- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik /
21

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 Febr. 1934 - L. V. Lage Malm: Kortfattad redogörelse beträffande ång- och kraftalstring vid Korsnäsverken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanhänga med vattnets olika strömningshastighet
vid olika ställen i ångpannan.

Genom utomordentligt grundliga arbeten, som
utförts av ett stort antal forskare inom matarvattenområdet
har fastställts, att kondensat och destillat
alltid hava karaktären av en svagt utspädd syra.
Denna syrakaraktär förstärkes i hög grad med
vattnets temperatur, och man måste för att undvika
korrosion alltid alkalisera destillat och kondensat så
att ett pH-värde om minst 9,6 erhålles.

Vid Korsnäsverken har sedan förutnämnda
tubutbyte skett, vattnets alkalitet alltid hållits över 100
mg/l, beräknat som natrontal och pH-värdet över 10.
Sedan denna åtgärd vidtogs, har på en enda gång
alla frätningar av förutnämnda slag upphört.

Ång- och kraftpris.
Beräkningsgrunder.

En riktig, fullt invändningsfri kalkyl beträffande
ång- och kraftpriset torde vara praktiskt taget
omöjligt att genomföra. Enligt Korsnäsverkens
bokföring kan man exakt säga vad ånga och kraft kostar
totalt pr år och pr driftperiod om 4 veckor.

Fördelningen mellan kostnaderna för ånga och
kraft däremot måste i viss mån uppskattas och gäller
detta speciellt kapital- och underhållskostnader.

Under projekterings- och upphandlingsarbetet
gjordes en ganska noggrann analys beträffande
anläggningskostnadens fördelning å ånganläggningens
tvenne huvuduppgifter, den ena som enbart
ångproducent; den andra som enbart kraftproducent. Man
fann därvid, att i föreliggande fall av totala
anläggningskostnaden 1/3 kom på kraftproduktionen och ca
2/3 på ångproduktionen.

Med ledning av tillgänglig statistik från en del
utländska högtrycksångpanneanläggningar synes man
vara berättigad att fördela underhållskostnaderna för
material och arbete på samma sätt, dvs. lägga 1/3 av
desamma på kraftproduktionen och 2/3 på
ångproduktionen.

Bränslekostnadens fördelning på ång- och
kraftkontot är däremot en ganska enkel sak. Genom att
under några driftperioder upplägga Sankeydiagram
för hela anläggningens kalorifördelning, exempelvis
enligt fig. 9, finner man, att varje kWh, alstrad med
mottrycksångturbinen, fordrar ca 0,21 kg kol/kWh
vid användning av kol med ett effektivt värmevärde
av i medeltal 6 150 kcal.

Enligt samma Sankeydiagram är förbrukningen av
bränsle, omräknat i kol av nyss nämnda värmevärde,
normalt ca 0,122 kg kol pr kg ånga, varav, med ett
kolpris om för närvarande i medeltal kr. 11:50 pr
ton fritt ångpannelmset, bränslekostnaden för såväl
ånga som mottryckskraft kan beräknas. För den nu
beställda och nästa år i drift kommande
kondenseringsångturbinen kan även kolförbrukningen med
lätthet beräknas genom kännedom om turbinens ångförbrukning.
Sättes turbinens tomgångskolförbrukning . . . = a kg/tim.
Turbinens totala drifttid . . . = t tim./år
Genererade kWh . . . = A kWh/år
Tillsatskolförbrukning pr genererade kWh . . . = b kg/kWh
beräknas kolförbrukningen K i ton av ekvationen
1 000 K = a t + b A
där i föreliggande fall för
vardagar a = 99 och b = 1,01 (jämför fig. 11)
söndagar a = 68 och b = 0,72.

Personalkostnaden är mycket lätt att fastställa.
Den hämtas helt enkelt direkt från verkens bokföring
från början uppförd å ång- och kraftkontot resp.

Ångpriset beroende av den pr år genererade ångmängden.

Det är utan vidare klart, att ångpriset måste bliva
starkt beroende av huru mycket ånga, som alstras
under varje betraktad driftperiod.

I fig. 10, diagram A, har på basis av verkets
bokföring och ovannämnda fördelningsgrunder totala
ångpriset angivits i kronor/ton ånga, som funktion av
pr år genererad ångmängd.

Härav framgår, att med nuvarande ångbehov under
antagande av full drift punkterna F och F’ ångpriset
i medeltal är = kronor 2,45 à 2,60. Tages hänsyn till
erfarenheterna från andra verk, vilka i allmänhet
visa att underhållskostnaderna under första driftåren,
innan anläggningen definitivt trimmats, ligga
ungefär 2 ggr högre än under de efterföljande åren, rycka
punkterna F och F’ ned till E och E’, motsvarande
ångpris om kronor 2:32 à 2:45.

Skulle fabrikernas medelångbehov ökas till det
belopp som motsvarar anläggningens maximalt tillåtna
kontinuerliga belastning skulle ångpriset sjunka till
inemot kronor 2:10 pr ton ånga.

För att få en bekräftelse på att de siffror, som nu

illustration placeholder

Fig. 10. Ång- och mottryckskraftpris.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free