Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - F. A. Fischer: Riktad ljudöverföring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
TEKNISK TIDSKRIFT
2 JUNI 1934
[-Huvudmaximum-]
{+Huvud-
maximum+} l
Fig. 4. Karakteristik för en
dubbelgrupp med d\l = 0,5.
Fig. 5. Karakteristik för en dubbelgrupp med d/A = 2,25.
Fig. 6. Karakteristik
för en rät grupp med
d = 5/6 A och n = 6.
i fig. 5 återgivna karakteristiken. Man ser vid
jämförelse med fig. 4, att huvudmaximum, som ligger
vinkelrätt i förhållande till förbindningslinjen,
visserligen har blivit skarpare, men att dessutom andra
maxima uppstått, vilka icke äro önskvärda för
ifrågavarande användningsområde. Ett närmare
studium visar, att riktningen av huvudmaximum är
oberoende av förhållandet d,!h under det att riktningen
av bimaximum är avhängigt av d/L Vid bestämt
avstånd mellan s trålkropparna peka bimaximas
riktning åt olika håll. Det må här hänvisas till analoga
förhållanden i optiken. De avledda relationerna äro
desamma som gälla ’för ljusets böjning genom två
trånga spalter. Huvudmaximum motsvarar den
centrala vita ljusfläcken, bimaximum motsvaras av
spektra av olika ordning.
Då vi här icke intressera oss för spektra utan blott
för den centrala strålningen, få vi blott välja
strålaravståndet så stort i förhållande till våglängden, att
inga bimaxima förekomma. Av formel (4) framgår
då
i4
En större riktningsskärpa än den i fig. 4 låter sig
alltså icke ernås utan bimaxima.
Vill man framställa större pejlskärpa utan
sekundärmaxima, måste flera s trålkropp ar ordnas i rak
linje.
En sådan strålkroppsformation av n enheter med
inbördes avstånd d har karakteristiken
. ( nd \
sm \n-r- cos a l
n - sm
rd
\ - cos a)
nd
- cos a
A
(12)
vilket är en ur teorien för böjningsgitter i optiken
välbekant formel.
Även här får naturligtvis strålkroppsavståndet icke
vara godtyckligt stort i förhållande till våglängden.
Av formel (12) följer, att
l (13)
n ^ ’
om inga bimaxima av huvudmaximums
storleksordning skola finnas.
I fig. 6 är framställd riktningskarakteristiken av
den raka gruppen med d =z 5/6 A ocn w z= 6. De små
bimaxima behöva ej här diskuteras, då deras
storlek alltid är mindre eller lika med 1/3 av
huvudmaximets storlek, motsvarande ljudstyrka alltså
högst 11 % av huvudmaximum.
De hittills betraktade karakteristikerna äro i
särskild grad ägnade att utsända ljud i planet och blott
så. De finna därför en vidsträckt användning i
signalväsendet, där det gäller att blott sända ljud i
horisontalplanet. En utsändning även i andra
riktningar vore slöseri med energi, då ju inga mottagare
befinna sigl där.
Nyare vattensignalapparater.
Den för navigationsändamål vanliga
vattenljud-sändaren består i allmänhet av två vertikalt över
varandra monterade dubbelmembransändare med
vertikalt stående membraner, vilka anordnats
korsade mot varandra för att utjämna den ännu
kvarvarande riktverkan. Fig. 7 visar en sådan
anläggning. De båda dubbelmembransändarna betecknas
med l och 2. Ombord på fyrskepp sänkes denna
sändargrupp genom ett schakt flera meter under
fartygsbottnen i en kätting. Den ringformiga vulsten 3
i fig. 7 tjänar som styrning i detta schakt. Sändarna
arbeta enligt den elektromagnetiska principen.
Signalsändaren för skepp, som icke ligga för
ankars som fyrskepp, utan färdas och det ofta med
stor hastighet, såsom jagare och kryssare, blir
nedsänkt genom fartygsbottnen i anordningar, som hava
ett strömlinjeformat utförande. Dylikt byggnadssätt
befriar anläggningen från skuggverkan från den
egna fartygskroppen och tillåter på bästa sätt
avlägsnande av propeller vattnets ljudstörande inverkan
vid signalering i kollin j en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
