Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6. Juni 1934
- Yngve Schoerner: Marinförvaltningens förslag till nytt pansarskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Fig. 6–8. Midskeppssektioner av engelska slagkryssaren "Hood" (överst),
U. S. A:s slagskepp "North Carolina" (i mitten) och U. S. A:s
slagkryssare "Lexington" (underst). Skala 1:400.
|
På "Sverige"-typen krävde det höga effektbeloppet
12 Yarrow-pannor, vilka uppställdes 3 i bredd.
Möjligheterna till sidoskydd minskades härigenom till
2,82 m.
1926 års förslag visar ett avstånd från pannrumsskottet
till bordläggningen av 5,75 m. Effektbehovet
matades här av 4 oljeeldade Yarrowpannor,
uppställda i enkel rad i midskeppslinjen.
Pannanläggningen kan således sägas vara i full paritet med
utvecklingen på detta område, men turbinaläggninger.
var planerad med – enligt vid vi nu tycka – samma
otympliga dimensioner som å "Sverige"-typen. Som
jag tidigare framhållit voro turbinrummen så gott
som utan undervattensskydd, i det de i likhet med
maskinrummen å alla våra tidigare pansarskepp,
upptogo fartygets hela inre bredd mellan den till
pansardäcket uppdragna innerbotten.
 |
Fig. 9. Midskeppssektion av tyska pansarskeppet "Deutschland".
Skala 1:400. 10 160 ton. 181,7 X 20,7 X 5,8 m. 50 000 ahk vid 26,5
knop. Art: 6–28 E 60°, 8–15, 4–8,8 L/60. Torp: 2 X III–50.
|
På marinförvaltningens förslag är denna svaghet
undanröjd, maskinrummen hava här erhållit samma
undervattensskydd som fartygets vitala delar i övrigt.
Tab. 5 visar en sammanställning ägnad att särskilt
belysa maskinanläggningarnas utveckling. I detta
sammanhang intresserar speciellt det specifika
utrymmesbehovet, vilket sedan "Svea"-typen med sina 6
cylinderpannor och liggande kompoundmaskiner med
strålkondensorer till föreliggande förslag minskat till
ca en sjättedel. Anledningen härtill är givetvis att
söka såväl i övergången från kolvmaskiner till
ångturbiner som införandet av oljeeldade, högeffektiva
pannor. Men det är obestridligt, att den oljeeldade
pannan härvid betytt mest. Handeldningen utgjorde
länge en hämmande faktor; den av praktiska skäl
nödvändiga begränsningen av panndimensionerna
tvingade vid höga effektbelopp till stort antal
pannor. I detta sammanhang är kombinationen
ångturbin-handeldad panna numera ett skäligen omaka par,
och det kanske inte ligger någon så värst hårresande
överdrift i påståendet, att våra svenska pansarskepp
trots sina ångturbiner ännu i denna dag i likhet med
sina feniciska förfäder äro handdrivna: skillnaden är
blott den, att årtaget ersatts av det något mer givande
kolskyffeltaget såsom primus motor, båda dock med
sin slutliga begränsning i den mänskliga kraften.
Det kan utan överdrift sägas, att maskinteknikens
storartade utveckling utgör den viktigaste orsaken till
att vapenverkans ytterligare skärpning
överhuvudtaget ej gör konstruktionen av 8 000 tons
artillerifartyget till ett hopplöst, företag. Den mer än
20-åriga utvecklingsperiod, som förflutit sedan
"Sverige"-typens tillkomst har givit oss möjlighet att utforma
ett undervattensskydd med effektivitet närmande sig,
vad som anses betryggande för slagskepp av helt
annan storleksordning.
Härmed har jag behandlat skrov, bepansring och
propellermaskineri, dvs. de områden, som äro av
speciellt skeppsbyggarintresse.
Nu återstår fartygets militära huvudegenskap:
bestyckningen. Den består, enligt vad tidigare
framhållits av 4 28 cm kanoner, 12 12 cm
luftvärnskanoner, 10 à 12 25 mm luftvärnskulsprutor och 8 à 10
lätta kulsprutor.
28 cm kanonen har sin givna plats på ett fartyg
av denna typ, dess slagkraft är aktningsvärd och den
har tillvunnit sig våra artilleristers stora förtroende:
den anses mycket välskjutande och är en i
förhållande till sin effekt ännu jämförelsevis lätthanterlig
pjäs. En ökning i antal svåra pjäser till 6 vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934s/0046.html