Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 15 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 Febr. 1934 - C. H. Johansson: Metallernas deformations- och brottmekanism

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ifrågavarande linjer uppkommit på grund av glidning
längs kristallografiskt definierade ytor. Denna
hypotes har sedermera bekräftats. Sålunda kunde
Mark, Polanyi och Schmid på detta sätt tyda sina
iakttagelser vid de ovan omtalade undersökningarna
av Zn-enkristaller, som ha hexagonalt gitter med
tätaste packning. För klarläggande av
deformationsförloppet hade man stor nytta av glidellipserna,
dvs. en skara ellipsformade linjer i stavens
mantelyta, som uppträdde, synliga för blotta ögat, i
samband med den plastiska deformationen. Det visade
sig, att ifrågavarande linjer sammanföllo med
skärningslinjerna mellan en skara parallella plan och
mantelytan, och det låg nära till hands att tyda dem

Fig. 6. Zn-enkristall med glidellipser uppkomna vid sträckning av kristallen. Den ursprungligen runda staven har därvid blivit bandformig.

som resultatet av en avglidning längs dessa plan.
En röntgenografisk bestämning av
kristallorienteringen i förhållande till stavaxeln visade, att
ifrågavarande planskara sammanföll med kristallens
(0001)-plan. Man kunde dessutom påvisa, att
glidningen i dessa plan alltid försiggick i en riktning
parallellt med en av axlarna i planet. Mycket
klargörande för förloppet är en schematisk modell som
efter Mark, Polanyi och Schmid återges i fig. 7.
Vore samtliga riktningar i glidplanet likaberättigade,
skulle avglidningen tydligen ske längs ellipsernas
storaxel, i stället försiggick den längs den
hexagonala axel, som närmast sammanföll med
storaxeln. Som redan figuren antyder och som
bekräftas vid en rymdgeometrisk överläggning, kan
man förvänta att kristallstaven efter deformation
har en något större bredd än diametern hos den
odeformerade staven, varvid ökningen blir desto större ju

Fig. 7. Modell som åskådliggör avglidningsförloppet vid hexagonala enkristaller.

Fig. 8. Sträckgränsen i g/mm2 vid Zn-enkristaller med olika kristallriktning. Den heldragna kurvan har beräknats under antagande av konstant skjuvspänning i glidriktningen. Korsen motsvara observerade värden.

mera glidriktningen avviker från storaxelriktningen.
Vid en noggrann uppmätning visade det sig också
vara fallet. Rossbaud och Schmid (3 c), som
undersökt olika orienterade zinkkristaller med en
utgångsvinkel mellan stavaxel och glidriktning, som
varierade från 8° till 78°, funno att den för märkbar
plastisk deformation erforderliga dragspänningen
i staven ökade med vinkeln på sätt som återges i
fig. 8. På figuren är [chi]_o vinkeln mellan dragriktningen
och glidellipsens storaxel och [lambda]_o är vinkeln mellan
drag- och glidriktning. Betecknas stavens
tvärsnitt q_o och dragkraften P blir skjuvspänningén i
glidriktningen [tau]_o = P cos [lambda]_o sin [chi]_o : q_o. Den
heldragna kurvan har erhållits genom beräkning av P
som funktion av cos [lambda]_o sin [chi]_o, varvid [tau]^o antagits
konstant och oberoende av normalspänningen. Som
figuren visar ligga de uppmätta värdena omkring
denna kurva. Ehuru spridningen är rätt stor,
motsvarande avvikelser från en beräknad
medelskjuvspänning av ±30%, är det dock tydligt, att den
verksamma skjuvspänningén i första hand är
avgörande för att en plastisk deformation skall sätta in.
Fig. 9 avser att klargöra det viktiga faktum, att
en avglidnings- eller translationsdeformation av en

Fig. 9 a–c visar hur kristallaxeln (B–B) vrides i förhållandet till stavaxeln (A–A) vid avglidning på grund av dragning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>