Teknisk Tidskrift / 1934. Skeppsbyggnadskonst / 54 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Gösta Liljekvist: Åtgärder för betryggande av brandsäkerheten ombord på fartyg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 11. Rökdetectorskåp installerat på ett fartygs kommandobrygga.

mynning fyllt synlig genom en glasruta, Om nu rök
skulle uppstå i något rum, så suges denna fram till
detectorn på bryggan och genom belysning
underifrån av det gemensamma mynningsrummet för röken,
blir denna uppsugna rök synlig genom ovannämnda
glasruta. Man kan då även se, från vilken
rörmynning röken kommer och därmed bestämma, var i
fartyget rökutvecklingen äger rum och vidtaga
åtgärder för undvikande av en allvarlig brand. Figur
11 visar ett rökdetectorskåp, installerat på ett fartygs
kommandobrygga. Genom anordning med en särskild
ljuskänslig cell i kombination med nämnda
detectorskåp kan den ljusning, som uppstår, då rök passerar
genom detectorn, giva upphov till alarm genom
exempelvis en elektrisk ringklocka. Detta
förfaringssätt, som även kommit till användning, torde
emellertid vara att onödigt komplicera det hela. Den
ljusning, som uppstår i skåpet, då rök passerar, är
nämligen så tydlig, att uppmärksamheten hos en
person i samma rum som detta påkallas, utan att denne
direkt behöver betrakta detsamma. För övrigt kan
den från rummen uppsugna luften, sedan den
passerat detectorn, få utmynna i det rum, där denna är
placerad. I händelse av rök kommer således även
den här varande personens luktorgan att påverkas.

Lux eldsläckningssystem grundar sig på
införande av koldioxidgas i det rum, där eld utbrutit för att
på detta sätt kväva densamma. Detta fordrar ju, att
det ifrågavarande rummet kan hållas så tätt som
möjligt. Koldioxiden förvaras ombord, förtätad i bomber.
Vid ett fast installationssystem äro alla bomber
förvarade på samma plats ombord, och gasen föres
genom rörledningar från detta batteri till de olika
rummen. Detta släckningssystem lämpar sig bäst för
last- och förrådsrum men kan även rned fördel
användas i maskin och pannrum.

Fig. 12. Installering av ett kombinerat Rich-Lux-system för ett fartygs last- och förrådsrum.

Fig. 13. Uppställning av kolsyrebatteri ombord i fartyg.

Rich detectorsystem och Lux-systemet kunna med
fördel kombineras så, att samma rörledningar
användas för båda systemen. Vid denna kombination
gäller det alltså, att, då rökdetectorn signalerat
rökbildning i något av fartygets rum, kasta om en ventil,
så att sugningen från rummet upphör, och i stället
koldioxidgas införes i detsamma från det befintliga
batteriet. Ett helautomatiskt system kan även
förekomma, så att, då rök uppkommer i detectorn, denna
ger upphov till alarm och samtidigt en automatisk
påsläppning av koldioxid till det utsatta rummet. Det
kan emellertid ofta vara onödigt att påsläppa
koldioxid för fullt, utan en mindre eld kan ofta släckas,
utan att någon större kvantitet gas behöver offras.
Vidare kan det ofta vara nödvändigt att företaga
någon extra tätning, innan koldioxid insläppes i ett
rum. Detta gör att en personlig manövrering av
släckningen ofta kan vara fördelaktigare än en
automatisk, och därtill blir ju den förra vida enklare att
installera och därmed mera ekonomisk. Fig. 12 visar
en skiss över installering av ett kombinerat
Rich-Lux-system för ett fartygs last- och förrådsrum. Fig.
13 visar uppställning av kolsyrebatteri. Fig. 14 visar
ett skåp med omkopplings ventiler, från vilket hela
släckningen kan dirigeras. Ä fartyget i fig. 12
finnas två dylika skåp, ett för de aktra rummen i
detsamma och ett för de förliga. Ett kolsyrebatteri kan,
som förut nämnts, tömmas helt eller delvis. De olika
cylindrarna äro seriekopplade och försedda med
backventiler, så att gasen från en cylinder kan passera
förbi en redan tömd sådan, utan att denna åter
fylles med gas. De lägsta punkterna på de i ett fartyg
dragna ledningarna – där alltså en s. k. säck bildas -
måste dräneras för kondensations-vatten. Detta sker
här genom automatiska tömningsventiler, vilka
stängas för tryck inifrån. Säkring mot eventuellt
övertryck i någon cylinder, förorsakat
genom t. e. upphettning, finns även.

Fig. 14. Skåp med omkopplingsventiler för kolsyresläckning på ett fartyg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>