Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8. Aug. 1934
- Vilhelm Bergström: Något om utvecklingen av den snabbgående råoljemotorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NÅGOT OM UTVECKLINGEN AV DEN SNABBGÅENDE
RÅOLJEMOTORN.
[1]
Av ingenjör Vilhelm Bergström.
Man konstaterar att motorbränslen av solaroljetyp,
eller vad som i dagligt tal kallas råolja, erhållit ett
nytt användningsområde, nämligen för de lätta,
hastigtgående förbränningsmotorerna.
I främsta rummet är det en ren bränsleprisfråga
som påskyndat utvecklingen från bensin till
råoljedrift. Sedan bensinen blivit en viktig
konsumtionsvara har den i de flesta länder utnyttjats som ett
givande skatteobjekt. Råoljan, som i vårt land gått
fri från denna beskattning, betingar därför f. n.
ungefär tredjedelen av bensinens pris, och även om man
ej får räkna med att prisskillnaden blir varaktig
mellan dessa, ur värmesynpunkt likvärdiga bränslen,
finnas dock, som av det följande framgår, skäl för
att råoljan kan bli en farlig konkurrent till bensinen.
Det är hittills speciellt för drift av tyngre motorfordon,
såsom bussar och lastbilar, den snabbgående
råoljemotorn tagits i bruk, men de härifrån vunna
erfarenheterna visa att denna motor, lämpar sig för
många av de arbetsområden där bensinmotorn varit
allenahärskande.
I Sverige har, som bekant, hesselmanmotorn blivit
typen för den lätta råoljemotorn (Tekn. tidskrift,
häfte 28, 1930). Denna motor skiljer sig ju från de i
andra länder förekommande dieselmotorerna, främst
därigenom att den är en lågtrycksmotor, arbetande
under samma tryckförhåilanden som bensinmotorn
och med dess tändningssystem.
Den direkta, på mekanisk väg utförda, bränsleinsprutningen
är dock gemensam för diesel- och hesselmanmotorn.
Förutom dessa utföringsformer kan även nämnas
förgasaremotorn för råolja. Mycket arbete har
nedlagts för att åstadkomma en dylik motor, varigenom
de relativt dyrbara bränsleinsprutningsorganen skulle
kunna undvaras. Någon praktiskt duglig form av
råoljeförgasaremotorn har emellertid ännu ej
framkommit, kanske mest beroende på svårigheten att
undvika "nedslag" av bränslet på cylinderväggen och
den därmed följande utspädningen av smörjoljan.
Följande uppställning ger ett begrepp om utvecklingen
av den lätta råoljemotorn i några av Europas
länder, och det bör framhållas att den tillgängliga
statistiken endast upptar "compression ignition
engines", eller med andra ord dieselmotorer.
| Antal lätta dieselmotorer | |
| i drift | Ökning |
| 1932 | 1933 | |
| Tyskland . . . | 1 550 | 4 000 | 165 % |
| Frankrike . . . | 5 500 | 9 550 | 74 % |
| England . . . | 917 | 2 735 | 150 % |
| Schweiz . . . | - | 800 | 800 st. |
| Holland . . . | 7 | 100 | 93 st. |
Som en kompletterande upplysning beträffande
utvecklingen i England kan nämnas att omkring
1 200 bussar f. n. äro dieseldrivna, och att antalet
dieselbussar därstädes fyrdubblades under år
1933. i vårt land finnas f. n. (februari 1934) ca 200
snabbgående råoljemotorer i drift, huvudsakligen
hesselmanmotorer men även dieselmotorer. De förra
hava företrädesvis kommit till användning för bussar
och lastbilar, de senare för drift av transportabla
luftkompressorer. (Tekn. tidskrift häfte 7, Mek. 2,
1933).
Då dieselmotorn sålunda kommit att intaga en
mycket framträdande plats bland konkurrenterna till
bensinmotorn, är det måhända av speciellt intresse
att se efter vilka vägar man sökt lösningen av de
problem som varit, och i viss mån ännu äro
förknippade med den lätta hastigtgående dieselmotorns
utveckling.
Huvuduppgiften blev självfallet hur man skulle
lösa problemen som uppställde sig vid
bränsleinsprutningsorganens anpassning efter de nya
betingelserna: höga varvantal och små cylinderdimensioner.
Det teoretiska underlaget från den direkta
insprutningen å större, mera långsamtgående motorer, var
tillgängligt, men tillämpningen härav på
småmotorerna mötte stora tekniska hinder. Vid de höga
varvantalen och särskilt vid låga belastningar
(vanliga exempelvis för automobilmotorer), visade det
sig att man ej kunde erhålla den för en normal
förbränning erforderliga spridningen av de, under
dylika driftsförhållanden, ytterst små bränsledelmängderna.
En dålig spridning, eller med andra ord en
ofullständig blandning av det genom insprutningsorganet
finfördelade (atomiserade) bränslet och
luften i kompressionsrummet, framkallar störningar i
förbränningsförloppet. Då fullständig (homogen)
blandning ej äger rum, utan bränslet "skiktar" sig,
eller då s. k. efterdroppning med åtföljande
förgasning uppträder, sker tandningen med olika hastighet
genom bränsle-luftmassan. Detta förlopp ger sig
tillkänna i form av mörka avgaser (ofullständig
förbränning) eller hård gång hos motorn (onormala
tryckstegringar).
Förbättrandet av spridningen genom eliminerandet
av störningarna härrörande från de i bränslesystemet
ingående organen, bränsleplunge, spridare, ventiler
och fjädrar, utgjorde en av vägarna för erhållande
av den önskade lugna och rökfria förbränningen vid
växlande belastningar och varvantal. Firmor såsom
Bosch, Scintilla m. fl. hava specialiserat sig på
tillverkning av bränsleinsprutningsorgan för
hastigtgående motorer, och särskilt den förstnämnda
firmans utrustning förekommer på många motorer av
skilda märken.
I de fall då man lägger stor vikt vid tyst och
smidig gång, ha andra metoder än enbart
bränsleorganens förbättrande, måst tillgripas. Man har nämligen
hittills ej genom spridningsförfarandet helt lyckats
eliminera den s. k. "dieselknackningen", varmed
avses de ljud som emanera från vibrationer i
motorgodset förorsakade av en förbränning med höga och
snabba tryckstegringar (detonation). För att denna
[1] Figurerna 2, 3, 4, 6 och 7 äro med vederbörligt
tillstånd hämtade från "Gas and Oil Power", 1933, London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:54 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0095.html
