Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
190
TEKNISK TIDSKRIFT
1 DEC. 1934
och detta utan att ljusbågen dessförinnan uppnått hög
spänning med därav följande hög effekt. Trycken i
kammarens olika delar äro av storleksordningen 10
respektive 5 atmosfärer, varför inga svåra mekaniska
påkänningar uppstå. Genom diverse finesser ifråga om
utsläppningsventiler etc. inregleras det för varje
spänning och bryteffekt lämpade trycket.
Efter den allmänna beskrivningen av den nya
brytarkonstruktionen demonstrerade talaren ett stort antal
oscillogram över utförda brytförsök, av vilka en del
åskådliggjorde den oerhörda förbättring i brytförmåga,
som uppstår vid insättning av den nya
släckningskammaren i äldre brytare. Av stort intresse var att på
diagrammen iakttaga, huru mjukt och fritt från
spänningsstötar brytförloppet utspelades.
Föredraget avbröts cirka kl. 18,40, varefter de i
sammanträdet deltagande avåto gemensam middag i
föreningens lokaler. Efter middagen avslutades föredraget
med förevisande av ytterligare ett antal oscillogram,
varefter talaren avslutningsvis framförde sitt tack till
sina medarbetare inom Asea, främst till ingenjör Daniel
Rönnberg, som utfört det väsentliga utvecklings- och
konstruktionsarbetet på de nya oljebrytarna.
Efter föredraget, som mottogs med särdeles livligt
bifall, utspann sig en synnerligen givande diskussion
med inlägg av herrar Borgquist, Lindblad, Berggren,
Liljeblad, Nylander, Zachrisson, Dahlgren, Stålhane,
Ritzler, Alm, Norberg, Nordfeldt, Löfgren, S. Velander
samt föredragshållaren.
Sammanträdet, som var besökt av ett 100-tal
medlemmar, avslutades kl. 22,10.
F. Dn.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie
sammanträde fredagen den 2 november 1934 kl. 19,30 å
föreningens lokal.
Sedan föreningens vice ordförande, civilingenjör H.
Thorelli, förklarat sammanträdet öppnat och protokoll
från föreningens ordinarie sammanträde den 5 oktober
upplästs och godkänts överlämnades ordet till
civilingenjör RALF THORBURN för ett föredrag över ämnet
"Isolationsmaterial".
Föredragshållaren meddelade, att han nyligen
återvänt från en studieresa i Förenta staterna, där han
fått tillfälle att grundligt sätta sig in i nu gällande
uppfattning angående teorierna för isolationsmaterial
elektriska egenskaper. De storheter, som karakterisera
ett isolationsmaterials elektriska egenskaper äro
dielek-tricitetskonstanten, förlustvinkeln, isolationsmotståndet
samt genomslagshållfastheten. De tvenne första
egenskaperna kunna lämpligen behandlas i ett sammanhang.
Föredragshållaren redogjorde först för den
Maxwell-Wagnerska teorien för skiktade dielektrika. Med
tillhjälp av ett antal kurvor visades de typiska
variationerna i dielektricitetskonstanten och förlustvinkeln
med frekvens och temperatur. Som praktiskt resultat
av den Maxwell-Wagnerska teorien hade man vid
General Electrics fabriker kunnat förbättra bakelitens
egenskaper genom att minska håligheterna i materialet.
Detta åstadkommes genom en tryckminskning, en s. k.
luftning under pressningen.
Ingenjör Thorburn övergick därefter till att
redogöra för professor Debyes teori, som bl. a. med fördel
kan tillämpas på gaser, vätskor och vissa fasta kroppar
med hög viskositet. Enligt denna teori förefinnas
stora likheter mellan elementarmagneter i teorien för
magnetismen och elektriska dipoler i teorien för
iso-lationsmaterialens egenskaper. Två slag av
polarisation av dipolerna uppträda, nämligen
förskjutningspolarisation och orienteringspolarisation.
Föredragshållaren redogjorde i detalj härför och belyste
framställningen med ett flertal kurvor och diagram.
Förklaringen till att en läckström uppkommer vid
material, som äro utsatta för likspänning, anses vara
förekomsten av fria joner. För att minska läckningen
bör man sålunda se till att jonisation icke uppträder.
Sålunda kan man t. e. genom noggrann tvättning av
bomullsgarnet, använt vid spinning av elektrisk
ledningstråd, få bort en hel del salter. Därigenom minskas
dels förmågan hos bomullen att upptaga fukt ur luften,
dels antalet fria joner, om bomullen blir fuktig.
Resultatet blir en avsevärd ökning av
isolationsmotståndet. Av intresse var föredragshållarens meddelande,
att superpositionsprincipen gäller för läckningen,
varigenom det blir möjligt att beräkna ett
isolationsmaterials egenskaper för växelström ur de kända
egenskaperna för likström.
Föredragshållaren avslutade sin framställning med
att redogöra för åsikterna angående den dielektriska
hållfastheten hos Isolationsmaterial. Ett genomslag i
gaser är enkelt att förklara. För vätskor synes åsikten
nu vara, att även här genomslaget börjar i en gasblåsa
vid den ena elektroden. För fasta kroppar däremot
blir förklaringen mera komplicerad. Tre olika teorier
för genomslag vid fasta kroppar berördes, nämligen
genomslag i analogi med förhållandet med gasers
genomslag, varvid mekaniska krafter slita sönder det
fasta dielektriket samt slutligen Wagners teori för
värmegenomslag.
Ordföranden tackade härefter föredragshållaren för
den klargörande framställningen samt lämnade ordet
fritt för diskussion. Under denna yttrade sig förutom
ordföranden och föredragshållaren ingenjörerna
Löfgren och Andersson samt professor Alm. Bl. a.
meddelades, att man i Sverige sedan någon tid tillbaka tagit
upp den av föredragshållaren omnämnda metoden för
tvättning av bomull.
Sammanträdet, som var besökt av ett 80-tal
medlemmar, slutade kl. 21,45, varpå följde sedvanlig supé och
samkväm.
H. Sy.
Svenska elektroingenjörsföreningens styrelse 1935.
Vid sammanträde den 19 okt., varöver referat av
utrymmesskäl kan publiceras först i nästa nummer, utsagos
till styrelse och funktionärer för nästkommande år
följande medlemmar av föreningen:
Styrelse: Ordförande Hemming Johansson, direktör
(nyval). Vice ordförande H. Fransen, driftdirektör
(omval) och E. Magnusson, linjeingenjör (nyval). Sekreterare
H. Sterky, tekn. dr (omval) och G. Löfgren, civilingenjör
(nyval). Ceremonimästare S. Tennander, ingenjör
(nyval), övriga ledamöter S. Malmfors,
kraftverksdirektör (omval), P. Sundberg, civilingenjör (omval), G.
Swedenborg, byråingenjör (omval), Y. Holm,
överingenjör (nyval), I. Herlitz, tekn. dr (nyval), O. Stern,
dr-ingenjör (nyval).
Representanter i Svenska teknologföreningens
styrelse: Ordinarie Hemming Johansson, direktör (nyval)
och H. Fransen, driftdirektör (omval). Suppleant
I. Herlitz, tekn. dr (nyval).
Redaktör för Teknisk tidskrifts fackavdelning för
elektroteknik: J. Körner, civilingenjör (omval).
Revisorer: A. F. Gustrin, l:ste byrådirektör (omval)
och Helge Ericson, verkstadsdirektör (nyval).
Klubbmästare: S. Hedberg, civilingenjör (omval) och
Å. Elliot, civilingenjör (nyval).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
