Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1934 - Fritz Frank: Betydelse och resultat av jämförande provningar med motorbränslen och smörjoljor i motor och på laboratoriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 OKT. 1934
KEMI
75
filmkamera. Därvid visade det sig, vilket även
motsvarar teorien, att vätskan aldrig själv antändes,
utan alltid de ur densamma alstrade ångorna eller
gasformiga produkterna. Detta framgår därav, att
tandningen icke sker i den tändkammare, vari oljan
neddroppas, utan i en av sidokamrarna, som äro
fyllda med syrgas och i vilka inkomma genom oljans
upphettning alstrade, gasformiga, delvis krackade
produkter, som oxideras och till slut förbrinna
explosivt. Fig. 2 innehåller två diagram, till vänster
kokpunktsdiagram och till höger tändpunktsdiagram för
ett antal motorbränslen.
Tändpunktsbestämningen i Jentzsch-apparaten ger
värden, som väl överensstämma med oktan- och
cetentalen i provmotorer för bestämning av
motorbränslens knackningsbeständighet.
Ifråga om lättflyktiga motorbränslen kan
specifika vikten möjligen ge en fingervisning, om ett
motorbränsle huvudsakligen innehåller paraffin- eller
aromatiska kolväten eller om blandningar därav till
nära lika delar föreligga. Det senare torde vara
fallet vid specifika vikter inom gränsvärdena 0,72-
0,88. Mera direkta, kemiska bestämningsmetoder
hava utarbetats av olika forskare. Sålunda har dr
Meyerheim i Franks laboratorium utarbetat ett
arbetsförfarande, som även tillämpas vid ett flertal
andra tyska laboratorier, ehuru det ännu ej
publicerats. I princip består metoden däri, att i
bränsleblandningar för förgasarmotorer alkoholen avskiljes
först och bestämmes genom utskakning med 30 %
klorkalciumlösning. På den kvarvarande alkoholfria
kolväteblandningen bestämmas sedan specifik vikt,
dimetylsulfat-tal och Maumené-prov. Med tillhjälp
av det sistnämnda kan man fastställa, om en
"straight-run"- eller en "crack"-bensin eller en
blandning av bådadera föreligger. Alltefter utfallet av
detta prov antages dimetylsulfat-talet för den i
blandningen ingående bensinen vara 10 vid
straight-run-bensin, 15 vid crack-bensin och 12-14 vid
blandningar, alltefter den ur temperatur s tegringen med
svavelsyra vid Maumené-provet bestämda halten
crackbensin.
Volymmängden bensol i (blandningen kan nu
beräknas på följande sätt:
Vid straightrun-bensin - bensolhalt = 1,10 X
(di-metylsulfattalet -10), vid en crack-bensin -
ben-solhalten = 1,18 X (dimetylsulfattalet -15).
Föreligger blandning av straightrun- och
crack-bensin, kan formel med värden liggande mellan
värdena i dessa två formler användas. Med kännedom
om kolväteblandningens specifika vikt och med
användandet av medelvärdet 0,875 för motorbensol vid
15° C kan kolväteblandningens sammansättning i
viktsprocent beräknas, och även den i blandningen
ingående bensinens specifika vikt ungefärligen beräknas.
Nästa värdemätare för motorbränslen är
kokpunkt s dia grammet, som erhålles vid destillation enligt
gängse standardmetoder. Det ger en viss ledning
ifråga om motorbränslens användbarhet i
förgasarmotorer, deras förångning samt särskilt beträffande
startmöjlighet och ingående halt tyngre
beståndsdelar, som kunna späda ut smörjoljan. Om
förbränningsmöjligheten av bränslet och om slutprodukterna
av förbränningen utsäger kokpunktsdiagrammet intet.
Såväl i förgasar- som dieselmotorer måste under
förbränningen alstras mellanprodukt er, vilka lätt binda
syre och bilda aldehyder, ketoner och syror. I
vilken grad dessa mellanprodukter av oxidationen äro
beständiga och återfinnas i avgaserna, har man
undersökt i olika laboratorier. Det torde icke finnas
någon motor, som ger en fullständig förbränning av
kolvätena till kolsyra och vatten.
För dieselmotorbränslen kan kokpunktsdiagrammet
vara upplysande, endast om brännoljans ursprung
och framställningssätt äro bekanta. Sålunda kunna
oljedestillat ur bergolja, brunkolstjära och stenkols-
[-Leidenfrost-gröns-]
{+Leidenfrost-
gröns+}
^
y
V
X>
^/
x*1
~K
^
^
X*
%>
^
E^
Y
^
(
^.
^
-i.?
x<
,__. -
^-^
’x?
%*
ZO VQ 60 30 100 vH
Volym %
1. Bensol. 2. Bensin a 3. Bensin b
300 3W 380 VZO V-80 500
Sjålvantönaninqstempetvitu
6. Rysk solarolja (gasolja).
7. Stenkolstjärbrännolja.
8. Brunkolstjärbrännolja.
4. Fenol-olja. 9. Metylalkohol.
5. Fotogen.
Fig. 2. Destillation - och självantändningsdiagram.
tjära giva praktiskt taget lika kokpunktsdiagram
men ändock förhålla sig synnerligen olika i
dieselmotorer, så att vissa oljor äro användbara, andra
icke. Här synas ingående undersökningar med
Jenztsch-apparaten hava givit lovande resultat.
Serier av dieseloljor hava provats och en viss grupp
av tandvården känneteckna de oljor, som äro
användbara. Att vid dieselmotorn mellanprodukter i
olika oxidationsstadier uppkomma vid förbränningen
är lätt att påvisa genom akroleinlukten och direkt
undersökning av avgaserna. Även rök uppstår ofta
i avsevärd mängd, beroende på att ur paraffin- och
olefeinkolväten crack-produkter bildas, vilka
innehålla kolväten av sådan byggnad, att de endast
kunna förbrinna under kolavskiljning enligt av Bone
fastställda regler.
Gum-bildnmgen eller förhartsningen av
motorbränslen kan säkert fastställas på laboratoriet. I
motor kan förhartsningsbenägenhet utrönas först genom
långtidsprov om minst 100 timmars drift.
Emellertid har I. G. Farbenwerke i små hartsbildande
motorer försökt förkorta provtiden genom lämplig
värmetillförsel. Vid blandningar av olika
motorbränslen av okänd sammansättning och okänt
ursprung måste man vara synnerligen försiktig vid
bestämning av förhartsningsbenägenheten. Vissa
crack-produkter hava speciell benägenhet att reagera med
i alkoholer ingående föroreningar. Dessa
förharts-ningsprodukter avsätta sig vid lagring i
förvaringskärl och behållare samt kunna sedan lösas i
alkohol-rikare blandningar och framkalla avsättningar vid
dessas användning i motorer. Härvid måste hänsyn
tagas till att även den bästa alkohol icke kan hindras
ifrån att genom "andning" upptaga syre och bilda
reaktionsbenägna oxidationsprodukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
