alla de variationer,
som det kan falla guldet in att uppträda i. Det finns
"inväxt" guld och "påväxt" guld, bladformigt,
kornigt, trådformigt, mossliknande, senaps-, kristallint
guld etc. I allmänhet är Musari-guldet ljust och
håller mycket silver, finheten är 700–720 promille.

Friguldet anträffas i allmänhet i kvartsen, men det
finnes också gångar, där det uteslutande förekommer
på kalkspat. Små mm-tjocka ådror på ett litet
avstånd från gångfyllnaden är oftast de rikaste
fyndställena. Musari-ingenjörerna kallade det för
sekundärt guld, om det är av sekundärt ursprung, lämnar
jag därhän, meningen därom bland geologerna var
visst ganska delad. Ofta anträffas stora kvartsdruser,
där guldet sitter påvuxet kvartskristallerna som
stora bladknippen, eller kan drusrummet vara fyllt
med starkt guldförande pyrit. En drus av den
förra typen hade jag turen att få se vid ett av mina
besök i Musari. Själva kvartsdrusens storlek var
väl ungefär 40 X 15 cm med en tjocklek av 2–3
cm. Guldet satt påväxt som stora bladknippen,
det fanns guldblad på flera cm² storlek. Denna

Fig. 9. Timring av orter.

enstaka drus gav nära 4 kg friguld. Enligt uppgift av gruvingenjören
gjorde man en gång ett rekordfynd på över 80 kg
friguld på en enda tunn spalt, von Palfy
omnämner ett annat fynd från Musari, varvid på ett enda
ställe under ett skift togs ut ej mindre än 55,5 kg guld.

Vid ett annat besök i Musari såg jag friguld i
form av en jämnt fördelad impregnation i en
fullständigt kaoliniserad gårigfyllnad, troligen kaoliniserade
sidostensfragment (melafyrtuff). Gångbredden var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>