Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - L. V. Lage Malm: Kortfattad redogörelse beträffande ång- och kraftalstring vid Korsnäsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för eldning under samma ångpannor med kolpulver
och träavfall samtidigt eller var för sig i
godtyckliga proportioner.
Den konstruktiva utformningen blev i hög grad
beroende av de lokala förhållandena, i det
anläggningen måste utföras å samma plats, där de gamla
ångpannorna och i övrigt den gamla anläggningen
voro belägna.
Byggnadsarbetet komplicerades mycket därav, att
uppförandet måste ske under löpande drift utan
produktionsinskränkning.
Fig. 1 giver en uppfattning om huru förhållandena
lågo till. Det gamla ångpannehuset med 10 st.
ångpannor 1–10 och en Ljungströms luftförvärmare L
måste utrivas i 3 etapper för att lämna plats för den
nya anläggningen, som markerats med skuggade fält.
Första etappen omfattade mottrycks-ångturbinen
ÅTG 1, ångfördelningscentralen MN,
matarvattenberedningsanläggningen GHKL, ångpanna nr 1,
kolkvarn nr 1 samt koltork. Andra etappen utgjordes
av ångpanna nr 2 och den tredje av ångpanna nr 3.
Största delen av leveransen kontraherades i
december månad 1930 till i april månad 1931. Första
etappen var färdig för kontinuerlig drift den 18 oktober
1931, den andra den 1 oktober 1932 och den tredje
slutligen den 1 maj 1933. Tiden mellan första och
andra etappen blev 4 månader längre än beräknat,
till följd av den 4 månader långa cellulosakonflikten
år 1932.
Installerat maskineri.
Ångpannor och transportanordningar.
Ångpannorna äro tre st. utpräglade strålningsångpannor
med sammanbyggd konvektionsdel, typ Lopulco,
konstruerade av Kohlenscheidungs-Gesellschaft m. b.
H., Berlin, och uppförda av A. - b. Lindholmen - Motala,
Motala verkstad, med Gefle varvs- och verkstads nya a. - b.,
Gefle, som underleverantör av alla bärande järnkonstruktioner.
En ångpanna är avsedd att ständigt stå i reserv.
Vardera ångpannans totala vattenberörda eldyta
är 678 m2, varav 193 m2 är direkt bestrålad av
flammorna. Överhettaren har en eldyta om 384 m2.
Vardera ångpannan är avsedd för en maximal belastning
i kontinuerlig drift om ca 38 ton/tim., maximal
toppbelastning under 2 timmarsperioder 50 ton/tim.
Matarvattentemperaturen varierar alltefter
driftförhållandena mellan 118–170°C. Ångpannorna äro
byggda för ett högsta ångpannetryck om 41 atö och
en högsta ångtemperatur om 425°C. Ångpannorna
äro utrustade med kolpulvereldning med s. k.
tangentialbrännare, vilket innebär att kolet inkommer i
brännkammarens 4 hörn på så sätt, att det
insprutade kolet och luften bilda tangenter till en tänkt
cylinder med axeln utefter brännkammarens
vertikala centrumlinje. Ångpannorna äro utrustade med
ugnar för träavfallseldning, vilka äro belägna så, att
de av träavfallet bildade gaserna gå igenom
ångpannans granulerrost, där de tillsammans med kolet
förbrinna med en del av den sekundärluft, som
inkommer genom kolpulverbrännarnas
sekundärluftinlopp. Träavfallsugnarna äro levererade av
Skandinaviska skorstensbyggnads-a. -b.,
Stockholm, med Gefle varvs- och verkstads
nya a. - b., Gefle, som underleverantör av
alla bärande järnkonstruktioner.
Träavfallsugnarnas roster äro utförda vattenkylda
och levererade av A. -b. Skoglund & Olson,
Gefle.
Kolet tillföres ångpannehuset från kolgården
medelst en å spår rörlig kran med skopa, över ett
transportband till en roterande koltork, typ Buckau, som
värmes med ånga. Sedan kolet torkats, lyftes det
med en skopelevator upp till bunkerplanet, där det
med en skruvtransportör fördelas till två st. mellan
ångpannorna uppställda råkolbunkers. Intransporten
av kolet sker under dagen, då kraftbehovet i regel
är lika med eller större än krafttillgången från
mottrycksanläggningen. Under natten, då i regel
kraftbehovet är mindre än krafttillgången från
mottrycksanläggningen, nedsläppes det torkade råkolet till de
därunder belägna 2 st. kvarnarna av Raymondtyp,
där det males och med speciella kolpulverventilatorer
transporteras upp till kolpulverbunkers, 3 st.,
en för vardera ångpannan. Koltorkens kapacitet är
ca 16 ton/tim. och vardera kolkvarnens ca 8 ton/tim.
Från vardera kolpulverbunkern matas kolet med
speciella matare till den motsvarande brännkammarens
tangentialbrännare. Förbränningsgaserna gå
upp genom brännkammaren och överhettaren, vända
sedan och gå nedåt, passerande konvektionsdelen,
vända återigen uppåt, där de gå igenom en
Ljungströms luftförvärmare, för att slutligen avgå genom
rökgaskanalen, monterad i takåsen.
Vintertid, då träavfallet i regel har en fuktighetshalt
av 20 à 30 %, avgå rökgaserna tills vidare ut
i fria luften. På sommaren, då träavfallet är mycket
fuktigt, motsvarande en fuktighetshalt av 45 à 55 %,
drives en del av rökgaserna genom ett Nordströms
torktorn, där träavfallet torkas.
Träavfallet tillföres ångpannornas träavfallsugnar,
dels från vedrenseriet med fläktar genom en cyklon
över ett transportband till en skraptransportör,
belägen ovanför träavfallsugnarnas inmatningstrattar,
dels från järnvägsvagn å närliggande järnvägsspår
å ett antal skrap- och bandtransportörer fram till
förutnämnda skraptransportör över ugnarnas
inmatningsöppningar. Då torktornet användes,
transporteras träavfallet från cyklonen till torktornet och
åter medelst en av förutnämnda skrap transportörer
å dess över- resp. underpart.
Askan uttages i släckt tillstånd med en s. k.
Staubfreiapparat, som avlämnar densamma i
askvagnar, manövrerbara för hand.
Matarvattenberedningsanläggningen.
För matarvattnets beredning installerades
ursprungligen en 4 kroppars destillationsanläggning
för maximalt 10 ton/tim, nettodestillatmängd,
arbetande mellan 2,8–0,15 atö i kvadruppeleffekt,
levererad av Atlas-Werke Aktiengesellschaft,
Bremen.
Det inkommande råvattnets sammansättning
varierar ganska avsevärt med årstiden. Sålunda är
hårdheten sommartid ca 0,6 à 0,7°d, vintertid ca
2 à 2,5°d. Halten total torrsubstans är sommartid
ca 80 à 100 mg/l, vintertid ca 200 à 250 mg/l och
innehåller relativt stor mängd organisk substans.
Kaliumpermanganatförbrukningen varierar mellan
60 à 80 mg/l sommartid och 100 à 140 mg/l vintertid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
