Teknisk Tidskrift / 1934. Skeppsbyggnadskonst / 23 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Ivar Malmer: Försök rörande vindförhållanden å fartygsbryggor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 7.

konstaterat, att strömningsbilden är praktiskt sett
oberoende av skalan för försöken mellan de relativa
värdena 5 X 3 = 15 och 30 X 30 = 900 å
Reynolds’ska talet. Då skärmhöjden i full skala är 150
cm, blir vid en vind av 30 m/sek Reynolds’ska talet i
verkligheten 5 gånger större än den större av
förenämnda försöksgränser. Det är knappast troligt, att
denna 5-faldiga ökning av skalan kan medföra några
kritiska ändringar av strömningsförloppet, då vid
försöken den 60-faldiga ökningen av skalan ej gjort
det. Av jämförelser med försöksresultat med
avrundade kroppar (t. e. cylindrar) kan man för övrigt
draga den slutsatsen, att en kritisk ändring av
strömningen (om en sådan förekommer vid ifrågavarande
skärm) bör vara att vänta vid betydligt lägre
värdeområde för Reynolds’ska talet än det, som här ligger
mellan den största försöksskalan och bryggan i full
skala. Med en till visshet gränsande sannolikhet
kunna sålunda resultaten av de utförda rökförsöken
anses representativa för fartygets bryggor i full
skala och vid stark vind.

För att avgöra, om bryggmodellens höjd över den
horisontella skivan utövade något nämnvärt
inflytande på strömningsförloppet över de övre bryggorna
(vilka voro föremål för huvudintresset vid
undersökningen), utfördes två summariska försök enligt fig. 1
och fig. 2. Genom några förförsök konstaterades
först, att strömningen (vid anblåsning rakt framifrån)
hade en delningspunkt (= stagnationspunkt) på
framväggen, i höjd med undre bryggan. Denna punkt är
på fig. 1 omgiven av en i titantetraklorid indränkt

Fig. 8.

Fig. 9.

bomullstråd. Av fig. 1 framgår, hur strömningen från
delningspunkten utbreder sig radiellt i alla riktningar
(även nedåt över chefshyttsbalkongen). Strömningen
över skärmen kring nyssnämnda balkong framgår ej
tydligt av bilden. På nedre delen av mittpartiet var
den emellertid riktad nedåt, bildande en virvel över
skivan, medan strömningen i övrigt drog sig snett
uppåt (och utåt) för att rinna ned på balkongen
bakom skärmen. Av fig. 2 framgår, att resultatet vid
bryggorna blir enahanda, även då dessa befinna sig
högre över skivan, samt att strömningen mot
modellens underlag delar sig efter en vertikal linje och
flyter av åt ömse sidor. Vid de fortsatta försöken
placerades därför bryggmodellen direkt på skivan, ehuru
eljest anordningen enligt fig. 2 mera motsvarade
bryggornas läge i förhållande till däcket.

Fig. 3 visar en profil av strömningen i
symmetriplanet vid anblåsning rakt framifrån.
Delningspunktens höjd och den mindre önskvärda
nedåtströmningen över chefshyttsbalkongen framgå här tydligt.
Samma bild erhölls även vid brygganordningen
upplyftad såsom i fig. 2.

Fig. 4 visar mera detaljerat strömningen i
symme-triplänet över övre bryggan (vid anblåsning rakt
framifrån). Den undre rökstrålen bestryker skärmen
och ger sålunda läget av "vind-taket" över bryggan.
Tack vare närvaron av manövertornet böjes denna
stråle vid tornet rakt nedåt. Det undre skiktet av
friskvinden över "taket" kommer alltså att framom
tornet blåsa rakt nedåt för att sedan i form av en
virvelvals flyta ut åt sidorna ovanpå bryggan. Den

Fig. 10.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>