Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
sammanträdde den 13 mars 1934 å föreningens lokal.
Ordföranden, civilingenjör Fr. Berthelius, förklarade
sammanträdet öppnat och hälsade de närvarande
välkomna, varvid han särskilt riktade sig till aftonens
föredragshållare, professor J. Kuusinen, och till
medlemmarna av Svenska elektroingenjörsföreningen, vilka
inbjudits övervara sammanträdet. Att jämte ordföranden
justera dagens protokoll utsagos professor B. A. Afzelius
och ingenjör E. Ågren.
I avdelningen inträdde genom anmälan civilingenjör
O. Styrén och genom inval ingenjör
C. T. I. J. Aversten, civilingenjörerna V. Kellberg och B. Segring.
Ordet överlämnades till ingenjör Jarl Kuusinen,
t. f. professor vid Åbo akademi, för ett föredrag "Om
förutberäkning av tillfälligheternas spel i kraft- och
värmestatistik", varöver följande autoreferat lämnats.
Efter att inledningsvis ha berört önskvärdheten av
att för ekonomiska och tekniska kalkyler kunna
förutberäkna framtida statistik, såsom beträffande kraft- eller
värmebehov eller dylikt, uppdrog föredragaren
riktlinjer för en rationell förutberäkning, grundad på en
syntetisk beräkning av statistikens uppkomst ur
enskilda delbidrag.
Föredragaren visade huru statistik i form av
varaktighetsdiagram, kunde förutberäknas för en summa
eller en differens mellan delbidrag med kända
varaktighetskurvor, speciellt i det gränsfall, då delbidragens
samtidighet bestämdes enbart av slumpen. Metodernas
användning exemplifierades med en beräkning av
varaktighetskurvor för värmebehoven i en sulfitfabrik samt
för den erforderliga tillskottseffekten för tillgodoseende
av ett varierande effektbehov med en oberoende härav
varierande effekttillgång.
Härefter visade föredragaren att även spetsutjämningsfenomenet
kunde förutberäknas med tillhjälp av
konsekutiva kurvor över storleksordnade
kvarttimmesförbrukningar, vilka kurvor kunde beräknas enligt
samma metoder som varaktighetskurvorna. Vid
slumpvis sammanslagning av ett större antal delbidrag
an-slöto sig, oberoende av delbidragens art, de konsekutiva
kurvorna alltmera till Gauss’ska felintegral-kurvor,
vilkas parametrar på ett enkelt sätt kunde beräknas ur
delbidragens spridningar kring resp. medelvärden. De
konsekutiva kurvorna uppritades härvid lämpligast i
diagram med sådana skalor att de Gauss’ska
felintegral-kurvorna där framträdde som räta linjer, vilkas lutning
bestämdes i parametern resp. spridningen. Med
ledning av de konsekutiva kurvorna för samtliga
1/4-h-förbrukningar kunde vid slumpvis fördelning av
förbrukningarna på de olika månaderna motsvarande kurvor
för de per månad avlästa maximivärdena uppritas och
de till grund för spetsavgifterna liggande, på olika sätt
bildade medelvärdena av dessa månadsmaxima
beräknas. Vid approximation med de Gauss’ska
felintegral-kurvorna kunde beräkningarna väsentligt förenklas.
Slutligen visade föredragaren att även beräkning av
behövlig magasinsstorlek för tillgodoseende av ett
varierande behov med en uppåt begränsad tillförsel kunde
ske med tillhjälp av konsekutiva kurvor över storleksordnade
förbrukningar under tidsintervaller av olika längd.
Föredraget torde senare komma att publiceras.
Sedan ordföranden till föredragshållaren framfört
avdelningens tack för föredraget, uppstod en kortare
diskussion, som till stor del kom att röra sig om problemet
om sammanslagning av varaktighetskurvor, vilka voro
partiellt beroende av varandra. I diskussionen deltogo
förutom föredragshållaren professor S. Velander och
civilingenjör E. Velander.
