Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - S. Lénárd: Bestämning av kopparförluster i elektriska system med hänsyn tagen till effektfaktorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l DEC. 1934
ELEKTROTEKNIK
187
att t. o. m. ovan angivna "teoretiska" cos ^-kurvor
många gånger överskrida dessa gränsvärden, trots
att dessa gränsvärden ingå i uttrycken för
effektfaktorn. Till detta återkomma vi emellertid senare,
dock skall redan nu framhållas, att dessa extrema
värden för det mesta endast ha rent matematiskt
intresse.
d-f) Dessa riktlinjer peka, som lätt inses, på en
lösning av formen
\l T
L cos
COS«pJ
vilken av Tröger utarbetats till
d) COS 99 = ––-:==:
i/cos2 cps -f sin2 (ps l l -
där ytterligare en konstant c införts, och av
Holmgren och Rung till
/J) COS <p -
COS (ps
^S
<ps
(4)
Med dessa av teorien bekräftade empiriska formler
fås värdet på kopparförlustfaktorn enligt ekv. 2 till
a) 0. = 0,, + sin2 q,, [2 c (l_c) mw - |
_c(2_c)#w + c2] (5)
P) $s = ®w + sin2 <p5 [mw - 0W ] J
Räknar man i st. f. med relativvärdena med resp
awikning så fås av Trögers lösning
d. = åu . A + f,w . B (6)
Konstanterna A och B äro beroende av såväl c
som cos cps, och om dessa storheter förutsättas
bekanta, erhållas A och B lätt ur nomogrammet fig. 2.
De enklare lösningarna enligt Holmgren och Rung
komina i detta sammanhang ej att vidare behandlas.
Med t. e. c - 0,4 och cos (ps = 0,8 fås ur
nomogrammet A = 0,77 och B - 0,173.
Förlustfaktorn för den aktiva effekten fås enligt
ekv. l och 3
^=^[2-( ^ )] (7)
L \^ >Wn–-/^/J
I fig. 3 är denna kurva grafiskt framställd med
parametervärdena Zmin = 10, 20___90 %. Kurvan
&w = f (mw], vilken ligger mellan de båda
noll-värdena i fig. 3, motsvarar lm[a - 0. Minimivärdet
på varje kurva är uträknat och infört på fig. 3. De
Fig. 3.
till vänster om dessa minima åter stigande delarna
av kurvorna ha utelämnats såsom betydelselösa.
Vid jämförelse med denna kurvskara och i
verkligheten uppmätta värden, t. e. enligt Wolf,9 finner
man, i synnerhet för små Zmin-värden, en god
överensstämmelse.
4) I fig. 4 har* ekv. 4 framställts grafiskt, varvid
som exempel valts cos <ps - 0,7 och den relativa
reaktiva effekten Z6Z=r058 som gränsvärden. Den
aktiva effektkurvan kan tänkas given empiriskt
eller enligt Rossander. I fig. 4 har Zrain antagits
- 15 %. Kurvskaran cos g? -/(T) gäller för
parametervärdena c = ± O, 0,1, 0,2 ––- 0,5 och den
streckade kurvan /J visar lösningen enligt
Holmgren och Rung. Ett område, begränsat av linjerna
cos cps - konstant och lbl = konstant, är särskilt
markerat. Antagandet under 3 b betyder alltså, att
kurvorna endast gälla inom detta område. Den
undre kurvan i fig. 3 visar den symboliska
belast-ningsikurvan enligt Rossander. Utnyttningstiden har
antagits till 3000 timmar, motsvarande en
utnytt-ningsfaktör mw - 34,2 %.
5) Av detta exempel kunna följande slutsatser
dragas:
a) Vid belastningen
0,5
0.4
0,5
0,6
0,5
0,5
0,4
0,6
0,6
0,4
0.3
- \^
~- 0,7
0,3
_
0,8
~ "^^
0,2
"–"*""
0,2
: ^ö*
-
0.9
0.1
"
0.95
0,05
0.1
0.96
0.9
0.04
0,97
-
0,03
~ .
0,98
-
0,02
0,95
erhålles såväl enligt a som $ samma cos ^-värde.
b) Det är utan vidare klart, att varken den övre
gränsen - konstant spetsbelastningseffektfaktor eller
den undre - konstant reaktiv effekt under alla
förhållanden kan innehållas. Om den undre gränsen
kan ytterligare sägas:
De något omformade ekv. 4 lyda
c\ tg<p
Skärningspunkten mellan lunt och den undre
gränskurvan satisfieras av
lbl = l tg (p = konst.
Fig. 2.
Se fig". 5 i ETZ 1931 sid. 1269.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
