Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Litteratur - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
14 APRIL 1934
sera vissa standardförfaranden, vilka visat sig
synnerligen värdefulla såsom komplement till andra
analysmetoder, särskilt för rutinanalys, kvalitetsbedömningar
o. d. ’ - ..;
Författarna hava satt som sin huvudsakliga uppgift
att giva en möjligast fullständig översikt över
litteraturen på området i ändamål att läsaren må finna en
vägledning till de källor, vilka kunna vara av intresse
i hans speciella fall. Till den ändan ha ej mindre än
ca 800 litteratur ställe n citerats, av vilka det ojämförligt
största antalet publicerats under de senaste fem åren.
Boken är indelad i två avdelningar, av vilita den för
sta (55 sid.) avhandlar fluorescensanalysens teori och
teknik, och den senare (152 sid.) dess tillämpningar.
Den första avdelningen innehåller sålunda 5 kapitel
rörande det ultravioletta ljusets natur, lämpliga sätt för
dess alstrande för de ändamål varom det här rör sig,
ävensom apparatur för analysarbetets utförande
(fotografisk utrustning, fluoromikroskop, titrering i UV-ljus
etc.). Den senare avdelningen innehåller 19 kapitel
rörande analysens användbarhet och tillämpning för
skilda ändamål, såsom jordbruk, mineralogi, kemisk
industri (cement, läder, färg och fernissor, papper, gummi,
textilier etc.), medicinsk vetenskap m. m. Till
belysande av en del av de i texten behandlade frågorna
äro, förutom ett antal figurer i texten, i slutet av boken
bifogade några synnerligen välreproducerade
"lumino-gram" utvisande huru i dagsljus icke eller endast ytterst
svagt framträdande skillnader i avseende på färg hos
exempelvis ren resp. förorenad fiber (olja i vävnader),
främmande materia i droger etc., kunna fås att skarpt
framträda i ultraviolett belysning. Icke minst för
rättsmedicinska och andra kriminologiska undersökningar
är detta av stort värde (checkraderingar, äggvitespår
på klädespersedlar m. m.).
Det skulle föra för långt att ingå på detaljer. Några
få exempel tagna på måfå ur texten torde emellertid
kunna vara av allmänt intresse och ge en antydan om
ifrågavarande analysmetoders värde. Författarna
påpeka bl. a., att tidigare förhoppningar om att den
"ultravioletta analysen" skulle kunna utbildas till en
vittomfattande kvantitativ analysmetod, visat sig vara
överdrivet optimistiska. Dess huvudsakliga
användbarhet ligger på det kvalitativa området och även här
torde den i regel endast kunna ifrågakomma som en
kompletterande metod. Såsom sådan är den dock,
såsom redan antyddes, av stort värde i ett flertal fall.
Emellertid finnes ett område där fluorescensanalysen
med fördel kommer till användning vid kvantitativt
arbete, nämligen i samband med titrering, speciellt av
grumliga vätskor, varvid en fluorescerande indikator
användes. Författarna giva ett antal exempel på
sådana ytterst känsliga och noggranna metoder. På
liknande sätt har även bestämning av
dissociationskon-stanter kunnat ske. EISENBRAND (Pharm. Ztg 1930, 75,
1033 och Ztsch. Phys. Chem. 1929, 144, 441) anser att,
ett bestämt förhållande existerar mellan
fluorescens-intensitet och jonisering i lösningar. Att så skulle
vara fallet ligger ju nära till hands att antaga med
tanke på färgreaktionerna hos vanliga indikatorer inom
de synliga delarna av spektrum (pH-indikätorer).
På grund av bakterieflorors egenskap att tydligt
framträda i fluorescensmikroskopet erbjuder denna
analysmetod ett snabbt medel för kontroll av fisk och kött
som transporterats längre sträckor. Vittrandets
framskridande i stenytor kan göras tydligt iakttagbart
genom stenens indränkning med olja, vilken senare i
UV-Ijuset skarpt framträder mot stenmaterialet i
brottytorna. Det förefaller som en liknande teknik även
vore tänkbar för studiet av korroderande metaller.
