Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik / 111 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - Notiser - Litteratur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

7 JULI 1934

ELEKTROTEKNIK

111

pä de använda mätinstrumenten. Ett synnerligen gott
sådant utgör "NS-permeametern", som är resultatet av
mångåriga laboratorieexperiment. Den har så
obetydliga fel, att den måste anses vara fullkomligt idealisk
för sitt ändamål. I permeametern finnes ett flertal
olika spolar, av vilka några som kärna ha ett stycke av
den metall, som skall undersökas. Då instrumentets
teori är tämligen komplicerad, är det emellertid av
utrymmesskäl omöjligt att här närmare ingå på den.

Den "elektro-osmotiska" vattenrenaren består av ett
kärl, i vilket en anod, E, av grafit är nedsänkt. Denna
omsluter ett lergodsartat, med botten försett cylindriskt
diafragma, D_a som är skyddat av bomullstyg. Inuti
cylindern befinner sig en katod, D_k, bestående av ett
nät av koppartrådar, som är täckt av med viskos
impregnerat tyg. I rummet A mellan E och kärlet neddroppar
förorenat vatten, som även förefinnes i det av D_k
omslutna rummet K. När lämplig likström pålägges
apparaten, går det renade vattnet på grund av
elektro-osmotisk kraft till kammaren M, mellan D_a och D_k, varifrån
det upphämtas medelst en hävert (fig. 3).

Som föroreningar i vatten förekomma i regel
lerpartiklar och diverse organiska substanser, vilka i
allmänhet äro negativt laddade, och därför hållas borta från
D_a, vars livslängd därför blir mycket stor. Anjonerna
och katjonerna hos de i det förorenade vattnet befintliga
salterna vandra till A och K resp. och äro härmed
oskadliggjorda. Renhetsgraden kan, genom reglering
av spänningen och höjdskillnaden mellan vätskestånden
i M och K, nå upp till destillerat vattens. Spänningen
är ca 10-40 volt, och energiåtgången ca 0,5-1,5 kWh
per kubikmeter vatten, beroende på dess renhet. En
elektrodyta på en kvadratmeter ger ca 7-15 liter i
timmen.

Apparaten har tydligen tämligen små dimensioner och
synnerligen blygsam strömförbrukning av den stora
vattenkapaciteten att döma, och bör därför vara särdeles
användbar både inom industriella och kommunala
anläggningar.

Teknisk demonstration hos L. M. Ericsson. I
samband med den nyligen avslutade internationella
telefonkonferensen hade Telefon a.-b. L. M. Ericsson
anordnat en utställning av de mest intresseväckande
detaljerna i bolagets moderna tillverkning. Denna
utställning demonstrerades efter konferensens slut för
representanter för den tekniska och dagliga pressen.

Ett stort antal utställda standard telefonapparater
åskådliggjorde tillverkningens anpassning efter den
moderna smaken i fråga om bostads-, kontors- och
sjukhusapparater etc. Samtidigt visades några mera
speciella apparater, avsedda för maskinrum på fartyg,
flygmaskiner etc., utrustade med strupmikrofon,
konstruerad att vid tal tryckas mot struphuvudet och
sålunda direkt mottaga talvibrationerna utan förmedling
av luft, varigenom stor okänslighet mot yttre buller
ernåtts. Ett nytt system för automatisering av gamla
lokalbatterianläggningar demonstrerades, ävensom det
moderna selektorsystemet för selektiv uppringning av
endera eller samtliga abonnenter längs en och samma
linje, i första hand avsett för järnvägstelefoni. För
möjliggörande av tillfredsställande mottagning i
avlägsna ödebygder med dåliga transmissionsförhållanden
samt för erhållande av tillräcklig mottagningsstyrka för
döva personer har bolaget konstruerat en apparat med
inbyggd förstärkare, försedd med ytterst små men
effektiva förstärkarrör och medelst vridbar knapp reglerbar
förstärkningsgrad. Största intresset anknöt sig
måhända till demonstrationen av bolagets moderna
utrustning för långdistanstelefoni. Härvid lämnades en
översikt över principerna för 2-tråds- och 4-trådsförbindelser
samt för förbindelse med överlagrad högfrekvens.
Sålunda demonstrerades uppringning med
tonfrekvenssignal samt en särdeles elegant konstruerad ekospärr.

