- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik /
109

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - H. Nyström: Elektroindustrien i Sverige under 1933 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

JULI 1934

ELEKTROTEKNIK

109

mycket tillfredsställande omsättning såväl med
avseende på ledningar och kablar som bl. a. inom
installationsmaterielområdet, där bolaget specialiserat
sig på gummiblyledningssystemet, avsett för svårare
förläggningsförhållanden. A.-b. Alphas fabrikation
bygger på bakelitens mångahanda
användningsmöjligheter, även om bolaget i stor utsträckning
koncentrerat sig på tillverkning av elektrotekniska artiklar
såsom strömbrytare av märket Pello etc. Till
Telefon a.-b. L. M. Ericssons kabelverk i Älvsjö har
tillverkningen av pupinspolar förlagts ävensom annan
fabrikation av motsvarande karaktär.
Elektromekaniska industriaktiebolaget i Hälsingborg, koncernens
representant inom elektromaskinbranschen, har haft
ett gott år.

Svenska radio a.-b. har noterat en mycket
tillfredsställande omsättning, såsom även varit fallet
med andra svenska radioföretag såsom a.-b. Stern &
Stern, Aga-Baltic radio a.-b., Radiofabriken Luxor
och Dux radio a.-b. Försäljningen av
rundradiomottagare under säsongen 1932-33 kännetecknades av
en minskad efterfrågan, som emellertid för säsongen
1933-34 i det närmaste återhämtades.
Radiobranschen har utvecklat sig till en av de mera
betydelsefulla grenarna inom den elektrotekniska industrien
med en försäljningssumma, som torde ligga närmare
20 mill. kr., om däri inkluderas även rör och delar.
Antalet radiolicenser stiger tämligen konstant med
10 % per år och uppgick vid årsskiftet till ca
666 OOO.

Av de inhemska fabrikanterna av batterier,
nämligen Svenska ackumulator a.-b. Jungner,
Ackumulatorfabriks a.-b. Tudor och Nordiska
ackumulatorfabriken, tillverka de två förstnämnda såväl
stationära som startbatterier, medan Nordiska
ackumulatorfabriken koncentrerat sig på
startbatteritillverkning. Svenska ackumulator a.-b. Jungner och
Ackumulator-fabriks a.-b. Tudor ha under året
ytterligare utvidgat sin verksamhet genom att taga upp
tillverkning av torrelement, nämligen den
förstnämnda firman i sina verkstäder i Oskarshamn och
den senare i Pertrixverken i Sundbyberg.

Tillverkning av glödlampor har fortgått i praktiskt
taget motsvarande omfattning som föregående år vid
a.-b. Skandinaviska glödlampfabriken, a,-b.
Osram-Elektraverken och Kooperativa förbundets
glödlampfabrik. Av dessa företag har a.-b.
Osram-Elektra-verken förberett en omläggning av sin organisation,
vilken i år resulterat i ett avskiljande av den delen
av bolagets rörelse, som omfattar tillverkning av
installationsmateriel bl. a. säkerhetsapparater enligt
SEF-systemet och kok- och värmeapparater, vilken
verksamhet nu bedrives under firma Elektriska a.-b.
John Osterman.

Den svenska elektriska industrien avvaktar med
stort intresse arbetet inom den av kungl. maj:t
under våren 1933 tillsatta kommittén med uppdrag att
framlägga förslag till omorganisation av det
elektriska kontrollväsendet. Det första område, som denna
kommitté därvid behandlat, gäller frågan om
materielkontroll. I dagarna har kommittén avgivit ett
yttrande innebärande förslag till användningsförbud
av icke godkänd mstallationsmateriel.

Detta förslag utgör en komplettering och
skärpning av Svenska elektriska materielkontrollanstaltens
tidigare verksamhet och vissa elektricitetsverks
föreskrifter. I förslaget framkomna principer torde
hälsas med stor tillfredsställelse från de kretsar, som
arbeta på en utgallring av icke önskvärda
konstruktioner av installationsmateriel. Förhållandena hava
dock under de senaste åren i avgjord utsträckning
förbättrats och förutsättningar torde numera även
förefinnas, att de föreslagna åtgärderna utan större
svårigheter skola kunna genomföras.

