Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 95 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Vilhelm Bergström: Något om utvecklingen av den snabbgående råoljemotorn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 4.

representerad. Arbetssättet hos den enklaste formen av
virvelkammare ger vid handen, att en väl utbildad
turbulens under insprutningsperioden minskar
förutsättningarna för uppkomsten av detonation eller de
mycket hastiga tryckstegringar, vilka ge sig
tillkänna genom knackningen. Med andra ord:
luftturbulensen förlänger förbränningstiden och
befrämjar en lägre tryckstegring.

Då det vid de tre beskrivna förfaringssätten till
stor del är luften som genorn sin rörelse åstadkommer
den nödvändiga blandningen, behöver ej så stor
vikt läggas vid utformningen av insprutningsmunstycket
(spridaren), utan man kan med gott resultat
använda sig av enklare och mindre känsliga
utföringsformer av denna detalj, än vad fallet är när
spridningsegenskaperna måste komma i första rummet.

Bränsletrycket kan också, särskilt vid förkammarmotorerna,
hållas lågt (under 100 kg/cm²) vilket har
förmånlig inverkan på bränslepumpens livslängd.

Fig. 2, 3 och 4 visa några typiska former av
virvelkammare. Den å fig. 4 synliga s. k.
"cross-flow"-anordningen[1] fungerar på så sätt att en del av
förbränningsluften under insprutningsperioden, via små
kanaler pressas vinkelrätt genom bränslestrålen och
därigenom bidrager till atomiseringen. Blandningen
och förbränningen sker i den ovanför befintliga
virvelkammaren. Genom detta system som lancerats
av Armstrong-Saurer, har icke endast knackningen
upphört, utan man har även därigenom uppnått att

Fig. 5.

fast inställning av bränslenockarna kan användas vid
de skiftande belastningar och varvantal som
förekomma hos bilmotorer.

Fig. 6.

För att underlätta starten vid kall motor använder
man sig antingen av elektrisk glödspiral (fig. 4), eller
också av den å fig. 3 synliga anordningen för
avstängning av en del av kompressionsrummet. Genom
dessa anordningar vinnes även, att man kan hålla
ett för driften lämpligt kompressionsförhållande.

De å fig. 5 angivna indikatordiagrammen illustrera
dels den "knackningsfria" processen med en över
kompressionstrycket obetydlig tryckstegring (A),
dels ett diagram härrörande från en motor med
relativt lindrig knackning (B).

Det är ej enbart den tystare och smidigare gången
som erhållits i och med knackningens bortskaffande.
Påkänningarna i motorns rörliga delar ävensom i
lagren minska härvid, och detta innebär i sin tur att
smäckrare konstruktioner kunna komma till
användning. Vikten per hästkraft för en modern
snabbgående dieselmotor är också obetydligt högre än
bensinmotorns. Fig. 6 visar en av Leylands senaste
lastbilsmotorer, vilken onekligen har ett tilltalande
utseende.

Den av den schweiziska firman Scintilla nyligen
utsläppta bränslepumpen (fig. 7) framvisar flera
intressanta konstruktionsdetaljer. Man lägger bl. a.
märke till att bränsleplungarna drivas av excentrar
i stället för av nockar. samt att den för insprutning

Fig. 7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>