15 % margarin i smör är tydligt urskiljbart i
UV-ljus. Smör fluorescerar svagt gult under det att
margarin har starkt blå fluorescens. Om margarinet är
färgat med röd palmolja eller försatt med material från
torskleverolja för erhållande av samma A-vitaminhalt
som smör fås emellertid ingen skillnad i avseende på
färg mellan smör och margarin. I konserver kan ofta
borsyra, salicylsyra etc. fastställas och även
under-stundom uppskattas genom jämförelse med
standardprov. Tillsats av äpple till bärsylter röjes genom
närvaron av maleinsyra (blå fluorescens), vilken icke
förekommer i rena sylter av hallon, jordgubbar, vinbär och
krusbär. Likaså kan exempelvis honungs äkthet
fastslås med fluorescensanalys.
Föroreningar i "kemiskt rena" kemikalier röja sig
ofta genom fluorescens i UV-ljus.
Förff. hava funnit, att vissa kolorimetriska
reaktioner kunna göras ända till 10 ggr känsligare genom att
jämförelsen mellan prov och standardlösning företages
i UV-ljus. Felaktigheter hos textilmaterial, såsom
ojämn färgning, skador å fibern, fläckar av olja, mögel
etc. äro ofta betydligt lättare att upptäcka i UV-ljus
än i dagsljus tack vare starkare kontrastverkan på
grund av skillnad i luminiscens. Genom jämförelse
med standardprov är det i vissa fall möjligt att erhålla
kvantitativa resultat t. e. vid bestämning av mängden
mineralolja pr cm2 yta å vävnader.
Bland mängden citerade författare förekomma
glädjande nog flera svenska namn. Av särskilt intresse för
kemiska ingenjörer må nämnas H. Lundens
undersökningar rörande askbestämning i socker med tillhjälp av
fluorescensanalys. f\ H. Stenhagen.
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap samlades till extra sammanträde
fredagen den 26 januari 1934 kl. 19,30 å föreningens lokal
för diskussion av frågan om omorganisation av
undervisningen vid Kungl, tekniska högskolans fackskola för
kemi och kemisk teknologi. Till sammanträdet hade
inbjudits ledamöterna av ’Svenska pappers- och
cellulosa-ingenjörsföreningen samt teknologföreningens
avdelningar Svenska elektroingenjörsföreningen och för
Teknisk undervisning. Ett hundratal personer hade
infunnit sig.
Sedan avdelningens ordförande, professor Gunnar
Wallquist, hälsat de närvarande välkomna, lämnade han
en kort översikt över vad som dittills i ärendet åtgjorts.
Bl. a. påmintes om att avdelningen vid sitt sammanträde
den 12 januari för frågans behandling tillsatt en
kommitté och att Svenska pappers- och
cellulosaingenjörs-föreningen genom hänvändelse till kungl, maj:t sökt
utverka uppskov med förklarandet av professuren i
teoretisk kemi och elektrokemi vid högskolan till ansökan
ledig.
Å nyssnämnda kommittés vägnar inleddes
diskussionen av överingenjör H. Brahmer, direktör Gunnar
Magnuson och civilingenjör A. Billberg. I det
efterföljande, rätt långvariga meningsutbytet deltogo
professorerna C. Kullgren, J. Petrén, W. Palmaer, H. Kreuger,
S. Velander, B. Holmberg och E. Hägglund, docent E.
öman, myntdirektör A. Grabe, direktörerna A. Estelle
och Fr. Carlson samt civilingenjörerna B. W. Strömberg
och F. Meyer. Åsikterna voro rätt delade, såväl om vad
som bör utgöra slutmålet för undervisningen vid
fackskolan i fråga, som om huru undervisningen bör läggas
för att lämna bästa möjliga resultat.
I anslutning till den förda diskussionen beslöts
enhälligt, dels att hos Svenska teknologföreningens
styrelse hemställa, att styrelsen måtte tillsätta en
kommitté med uppdrag att uppgöra förslag till yttrande
angående omorganisationen av undervisningen vid Kungl,
tekniska högskolans fackskola för kemi och kemisk
teknologi, samt dels att den av avd. den 12 januari 1934
tillsatta kommittén skulle anses hava fullgjort sitt uppdrag.
Efter sammanträdet samlades en stor del av de
närvarande till supé och samkväm. #; Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
