Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 Febr. 1934 - L. V. Lage Malm: Kortfattad redogörelse beträffande ång- och kraftalstring vid Korsnäsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanhänga med vattnets olika strömningshastighet
vid olika ställen i ångpannan.
Genom utomordentligt grundliga arbeten, som
utförts av ett stort antal forskare inom matarvattenområdet
har fastställts, att kondensat och destillat
alltid hava karaktären av en svagt utspädd syra.
Denna syrakaraktär förstärkes i hög grad med
vattnets temperatur, och man måste för att undvika
korrosion alltid alkalisera destillat och kondensat så
att ett pH-värde om minst 9,6 erhålles.
Vid Korsnäsverken har sedan förutnämnda
tubutbyte skett, vattnets alkalitet alltid hållits över 100
mg/l, beräknat som natrontal och pH-värdet över 10.
Sedan denna åtgärd vidtogs, har på en enda gång
alla frätningar av förutnämnda slag upphört.
Ång- och kraftpris.
Beräkningsgrunder.
En riktig, fullt invändningsfri kalkyl beträffande
ång- och kraftpriset torde vara praktiskt taget
omöjligt att genomföra. Enligt Korsnäsverkens
bokföring kan man exakt säga vad ånga och kraft kostar
totalt pr år och pr driftperiod om 4 veckor.
Fördelningen mellan kostnaderna för ånga och
kraft däremot måste i viss mån uppskattas och gäller
detta speciellt kapital- och underhållskostnader.
Under projekterings- och upphandlingsarbetet
gjordes en ganska noggrann analys beträffande
anläggningskostnadens fördelning å ånganläggningens
tvenne huvuduppgifter, den ena som enbart
ångproducent; den andra som enbart kraftproducent. Man
fann därvid, att i föreliggande fall av totala
anläggningskostnaden 1/3 kom på kraftproduktionen och ca
2/3 på ångproduktionen.
Med ledning av tillgänglig statistik från en del
utländska högtrycksångpanneanläggningar synes man
vara berättigad att fördela underhållskostnaderna för
material och arbete på samma sätt, dvs. lägga 1/3 av
desamma på kraftproduktionen och 2/3 på
ångproduktionen.
Bränslekostnadens fördelning på ång- och
kraftkontot är däremot en ganska enkel sak. Genom att
under några driftperioder upplägga Sankeydiagram
för hela anläggningens kalorifördelning, exempelvis
enligt fig. 9, finner man, att varje kWh, alstrad med
mottrycksångturbinen, fordrar ca 0,21 kg kol/kWh
vid användning av kol med ett effektivt värmevärde
av i medeltal 6 150 kcal.
Enligt samma Sankeydiagram är förbrukningen av
bränsle, omräknat i kol av nyss nämnda värmevärde,
normalt ca 0,122 kg kol pr kg ånga, varav, med ett
kolpris om för närvarande i medeltal kr. 11:50 pr
ton fritt ångpannelmset, bränslekostnaden för såväl
ånga som mottryckskraft kan beräknas. För den nu
beställda och nästa år i drift kommande
kondenseringsångturbinen kan även kolförbrukningen med
lätthet beräknas genom kännedom om turbinens ångförbrukning.
| Sättes turbinens tomgångskolförbrukning . . . | = a kg/tim. |
| Turbinens totala drifttid . . . | = t tim./år |
| Genererade kWh . . . | = A kWh/år |
| Tillsatskolförbrukning pr genererade kWh . . . | = b kg/kWh |
 |
Fig. 10. Ång- och mottryckskraftpris. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
