Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2 Febr. 1934
- L. V. Lage Malm: Kortfattad redogörelse beträffande ång- och kraftalstring vid Korsnäsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KORTFATTAD REDOGÖRELSE BETRÄFFANDE ÅNG-
OCH KRAFTALSTRING VID KORSNÄSVERKEN.
Av civilingenjör L. V. Lage Malm.
(Forts, från sid. 5.)
Matarvattenfrågan.
De från anläggningens första driftdag med de olika
ångpannorna förekommande medelbelastningarna,
angivna pr vecka, ångpannornas och de träavfallseldade
ugnarnas drifttider samt driftavbrott framgå
av fig. 5. De ofrivilliga driftavbrotten hava
markerats med svarta fält, nr 1–13, förutberäknade
driftavbrott för rengöring och förutberäknade omändringsarbeten
hava markerats med streckade fält nr 14–15.
Som framgår av fig. 5 inträffade med ångpanna nr
1 en del ofrivilliga driftavbrott, av vilka en del voro
av mycket allvarlig art och helt måste skrivas på
matarvattnets konto.
Tiden medgiver ej att jag går in på dessa frågor
i detalj. Jag måste begränsa mig till att endast i
korthet nämna något om de frätningar, som
inträffade omedelbart efter ångpannan nr 3:s igångsättning
och som omnämnts i slutet av förutnämnda
redogörelse av år 1932.
Redan några dagar efter igångsättningen visade
sig otätheter i en del tublock, i fig. 5, de svarta
fälten t. o. m. 5, vilka efter ompackning, omsvarvning
och utbyte av en del felaktiga lock, upphörde. Vid
tidpunkten för tublocksläckaget 5, således efter ca
690 drifttimmar, började även en del tubändar läcka,
orsakande en rad av driftavbrott, de svarta fälten 5
t. o. m. 12. Vid inre inspektion av ångpannan samt
vid sådana tillfällen, då man sökte avhjälpa
nyssnämnda otätheter genom eftervalsning, konstaterades
dels att vissa tubändar började lida en betänklig
materialförlust, dels att i domarna samlat sig ett tungt,
svart pulver, bestående av Fe2O3, svartfärgat av Mn,
som efter veckolång drift ibland kunde uppgå till en
mängd, motsvarande ca 18 fulla 12 1-hinkar. I
januari månad år 1932, efter ca 1 650 timmars drift
från igångsättningsdagen räknat, hade dessa skador
gått så långt, att man fann rådligast avställa
ångpannan för grundlig undersökning och reparation.
En utomordentligt noggrann inre inspektion av
ångpannan visade att ett stort antal rör voro
korroderade i inloppsändarna så att utväxling av dessa
mot nya måste ske. För att ej behöva avbryta
driften längre än vad som var absolut nödvändigt,
beslöts, att omedelbart endast de svårast angripna
rören skulle utbytas så att ångpannan inom högst 14
dagar åter kunde tagas i bruk. De återstående rören
skulle sedan utbytas, då de två följande under arbete
varande ångpannorna färdigställts. På grund härav
utbyttes först (det svarta fältet 12) ca 100 rör och
något senare, något mer än l år härefter (det
snedstreckade, skuggade fältet 15) ytterligare 82 rör.
Med hänvisning till fig. 6 kunde vid förutnämnda
rörutbyten följande konstateras:
I överpannan vid A under matarvattenrännan M
voro tubändarna i allmänhet kraftigast åverkade.
Ju längre bort rörändarna voro belägna från
matarvattenrännan, mot D, avtog den märkbara
materialförlusten så att den sista tubraden i
konvektionsdelen, invid D, föreföll att vara praktiskt taget
oangripen. Materialförlusten hos varandra närliggande
tubändar var i flera fall anmärkningsvärt olika. Av
exempelvis två intill varandra liggande tubändar var
den ena ringa korroderad, medan den andra lidit en
så stor materialförlust, att tubänden var tunn som en
rakklinga. I regel ha anfrätningarna å varje angripet
ställe skett jämnt så att de korroderade ytorna voro
jämna, nästan som om de avslipats. Här och var
kunde dock märkas fördjupningar, i vissa fall gående
i spiral ett stycke in i röränden av sådan sektion
som erhålles, då man pressar fingret en sträcka i
mjuk formbar lera. Exempel på korrosionsangreppets
framfart i överpannan lämnas i fig. 7, där vissa
tubers såväl ursprungliga form som efter
korrosionen inträdande skepnad framgår. Den mellersta
tuben visar ett fall av förutnämnda spiralformiga
angrepp. Matarvattenrännan var även allvarligt
angripen å vissa ställen. Materialet i själva
överpannan däremot var ej tillsynes angripet.
 |
Fig. 5. Belastningsförhållanden.
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:54 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0021.html