Beträffande den sistnämnda upplystes, att vid
förhandlingarna i telefonkonferensen frågan om konstruktion
av effektiv ekospärr hänskjutits till respektive
förvaltningar och fabrikanter i förhoppning om att
tillfredsställande förslag måtte avgivas vid nästa års konferens.
Två dagar senare var emellertid L. M. Ericsson i
tillfälle att praktiskt demonstrera en utrustning av det
önskade slaget. En transportabel apparat för en extra
högfrekvensförbindelse på existerande telefonledning
visades även, och förklarades vara speciellt lämpad för
tillfällig av säsongförhållandena betingad ökning av
kapaciteten vid badorter, vintersportplatser etc. Vid
rimfrost mångdubblas dämpningen på luftledningar,
varför överföring omöjliggöres, om ej tillgång finnes till
extra förstärkningsutrustning. En dylik utrustning
demonstrerades även, automatiserad enligt sådan princip,
att förstärkningen inkopplas så snart dämpningen
nedgått under en viss gräns. En viss resulterande
försvagning kvarstår emellertid även efter förstärkningens
inkoppling, och denna differens utnyttjas för styrändamål.
En automatisk överkoppling från nät- till
batterimatning visades även, avsedd att vid bortfallande
nätspänning säkerställa telefondriften, varvid bl. a. anodspänning
till befintliga rör uttages från ett lågspänt batteri över
vibrerande växel- och likriktare samt transformator.
Slutligen förevisades en apparat för tidgivning per
telefon medelst fotoceller, av samma typ som tidigare under
året demonstrerats vid sammanträde inom Svenska
elektroingenjörsföreningen.

F. Dn.

Underlag för beräkning av starkströmsledningar.

Handbok för elektrotekniker IV. Av T. Holmgren och
medarbetare. Andra upplagan. Stockholm, Wahlström
& Widstrand 1934. 530 sid. Pris, bunden kr. 11: –.

Kort före Torsten Holmgrens död utkom fjärde delen
av hans Handbok för Elektrotekniker i ny upplaga.
En hel del av den första upplagans innehåll återfinnes
givetvis även i den nya, men materialet har
moderniserats och utökats - den nya innehåller 530 sid.
gentemot den gamlas 161 - i sådan grad, att man
utan överdrift kan tala om en helt ny bok.

Kap. l innehåller materialkonstanter,
standarddimensioner och specifikationer för förekommande
ledningsmaterial, varvid även det allra modernaste, såsom
hållinor, stål, aluminium och Aldrey medtagits.

Kap. 2, om luftledningar, har i det närmaste
tredubblats i omfång. Det inledes - efter en
sammanställning av beteckningar, beträffande vilka man
endast skulle önskat en bättre överensstämmelse med
svensk (och även internationell) standard (SEN 2) -
med formler för preliminär bestämning av mest
ekonomiska spänning och ledarearea. Mot de uppritade
kurvorna kan dock anmärkas, att de energipriser, på
vilka de baserats, knappast kunna tillämpas för de
högsta spänningarna, vid vilka energien sällan säljes
direkt, och att därför de för stora effekter erhållna
spänningarna förefalla anmärkningsvärt höga.

I de följande avsnitten om beräkning av
spänningsfall och förluster har stor omsorg ägnats åt att med
kurvor över ofta återkommande storheter underlätta
räknearbetet.

Med tillfredsställelse noteras ett - tyvärr ej i detalj
genomfört -. försök att basera räkningarna på aktiv
och reaktiv effekt i stället för cos &#966; över kapacitetens
inverkan, som alltjämt ej synes vara allmänt förstådd,
skulle man dock önskat en något klarare bild. Särskilt
är det missvisande att på sätt, som skett, ställa denna
inverkan i relation till spänning och effekt, då den i
verkligheten uteslutande är bestämd av linjelängden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>