Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1934 - G. Swedenborg: Bedömning av telefonapparaters elektroakustiska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 MARS 1934
ELEKTROTEKNIK
41
Övre gräns för det
överförda frekvens- Resultat
bandet
1953 Sch avtrubbat. S och F ej sä.
bara, T och P svåra att skilja åt.
M, N, Ng och L otydliga.
1642 Vokalerna oskarpa. I höres som O
och E som Å.
l 230 Ö verkar nästan som Å.
977 Ch, F, S och Sch låta på samma sätt.
K, P och T mörkt oskiljbart
stot-ljud. R mörkt svagt brus av
varierande intensitet. Alla konsonanter
ha samma tonhöjd.
870 A får mycket mörk klangfärg.
652 Alla vokaler verka som O eller
mörkt Å.
517 Alla konsonantljud verka som svagt
mörkt brus. Endast R kan
särskiljas.
366 Inga konsonantljud kunna särskiljas.
Fig. 7 anger, enligt Grtitzmacher och Just, den
relativa effektfördelningen hos S-ljudet på olika
periodtal. Av kurvan ses att periodtal upp till ca
12 000 Hz äro av betydelse för denna konsonant.
Man får ett mått på distorsionens betydelse för
ljudkvaliteten genom att utföra s. k. uppfattbarhetsprov.
I regel ske dessa på så sätt, att meningslösa stavel-
Förkonsonautljud
CCIF:s grupper
B, BL, BR
C (utt. TS)
C (utt. TJ)
D, DR
F, FL, FR
G (utt. D J)
G, GL, GR
H
J
K, KL, KR
L
M
N
P, PL, PR, PS
R
S, SL, SP, ST, STR
S (utt. SCH)
SL. SR, ST
T, TR
V, VL
Z (utt. m. tonande S)
Vokalljud
A
E
I
O(utt.Å)
U (utt. O)
Efter-
konsonant-
Ijud
B
C
C
D
F, FL
G
K
L
M
N
NG
P
R, RS
S
ST
S
T
V
Z
ser läsas i avsändningsapparaten, varvid på
mottagaresidan uppskrives det som man hör eller tror sig
höra. Det procentuella antalet rätt uppfattade
stavelser utgör ett visst mått på talöverföringens
godhet. Antalet stavelser måste vara ganska stort för
att resultaten skola bliva tillförlitliga och
reprodu-cerbara. Synnerligen lämpligt är att vid
undersökningar av telefonförbindelser alltid jämföra den
anordning, som skall prövas, med en anordning, vars
egenskaper äro fullt kända genom särskilt
grundliga prov. Man får på så sätt referensvärden. Om
uppfattbarheten ändras i avsevärd grad för den
kända anordningen, tyder detta på, att den talandes
eller de lyssnandes subjektiva egenskaper ej äro
konstanta, och kan då korrektion göras härför.
CCIF har utarbetat anvisningar om det lämpligaste
förfaringssättet vid stavelseuppfattbarhetsprov. För
bildandet av stavelser ha utvalts fonetiskt lämpliga
förkonsonantljud, vokalljud och efterkonsonantljud.
Ljuden anges med esperantoskrivsätt. Ett häfte
finnes utgivet, som innehåller ett stort antal
stavelselistor med 50 stavelser i varje. Vid telegrafverket
3
o
O
o
g
o
o
o
o
o
8
C\J
HCKTZ.
Fig. 7. Effektfördelningen för S-ljudet på olika
periodtal (enligt GrilUmacher och Just).
användas dock ej dessa listor, enär vissa av ljuden
äro en smula främmande för vid svenskt språkbruk
vana öron. De olika ljudgrupperna ha därför
modifierats något.
I följande tabell anges de grupper av ljud, som
CCIF fastställt och de grupper, som begagnas vid
telegrafverket:
Grupper använda vid telegrafverket
Förkonsonantljud
Vokalljud
Efter-konsonant-Ijud
B, BL, BR
A
B
D, DR
E
F, FT
F, FL, FR
I
D
G, GL, GR
0
G
H
U
J
J
Å
K, KS
K, KL, KR
Ä
L
L
Ö
M
M
N
N
NG
P, PL, PR
P
R
R
S, SK, SL, SP, ST
S. SK, ST
SCH
SCH
T, TS
T
TJ
V
Ex. å CCIF.s stavelser
SLUP (utt. SCHLOP)
COC (utt. TSÅTJ)
VLAS (utt. VLASCH)
CING (utt. TJING)
Ex. å stavelser, använda
vid telegrafverket
KLAKS
SCHOP
RIST
VÄFT
Vid bildandet av stavelselistor bör varje särskilt
ljud inom varje grupp förekomma lika antal gånger,
varigenom alla listorna bliva ungefär likvärdiga i
avseende å svårighetsgraden.
Fig. 8 visar ett exempel på resultatet av
uppfattbarhetsprov. Jämförelse har gjorts med avseende på
ljudkvaliteten vid sändning av tal från en
telefonapparat av den av firman L. M. Ericsson kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
