Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - Edvard Norström: Anteckningar från en studieresa till guldgruvorna i Siebenbürgen, Rumänien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där var den ännu rikare. Man beslöt då att forcera
arbetet samt avsänkte ett blindschakt från Viktor-nivån
till 90 m avvägning. Dessa arbeten påbörjades
efter kriget. Anna-gången lämnade under
5-års-perioden 1927–1931 sammanlagt 174 684 ton malm,
vilket motsvarar 25,6 % av den totala malmproduktionen.
Medelguldhalten för de 5 åren var 14,0 g/ton.
År 1931 bröts på denna gång 46 215 ton malm,
motsvarande 34,1 % av hela malmbrytningen. Guldhalten
var för 1931 12,1 g/ton malm.
Anna-gången för amalgamerbart guld. Vid
tillredningsarbetena för denna malmgång kom man på en
synnerligen kisrik gång, vilken betecknades med nr
25. Senare fann man, att den hade en förkastad
fortsättning. Denna hade man redan förut döpt till gång 37
och så fick hela gången gå under benämningen 25/37.
Trots en vid analys påvisad hög guldhalt, måste man
till att börja med låta brytningen bero, enär vid
upprepade prov endast en försvinnande liten del av
guldinnehållet visade sig vara amalgamerbart. Först vid
försök med flotation lyckades man få bukt med denna
malm, och så fick gången 25/37 smeknamnet
flota-tionsgången, eller Bredisor Elot. År 1929 började
man bryta densamma, men redan år 1931 var
brytningen uppe i 16 204 ton malm. Guldhalten var för
året 1931 19,3 g/guld per ton, som synes alltså
betydligt högre än hos Anna-gången (gång 28). Bägge
gångarna äro brytvärda efter en längd längs
strykningen av ca 300 m. Strykningen är SO–NV med
en stupning av 70°–80° mot V. Förutom dessa
huvudgångar finnas ett större antal icke brytvärda
gångar av växlande mäktighet. Huvudgångarnas
mäktighet varierar rätt mycket, gång 28 är ofta
meterbred eller ibland ett par meter mäktig, ibland
snöres den ihop till endast decimeterbredd. Flotations-gångens
mäktighet är i genomsnitt 1/2 m, dess kishalt
kan stundom uppgå till 30 %.
Gångarna förlöpa i propylitiserad andesit och
kaoliniserade tuffer. Någon granatförande andesit
är ej angiven å v. Palfys karta, men kunde flerstädes
iakttagas inom gruvans horisonter.
Gångfyllnad: Anna-gången är en mäktig
kvartsgång med en derb, smutsig kvarts. Kalcit är sällsynt,
men rodokrosit och särskilt baryt förekomma ganska
ofta. Av malmmineralen är pyrit förhärskande, men
zinkblende är en ävenledes vanlig impregnation.
Blyglans förekommer särskilt i Luna-Aurora-etagerna,
varest zinkblendet därigenom blivit tillbakasatt.
Gång 25/37 intager en särställning inom
gruvområdet. Huvudgångart är kvarts i en derb, rå och
smutsigt grågrön varietet. Tungspat förekommer i
alla nivåer i form av tavelformiga kristaller och
uppfattas som en sekundär bildning. Som sådan
anträffas även gips. Kalkspat saknas totalt. I främsta
rummet av de impregnationsartat förekommande
malmmineralen uppträder pyrit i två varieteter. Dels
primärt som impregnation i kvartsen, och är då den
värdefullaste beståndsdelen, ty i samband därmed
förekommer guldet, dels sekundärt som makroskopiska
kristaller i form av krustor och överdrag. Markasit
förekommer, ehuru sparsamt. Zinkblende och
blyglans finnas på alla horisonter i form av slingrande
band eller nystan, Zinkblendet kan stundom
uttränga pyriten och giva gången utseendet av en ren
zinkblendegång. Blyglansen förekommer rikligast på
högre nivåer. Kopparkis finner man ibland som
cm-tjocka snören, och nära dagen har man då och då
stött på malakit. Tetrahedrit och andra Fahlerzer
äro tämligen vanliga. En forskare, Sammler, påstår
sig i slipprov från Bredisor hava funnit sylvanit, som
sällsynt följeslagare till pyriten.
En nästan ren zinkblendegång av 1/2 m mäktighet
följer gång 25 som sidospalt en längre sträcka i
strykningen. I detta sammanhang kan påpekas, att
zinkblendet i Musari är en svart, järnhaltig varietet,
under det att zinkblendet i Bredisor och Valea Morii
är ljusare brunt, i den senare gruvan finner man
vanligen en mycket ljus, honungsgul varietet, vilken
säges vara ett tecken på stor guldhalt.
Guldföringen: Guldet förekommer i Bredisor i alla
former, – som friguld, som "Pochgold" och som
"bundet" guld. När man började bryta Anna-gången,
var friguld en sällsynthet. Sedan dess har det
blivit allt vanligare. År 1930 resp. 1931 utvanns 288
och 250 kg friguld från denna gång. Man känner
såväl inväxt som påväxt friguld; det förra i med
pyrit genomsatta derba kvartsband, eller som
impregnation, mer underordnat som mossguld eller
bladguld. I senare fallet sitter guldet vanligen på
pyrit eller zinkblende, men kan också vara påväxt
kvarts.
I gång 25/37 har man så gott som uteslutande s. k.
"bundet" guld. Vid amalgameringsförsöken visade det
sig, att endast en ringa bråkdel uppsögs av
kvicksilvret. När man lät avfallet gå på skakbord kunde
man iakttaga en tydlig guldsvans ovanför
blyglanssträngen. Sammler har publicerat en del betr.
guldets förekomstsätt i Bredisormalmen (Metall und Erz
juni 1926 sid. 11–12). De försök med uppvärmning
av slipprov, varvid guldet blev synligt vid 400 ggr
förstoring, som förut omnämnts, gälla denna malm.
Man har tänkt sig, att de kolloidala guldkornen skulle
koagulera vid värmebehandlingen. Ett anrikningspatent
togs t. o. m. ut med anledning av upptäckten.
Anna-gången håller 6–7 g "Pochgold" per ton och
lämnar dessutom ca 20 kg friguld per månad, vilket
motsvarar ett totalt guldinnehåll av ca 12 g guld per
ton. Gången 25/37 har en genomsnittlig guldhalt av
19-20 g per ton malm.
Jämsides med gruvkartorna upprättar man kartor
över guldfördelningen. För varje löpande meter ort
i malm å varje etage tages ett slitsprov över hela
gångens bredd, vinkelrätt mot strykning och
stupning. Analysresultatet jämte gångmäktighet och
provets nr införes å kartan. Guldinnehållet
åskådliggöres grafiskt. Guldhalten växlar starkt såväl
horisontellt som vertikalt. Ex. för gång 25/37
Etagen 30 m över Viktorstollnivån,
| + 30 m | medelhalt | 9,5 | g Au/ton. |
| 0 m | ,, | 28,0 | ,, |
| – 30 m | ,, | 14,0 | ,, |
| – 60 m | ,, | 49,0 | ,, |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
