Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 50 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1934 - Evert Norlin: Smörjoljor för bilmotorer och dessas smörjning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanställts i tabell III, vilka gränsvärden motsvara i
föregående tabeller angivna S. A. E.-nr.

Tabell III. Viskositetsgränser för S. A. E.-nr vid
50°C i V_k och E°.

S. A. E.-nr	Temperatur 50 °C
	Minimivärde		Maximivärden
	Vk	E°	Vk	E°
20	29	4,0	47	6,3
30	47	6,3	68	8,9
40	68	8,9	120	15,8
50	120	15,8	200	26,3
60	200	26,3	250	33,0
90	90	10,8	160	21,0
110	160	21,0	330	43,4
160	330	43,4	550	72,5

Av i Sverige saluförda bilsmörjoljor sammanfalla
åtminstone de tunnare med S. A. E.-skalans nr, men
de tjockare oljorna äro som regel av lägre viskositet
än S. A. E.-skalans motsvarande gränsvärden. Det är
nu i två avseenden, som den i Sverige hittills
till-lämpade klassificeringen måste förbättras. Dels är
det önskvärt, att oljetyperna få en mera rationell
benämning, och dels borde viskositeten hos varje
oljetyp ligga inom snävare gränser. För arméns oljor
komma att införas beteckningar, vilka nära ansluta
sig till ett av major W. Elliot år 1931 inom
Artilleridepartementet uppgjort förslag.

Dessa beteckningar, vissa firmors jämförbara
bokstavsbeteckningar och motsvarande S. A. E.-nr,
framgå av tabell IV.

Tabell IV. Olika beteckningar på serien motorsmörjoljor.

Arméns nya beteckningar	Av flera oljefirmor använda bokstavsbeteckningar	S. A. E.-nummer
Motoroljor.
M 1	E (Arctic, Cold etc.)	20
M 2	A	30
M 3	AF	40
M 4	BB	40–50
M 5	B	50–60
Transmissionsoljor.
T 1	Cv (vinter)	90–110
T 2	C (sommar)	110–160

Vid fastställande av viskositetsgränser för de olika
oljetyperna måste hänsyn tagas till egenskaperna hos
de biloljor, som föras i marknaden av de större
oljefirmorna och dessutom böra de faktorer beaktas, som
inverka på motorns smörjning. S. A. E,-skalan har
helt säkert gjort stor nytta, då det gällt att få
ordning på biloljorna, men den är behäftad med vissa
olägenheter. Dels gå gränserna för de olika numren
intill varandra och dels äro de temperaturer, vid
vilka viskositetsgränserna fixerats, icke valda med

Fig. 1. Diagram över motoroljors klassificering enligt S. A. E.-nr och arméns M-serie.

hänsyn till förhållandena i motorn utan sannolikt
mest med hänsyn till den tid viskositetsbestämningen
tar i Saybolts viskosimeter. Anger man viskositeten
vid 50 °C, svarar detta bättre mot temperaturen i
vevhuset än 98,9 °C. Man är även närmare viskositeten
vid vanliga yttertemperaturer. Man skulle helst önska
fixera ett viskositetsvärde vid 50 °C för varje oljetyp.
Detta är emellertid ej praktiskt möjligt eller
lämpligt, utan man får taga åtskilda viskositetsintervall
med så snäva gränser som möjligt.

Fig. 1 visar klassificering enligt S. A. E.-nr och
enligt förslaget till arméns leveransföreskrifter. De
däri angivna viskositetsintervallens gränsvärden för
de olika M-typerna äro så satta, att de flesta av
oljorna i svenska handeln falla därinom.
Diagrammet visar, att en del firmors uppgift om att deras
BB- och B-oljor motsvara S. A. E.-nr 50 och 60 icke
överensstämmer med verkliga förhållandet. Detta är
emellertid lätt förklarligt, ty S. A. E.-numren 50 och
60 motsvara oljor, vilka hava enligt svenska
förhållanden för hög viskositet. Den klassificering och de
beteckningar, som nu tillämpas av armén, böra så
småningom få mera allmän användning, och detta
skulle underlättas, om oljefirmorna införde
M-beteckningarna i sina oljemärken.

Karakteristiska egenskaper hos motorsmörjoljor.

De egenskaper hos bilmotorsmörjoljor, som äro av
betydelse vid ett bedömande av oljornas praktiska
användbarhet och därför beaktats i arméns
leveransbestämmelser, äro följande:

1. Specifik vikt.
2. Viskositet vid 50 och 100 °C.
3. Flampunkt.
4. Förhållande i köld.
5. Förkoksningsrest enligt Conradson.
6. Oxidationsprov = Sligh-tal.

Härtill komma: sammansättning, syrahalt, renhetsgrad och färg.

Innan jag går in på de i leveransföreskrifterna fordrade
gränsvärdena för dessa olika egenskaper, skall jag i
korthet redogöra för den praktiska
betydelsen av vid provning erhållna motsvarande
egenskapstal och i vissa fall för deras bestämning.

1. Specifika vikten är synnerligen lätt att
bestämma och kan användas för att

Fig. 2. Vogels viskosimeter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>