Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - Joh. Härdén: "Silica-gel." Ett nytt, högvärdigt adsorptionsämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TEKNISK TIDSKRIFT
8 DEC. 1934
2-
40 80 f20 160 200 240 280min
Fig. 1. Vattenånga i Silica-gel.
effektivt avskilja kolsyra, om man väljer de härför
lämpliga tryck- och temperaturgränserna.
Å andra sidan möjliggör gelets stora
värmebeständighet den möjligheten, att produkter, som fordra en
temperatur långt över 150°C, kunna behandlas på så
sätt, att substansen antingen förbrännes eller
föraskas, utan att gelets adsorptionsförmåga avtar.
Själva apparaturen, i vilken behandlingen skall
försiggå är synnerligen enkel. Den består
huvudsakligen av den s. k. Adsorbatorn, bestående av en eller
flere särskilt utformade behållare, i vilka
gel-emulsionen ifylles och genom vilken gaserna
ledas. Vid kontinuerlig behandling erfordras minst två
behållare, varav den ena förblir i verksamhet, medan
den andra aktiveras, så att alltid den ena eller den
andra står beredd till arbete. Efter avslutad
aktivering i endera behållaren bringas denna ned till
arbetstemperaturen (såvida den ej under aktiveringen
redan antagit denna). Omkopplingen från den ena
behållaren till den andra sker i regel genom
omställning av hithörande ventiler, medan den övriga
apparaturen förblir i vila. Härigenom förenklas arbetet
väsentligt och anordningen blir hållbarare.
Fig. l visar ett diagram över gelets
adsorptionsförmåga med avseende på vattenånga i luft; kurvorna
utvisa att adsorptionen är förvånansvärt konstant
inom ett ganska stort område, vilket ju fyller en av
huvudbetingelserna för ett rationellt arbetande.
Torkning medelst Silica-gel har i Amerika funnit
stor användning redan sedan flere år tillbaka, varför
metoden nu kan anses fullt utarbetad. Under
huvudanvändningen må anföras: avlägsnandet av fukt ur
visningsrummen i varuhus, kontorslokaler etc.,
uttorkning av masugnsbläster, vilket medför en ej
oväsentlig besparing av kol samt ökar ugnens
arbetsförmåga m. m. Så t. e. har vid Wishaw-verken i
England, tillhöriga The Iron and Steel Works i Glasgow,
installerats en anläggning för kontinuerlig uttorkning
av blästerluft, med en kapacitet av ej mindre än
1100 m3 per minut, och som även under kontinuerlig
drift visat sig giva synnerligen goda resultat.
En tysk firma har redan utfört större anläggningar,
bl. a. en anläggning i Norge, i vilken per timme
uttorkas 20000 m3 vätgas och 10000 m3 syrgas, med
en sluthalt av 0,3 gr/m3. Fig. 2 visar en del av denna
anläggning.
Särskilt i fråga om uttorkning av gaser har
Silica-gel visat sig synnerligen användbart. Detta gäller i
i all synnerhet tryckluft, enär, som bekant, mätt- i
ningspunkten härvid ligger vid ca 2-3 atm. Varje ?
fabriksledare vet vilka arbetsstörningar och
extrautgifter, som kunna inbesparas, om fuktigheten och
därmed förknippade korrosions- och
kondensations-fenomen undvikas i arbetet. Viktigast är kanske den
nästan fullständiga uttorkningen vid framställning
av flytande luft. Silica-gel har härvid visat sig långt
mera effektivt än varje annat kemiskt
torkningsmedel. Även har uttorkningen av dissousgas
(acety-len) utarbetats tillfredsställande.
Vidare kunna medelst gelet sådana ämnen som
alkohol, eter, bensin, bensol, förutom aceton och som
lätt övergå i ångform, med fullt utbyte återvinnas.
Detta tillgår i allmänhet så, att adsorptionsmediet till
en början utdrives medelst ånga, vilken kondenseras
tillsammans med lösningsmedlet; efter avskiljandet
torkas gelet som förut medelst heta
aktiviterings-gaser. Fördelarna hos adsorptionsförfarandet,
jämfört med t. e. kondensations-vattentvättförfarandet
etc. ligger, som bekant, däri, att det förra möjliggör
ett arbetande med en koncentration av
lösningsmedlet, som ligger under explosionsgränsen, varigenom
all fara för antändning med åtföljande explosion
undvikes. Härtill kommer, att gelets oförbrännbarhet
och kemiska inaktivitet i sig självt förebygger varje
fara av denna art. Som bevis må anföras, att den i
fig. 3 visade anläggningen, som behandlar ca 100 kg
eldfarliga lösningsmedel per timme, sedan någon tid
tillbaka varit i dagligt bruk, utan antydan till eldfara.
Utbytet härvid har visat sig så pass stort, att
anläggningen redan till största delen kunnat amorteras.
I Amerika arbeta redan flere stora
svavelsyrefabriker, hos vilka kontaktförfarandet förekommer,
varvid numera användes silica-gel som kontaktbärare
för "Platinamoor" i stället för det gamla
katalys-förfarandet, och detta med synnerligen gott ekonomiskt
resultat. Den oerhörda ytan (450 m2/gr) gör det
nämligen möjligt att arbeta med endast en bråkdel
av den platinamängd, som förut, vid det gamla
förfarandet, var nödvändig för ernående av samma
resultat. Enär det är möjligt att låta gelet under-
Fig. 2. Silica-gel-anläggning för gastorkning i Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
