- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Skeppsbyggnadskonst /
56

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Gösta Liljekvist: Åtgärder för betryggande av brandsäkerheten ombord på fartyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 18. Ett öppnat Selex

detectorskåp.


illustration placeholder

Fig. 19. Sektion genom en

sprinklerventil, system Grinnell.



värmeutvecklingen från en utbruten eld öppnas och
åstadkomma en vattendusch över det utsatta stället.
Detta sätt att skydda salar och rum av olika slag
är mycket tillförlitligt och användbart. Det
förekommer även installerat ombord på fartyg, men
tycks på detta område ej hava erhållit så stort
förtroende som användandet i land.

Firman Mather & Platt, Ltd., Manchester,
tillverkare av The Grinnel Automatic Sprinkler and
Fire Alarm,
vilken jag besökte under min resa, hade
under de senare åren bl. a. arbetat på att
åstadkomma ett tillförlitligt sprinklersystem speciellt för
fartygsbruk med särskild tanke på de stora
passagerarfartygen. Den första sprinklerinstallationen
på ett fartyg utfördes visserligen redan 1914, men
världskriget kom hindrande emellan, och först för
ett par år sedan började denna fråga åter bli
aktuell. För närvarande finns endast två större
brittiska fartyg med genomförd sprinklerinstallation
nämligen "Berengaria" och "Leviathan".

Grinnel-sprinklern är konstruerad för att hindra
spridandet av en uppkommen eld men även
samtidigt åstadkomma minsta möjliga skadegörelse vid
vattenbegjutningen. Då sprinklerventilen öppnas
träder för den skull samtidigt en alarmanordning i
funktion. Denna är utförd att verka genom den
tryckminskning som uppstår, då vatten utströmmar.
Härigenom alarmeras även eventuellt uppkomna
läckor på ledningarna.

För sprinklerinstallation ombord på fartyg
förutsattes givetvis en ständig tillgång på vatten under
alla omständigheter. Vid här beskrivna
sprinklersystem användes dels en under lufttryck stående
vattentank och en oberoende automatisk elektriskt
driven pump. Då alltså lufttrycket i nämnda tank
sjunker på grund av vattenutströmning genom en
sprängd sprinklerventil, träder den elektriska
pumpen automatiskt i funktion och uppehåller det
erforderliga trycket. Elektrisk ström till pumpen
måste givetvis finnas vid alla tillfällen.

Sektion genom en Grinell sprinklerventil visas i
fig. 19. Det framgår härav, hur vattnet avstänges
genom en glaskropp, som tryckes mot
utströmningsöppningen. Detta tryck förmedlas av en
kvartsballong, fylld av en speciell vätska med hög
utvidgningskoefficient. Vid upphettning av denna
behållare utvidgas vätskan i densamma och den lilla
gasblåsa, som innehålles även vid vanlig temperatur,
blir allt mindre. Vid en viss bestämd temperatur
har trycket ökat så starkt, att hela kvartsbehållaren
spränges och fullständigt söndersmulas.
Glasventilen kastas nu ut av det påtryckande vattnet,
vilket vid utströmmandet träffar en spridareplåt,
formad, såsom av figuren framgår. Vattnet
reflekteras delvis av denna och sprides i alla riktningar,
således även utmed takytan i rummet.

Rörledningarna till de olika spridarna döljas i
regel bakom panelningen, men själva ventilen måste
givetvis placeras fullt synlig i taket. Detta bör
dock kunna ske även i luxuösa salonger utan att
helhetsintrycket stores, då spridarna äro ganska små.

För att demonstrera effektiviteten av sprinklerinstallation
på fartyg hade Messrs Mather & Platt, Ltd.
låtit uppbygga en grupp av fartygshytter, belägna
i förhållande till varandra, så som av ritningen i
fig. 20 framgår. Hytterna 1 och 2 voro byggda av
späntade bräder, medan för 3 och 4 använts
plywood som byggnadsmaterial. I dessa hytter samt i
tillhörande korridorer hade installerats sprinklers i
taken, placerade på sätt, som av nämnda figur
framgår. I hytterna hade även ordnats med en del
provisorisk inredning, såsom enkla bäddar med
oljedränkt träull som innehåll. Ytterväggarna i
hyttgruppen voro, som framgår av figuren, försedda med
fönster, så att man utifrån skulle kunna betrakta
förloppet av eldsläckningen i hytterna. Den
invändiga målningen hade utförts med vanlig oljefärg.

Under skilda betingelser anlades eld i de olika
hytterna, vilken ’släcktes automatiskt så fort den
fått så stor spridning och intensitet, att
sprinklerventilen sprängdes. Av försöken framgick tydligt,
hur lätt en begynnande brand omintetgjordes fullt
automatiskt; det var endast att avstänga
vattentillförseln, så fort elden var släckt. Man har
emellertid en känsla av att en fullständig spinklerinstallation
ombord på ett fartyg måste vara ett

illustration placeholder

Fig. 20. Plan av fartygshytter med sprinklerinstallation, uppbyggda

för demonstrationsändamål.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934s/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free