Teknisk Tidskrift / 1934. Skeppsbyggnadskonst / 38 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - Yngve Schoerner: Marinförvaltningens förslag till nytt pansarskepp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

	1	2	3	4	5	6	7	8
Fartyg . . .	"Gustav V"	"Kaiserin"	"Baden"	"Tennessee"	"Colorado"	"Nelson"	"Väinämöinen’’	"Ers. Preussen"
Sjösatt . . .	1918	1911	1915	1919	1921	1925	1930	1931
Depl. m3 . . .	7 160	24 100	27 900	32 300	32 600	37 000	3 900	12 000
Lvi m. . . .	120,9	172	179,4	182,9	182,9	213,36	90	181,7
Bvi m. . . .	18,63	29	30	30,49	30,49	32,31	164	20,7
dk m. . . .	6,25	8,3	8,43	9,22	9,30	9,14	45	5,8
[delta] = blockkoeff. . . .	0,5099	0,581	0,615	0,629	0,629	0,59	0,588	0,550
a = LVL-fylligh. . . .	0,699	0,745 (?)	0,717	?	?	?	?	?
[beta] = Ø-fylligh. . . .	0,864	0,963	0,980	0,995	0,995	?	0,982	0,90
[delta] / [beta] = [phi] = cyl. koeff. . . .	0,5902	0,603	0,628	0,632	0,632	?	0,597	0,611
L/B . . .	6,49	5,93	5,99	6,0	6,0	6,61	5,49	8,67
B / d . . .	2,985	3,49	3,56	3,31	3,28	3,54	3,65	3,62
v knop . . .	22,5	20,5	22,3	21	21	23	15	26
AHK . . .	22 000	28 000	52 815	28 500	28 900	45 700	3 500	50 000
Propellrar, antal . . .	2	3	3	4	4	2	2	2
AHK/ton depl. . . .	3,04	1,16	1,89	0,883	0,887	1,23	0,898	4,18
Bränsle, ton max. . . .	610 kol	3 600 kol.	3 560 kol.	3 320 olja	4 000 olja	4 064 olja	–	3500 olja
	100 olja	–	600 olja	–	–	–	–	–
Bränsle, normalt . . .	340 kol	1 000	1 000 (?)	2 200 olja	2 500 olja	–	–	–
v/[kvadratrot] Lmeter . . .	2,05	1,562	1,67	1,55	1,55	1,56	1,58	1,93
v/[kvadratrot] Lfot . . .	1,13	0,862	0,92	0,858	0,858	0,868	0,873	1,06
Artilleri . . .	4–28 L/45	10–30,5 L/50	8–38 L/45	12–35,6 L/50	8–40 6 L/45	9–40,6	4–25 cm.	6–28 cm.
Artilleri . . .	8–15 L/50	14–15 L/45	16–15 L/45	12–12,7 L/51	12–127 L/51	12–15	8–12 cm	8–15 cm.
Artilleri . . . .	4/7,5 L/60	12–8,8 L/45	8–8,8 L/45	8–12,7 L/25	8–12,7 AA	6–12 AA	–	4–8,8
Artilleri . . .	–	2–MG	–	–	4–5,7	–	–	–
Torpeder . . .	–	5 |	3 | 4–60 cm	2 | –53 cm	2 | 53 cm	2 |	–	2 X 3–50 cm. |
VL-pansar, max. . . .	200	350	350	356	356	356	55	?
B2 / d . . .	55,6	101	106,5	101	101	113	59,9	76

ersättningsbyggnadssakkunniga ägnat denna fråga mera
uppmärksamhet. Att 1926 års förslag i vissa
avseenden framträder ogynnsammare än "Sverige"-typen kan
även hänföras till den omständigheten, att de redan
då förefintliga möjligheterna till begränsning av
maskinområdet ej till fullo utnyttjades. Visserligen
framträder 1926 års förslag i kolumnen upptagande
jämförelser mellan fartygsbredd och pannrumsbredd
i synnerligen gynnsam dager, men i likhet med å
alla hittills byggda svenska pansarskepp voro
maskinrummen praktiskt taget utan undervattensskydd.
Marinförvaltningens förslag utgör ett markerat
avsteg från hittills gängse formförhållanden. Det
utgör ett försök att i den mån fartygets storlek
medger tillämpa de former, som äro brukliga på större
och väl skyddade slagskepp, vilket framgår av tab.
3. Avståndet mellan de svåra tornen är avsevärt
kortare än på "Sverige", såväl absolut som i
förhållande till längden, vilket delvis sammanhänger
med den måttliga relativa farten och med ett
noggrant tillvaratagande av maskinteknikens alltjämt
fortgående utveckling mot allt högre effekt per
enhet av vikt och utrymme. Jag skall senare
återkomma till denna fråga.

Inredningsprinciperna, sådana de utvecklats redan
på "Svea" hava även bestått provet under hela
utvecklingen t. o. m. "Sverige", och 1926 års förslag
följer troget de hävdvunna formerna.

Marinförvaltningens förslag kommer, vad
inredningen ovan pansardäck beträffar, att nära ansluta
sig till bruklig praxis, med de modifikationer, som
de ökade kraven på trevnad och bekvämlighet
erfordra, Under pansardäck däremot, planeras
inredningen enligt helt nya linjer, framsprungna ur
nödvändigheten att på ett radikalt sätt sörja för
fartygets flytbarhet.

Skydd mot artilleriprojektiler och flygbomber
utgöres av pansar. På grund av den stora
viktsinvestering, som bepansringen innebär, är det relativt
små ytor, vilka kunna förses med effektivt pansar.

Tab. 4 visar huru de bepansrade delarnas
tjocklekar varierat. Det skulle föra för långt att här ingå
på dessa variationers samband med utvecklingen av
pansarkvalitéerna och artilleriprojektilernas
genomslagsförmåga. Förutsättningarna för fartygets
taktiska uppträdande under strid är även av betydelse
för bepansringens tillmätande och värdesättande. Av
tabellen framgår även att ett och samma
bepansringssystem tillämpats, t. o. m. "Sverige"-typen. På
denna typ, liksom på "Oscar II", tillkom dock ett
citadellpansar, midskepps täckande fartygssidan från
pansardäck till övre däck.

Detta bepansringssystem var avsett att skydda
mot samtidens projektiler på – enligt nutida
begrepp – korta avstånd och mycket flacka
projektilbanor. Av detta skäl ägnades mycket liten del av
pansarvikten åt däcksskydd, det mesta av pansaret
skyddade vertikala sidor. Krigserfarenheterna
visade emellertid, att artilleriet var moget för
betydligt större stridsavstånd än vad man kanske tänkt
sig, och detta resulterade i betydligt högre
projektilbanor och därmed mycket stora nedslagsvinklar.
Horisontalskyddets betydelse aktualiserades och
ökade ytterligare efter krigsslutet, då flygvapnets
utveckling gav anledning att på allvar räkna med
flygbomben som anfallsvapen. Flygbombens bana
träffar fartyget nästan i vertikal riktning.

Problemet rörande sammanställning av ett
effektivt pansarskydd är numera ytterligt komplicerat,
framför allt genom den på senare år tillkomna
möjligheten att inom mycket vida gränser variera
projektilernas antändningskaraktär. Mellan den rent

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>