Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 129 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - K. Evrell: Några synpunkter på beräkning av oljemotstånd - Anders Rosborg: Utvecklingen av konstruktionen av sfäriska (kupade) ångpannegavlar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

	h g d [delta]3
V =	–––––––	f[pi] (1 – cos a)3 d a.
	12 v l
	5 [pi] H g d [delta]3
V =	–––––––	. . . . (5)
	24 v l

Insättas i formeln 4 värden motsvarande en
centrerad ringformig spalt, så erhålles:

	[pi] H g d [delta]3
V =	–––––––. . . . (6)
	12 v l

Man ser härav, att t. e. läckningen förbi en enkel
kolv kan bliva upp till 2,5 gånger större än vad man
vid en kalkyl för en centrerad läckageöppning
beräknat. Resultatet visar också, huru vilseledande
en omräkning med hydrauliska radien är. Den
centrerade och den icke centrerade spaltöppningen hava
nämligen, enligt formeln hydrauliska radien =
arean/våta perimetern, samma hydrauliska radie,
men i den senare erhålles 2,5 gånger så stor
medelhastighet som i den förra vid rent laminära
strömningar.

3. Visköst motstånd i ett vätskeskikt mellan två
relativt varandra rörliga ytor.

Med beteckningarna å fig. 3 är enligt definitionen
för viskositeten:

	c F		y
P =	–––––	v	–––	. . . . (7)
	[delta]		g

Är y = sp. vikten hos vätskan och enheten för de
övriga storheterna cm och sek. så erhålles P uttryckt
i gram.

Omräknas formeln (7) till motståndseffekten i ett
ringformigt vätskefyllt rum, där ena parten roterar
med n varv/min., så erhålles:

	d3 l n2 v y
N = 1,17 x 10 –12	––––––––	. . . . (8)
	[delta]

N = effekt i hkr.
d, l och [delta] i cm.
y = sp. vikt hos vätskan.
v = kinematiska viskositeten i cm²/sek.

ENHET FÖR KINEMATISK VISKOSITET.
Med anledning av vad ingenjör Evrell i sin
uppsats: "Några synpunkter på beräkning av oljemotstånd"
skriver om sättet att angiva oljors viskositet
får jag anföra följande.

I referatet av mitt föredrag: "Smörjoljor för
bilmotorer och dessas smörjning", se Teknisk tidskrift,
Mekanik, 1934, sid. 51, har inkommit ett fel, i det
att på första spalten, andra raden i sista stycket står
cm²/sek., men skall vara mm²/sek.

Definitionen på kinematisk viskositet i tredje
stycket av samma spalt leder till enheten cm²/sek.,
vilken i England benämnes Stokes. Inom
oljeindustrien och vid oljetekniska undersökningar
användes emellertid vanligen för undvikande av
decimaler en 100 gånger mindre enhet, mm²/sek. eller
centistokes. På grund härav ha i uppsatsen på samma
sida förekommande omräkningsformler och tabell
hänförts till denna mindre enhet mm²/sek. De
engelska benämningarna användas icke i uppsatsen, enär
det är tveksamt, om man skall införa dem här i landet.
                                                                Evert Norlin.

UTVECKLINGEN AV KONSTRUKTIONEN AV SFÄRISKA
(KUPADE) ÅNGPANNEGAVLAR.

Fig. 4.	Fig. 3.	Fig. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>