Det är att hoppas, att även övriga områden, som
falla under kommitténs uppdrag, kunna bliva föremål
för ett snart ställningstagande och det är även
bekant, att kommittén i samråd med Svenska
elektricitetsverksföreningen grundligt förberett förslag till
installationsföreskrifter.
NOTISER

Japansk elektroteknik. Bland de många förstklassiga
forskningslaboratorier som inrättats i Japan, intager
"Elektrotechnical Laboratory, Ministry of
Communications" i Tokyo ett bemärkt rum. Det står under ledning
av en både skicklig och energisk chef, dr R. MITSUDA.
På världsutställningen i Chicago uppvisade laboratoriet
ett urval av sina arbetsresultat. Rörande dessa har ett
antal broschyrer ingått, vilka här i korthet refereras.

Överspänningsskydd. Två typer anföras, den ena
avsedd för lägre, den andra för högre driftspänning.
Båda, äro baserade på samma princip - gnistgap med
kvicksilver-elektroder inneslutna i gasfyllt rum.

Lågspänningsskyddet liknar en vanlig signallampa.
Elektroderna äro omgivna av ett genomskinligt hölje,
varigenom urladdningen kan observeras.
Tändspänningen ligger vid 220-250 volt (växelström).
Upprepade häftiga urladdningar förstöra ej elektroderna, vilka
äro synnerligen hållbara och snabbt återhämta sig.

Apparaten, som framför allt är lämpad för
telefonledningar och dyl., utgör ett verksamt skydd mot
överspänningar alstrade av induktion från eller direkt beröring
med kraftledningar samt av atmosfäriska laddningar.
Sålunda har vid ett tillfälle urladdning skett vid 2 200
volt under 30 minuter i ett sträck. Sedan 1919 ha 2 000
exemplar tagits i bruk, varvid skyddsprocenten varit 98,5
för 11 000 fall av överspänningar.

Högspänningsskyddets yttre påminner om en
klockformig isolaters. Det består av en stapel smala, speciellt
formade brickor mellan vilka Hg är inneslutet i vakuum.
På så sätt bildas ett antal seriekopplade gnistgap, som
ej taga skada ens av mycket häftiga urladdningar. För
varje gnistgap ligger tändspänningen vid ± 220 volt.
Släckning återigen sker ej förrän spänningen sjunkit
till ± 15 volt. Driftspänningen ligger ungefär mitt
emellan dessa värden. Vanligen utföres skyddet för
dubbla driftsspänningen (t. e. 2 x 3 300 volt) vartill
komma 1000 volt, som upptagas av ett extra stort
gnistgap, anordnat i serie med de övriga.

"Kvicksilver-invertern" omvandlar likström i
växelström medelst kraftiga Hg-ljusbågar i högt vakuum.
Apparaten har en kraftig vakuumkammare av stål.
Här finnas, liksom i en stor Hg-likriktare, anoder samt
Hg-katod. Mellan anoderna och katoden sitta
roterande tallrikar försedda med ett antal regelbundet
placerade hål. De drivas med en mot den önskade
frekvensen svarande hastighet av en liten, på anodplattan
vertikalt fästad elektrisk motor. När likspänning
pålägges mellan anoderna och katoden, uppstår en
ljusbåge mellan katoden och den ovanför denna liggande
anoden genom ett av tallrikarnas hål. Vid tallrikens
rotation brytes bågen och flyttas till nästa anod.
Härvid erhålles 50-periodig trefasström från ett 200-volts
likströmsnät. Anoderna äro sex till antalet, hålen fem
och rotationshastigheten 600 varv per minut.
Kopplingen framgår av fig. 1. Då omformarens verkan är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934e/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free