Efter sammanträdet intogs supé och vid det
efterföljande samkvämet gjorde professor J. Kuusinen en
analys över den exakthet, som människan i allmänhet
och ingenjören i synnerhet eftersträvar i sitt handlande,
men aldrig kan nå. Bn.
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
sammanträdde den 10 april å föreningens lokal.
Då ordföranden, civilingenjör Fr. Berthelius, vid
sammanträdets öppnande hälsade de närvarande
välkomna, vände han sig särskilt till de gäster från K. A. K.,
K. M. K. och Frivilliga automobilkåren, vilka på
avdelningens inbjudan infunnit sig.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
utsagos professor Hj. O. Dahl och direktör
M. Lindhagen.
Genom anmälan inträdde i avdelningen ingenjören
Å. Lamm, Nya Zeeland.
Till avdelningen hade remitterats ett standardiseringsärende,
S. M. S.-särtryck nr 165: Standardisering
av heldragna koppar- och mässingsrör. Då ärendet även
remitterats till avdelningen för Kemi och Bergsvetenskap,
beslöts på ordförandens förslag att avdelningarnas
styrelse skulle i samråd utse en kommitté för att
avgiva yttrande i ärendet.
Ordföranden föredrog en från teknologföreningens
styrelse remitterad skrivelse om inbjudan till 4:de
internationella kongressen för räddningsväsen m. m.
Närmare meddelande härom kommer att inflyta på
annan plats i Teknisk tidskrift.
Ordet överlämnades därefter till direktör G. Larson,
vilken höll ett föredrag över ämnet "Moderna
konstruktioner och utvecklingslinjer inom automobiltekniken".
Talaren behandlade i sitt föredrag en mångfald
av de konstruktiva detaljspörsmål som måste lösas vid
framställandet av en automobil, samt visade samtidigt
huru utvecklingen gått framåt de senaste åren. Här
kan givetvis endast ett axplock av det framförda göras.
I motorerna har kompressionsförhållandet under de
senare åren ökats från omkring 4,6:1 till 6,5:1. Försök
hade visat att fördelar nås genom en minskad diameter
hos avloppsventilen. För att kylvattnet skall få den
gynnsammaste temperaturen användas numera
termostater i mycket stor utsträckning. De olika separata
f jädringssystemen beskrevos, varvid det Porscheska
framhölls som det bästa. Växellådan ansåg talaren
vara ett organ, vilket ännu ej uppfyllde alla önskemål;
bl. a. nämndes de stora förluster, som uppstå genom
oljans kringvispning. Beträffande karossen framhölls
den genom de ökade hastigheterna framtvingade
tendensen mot strömlinjeform. – För det intressanta och
sakrika föredraget framförde ordföranden avdelningens
tack.
Härefter överlämnades ordet till civilingenjör Nils
Gustafsson, vilken höll ett föredrag över ämnet
"Motorismen ur allmän och teknisk synpunkt". Talaren
framhöll att automobilismen trots sin relativt ringa
ålder (47 år) vuxit till en sådan omfattning att den i
åtskilliga fall överflyglat järnvägsväsendet. Fastän
automobilen visat sig så livskraftig återstår ännu
åtskilliga förbättringar att göra på densamma. Sålunda
arbetar motorn med en mycket låg verkningsgrad vid
de vanligaste belastningarna. En annan ofullkomlig
detalj är förhållandet mellan vagnens och
passagerarnas vikt. På grund av den stora betydelse
automobilismen har framförde talaren ett förslag, att avdelningen
skulle tillsätta en automobilteknisk kommitté. Som
arbetsuppgifter för densamma kunde tänkas lämplig
propaganda, utarbetande av ordlista och provningsnormer,
försök att skapa nya arbetsfält för ingenjörskrafter
samt främst, att ena de olika intressena och möjliggöra
utbyte av erfarenheter i större utsträckning än vad som
hittills varit möjligt inom avdelningen.
Sedan ordföranden avtackat föredragshållaren, beslöt
avdelningen tillsätta den föreslagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
