Teknisk Tidskrift / 1934. Skeppsbyggnadskonst / 78 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - E. C. H. Almquist: Några erfarenheter som varvsingenjör i Holland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 6. Elektrisk nitmaskin med knähävtyg.

tillämpning av de förenklade arbetsmetoderna genom
svetsningens införande istället för den gamla
smidesvällningen. Vi tillgrepo då – delvis på vinst och
förlust – en annan rätt så genomgripande
förändring. Blott för mindre och mera lätthanterliga
arbetsstycken användes hädanefter ässjorna med
smideskol för uppvärmningen. De tyngre föremålen
uppvärmde vi, uppspända i sitt rätta läge invid
schablonen och färdiga till bockning, skevning eller
dylikt, med den förut omnämnda petroleumgasen.
Efter några månader kunde en ungefärlig bild av
kostnaderna enligt denna metod erhållas.
Prisskillnaden, som visade sig till petroleumgasens fördel, var
ej stor; med den konstaterade reduktionen av
ackordsatserna på omkring 30 % kunde vi
emellertid lugnt fortsätta att på den inslagna vägen öka
smedjans kapacitet, för att ej behöva nedlägga några
kostnader i dess ombyggnad eller öka de direkta
tillverkningskostnaderna genom arbete i flera skift.

Det låg nu nära till hands att också för skärning
och autogen svetsning försöka petroleumgasens
användbarhet. För detta ändamål visade den sig
emellertid underlägsen såväl dissous- som lysgas.

Nitning och diktning.

När jag började mitt arbete på varvet år 1922,
så användes för nitning och diktning Pneumatiska
verktyg blott i någon mån på U-båtsbyggena, och
där enbart på sådana ställen, där av utrymmesskäl
handbearbetning ej kunde ifrågakomma. För dessa
byggen hade vi också anskaffat ett par elektriska
knähävtygspressar (fig. 6). På den tiden hade vi en
prestation för ett par handelsfartyg av i medeltal
20–25 nitar pr lag och timme. Kvaliteten blev god
och jag tror ej att totalkostnaden för dessa arbeten,
dvs. timlön, driftskostnader, kol- och energiförbrukning
m. m., voro högre än vid pneumatisk drift; det
kunde dock ej längre få fortgå på detta sätt, enär
fackkunniga handnitarlag slutligen ej stodo att
uppbringa i erforderligt antal. Därför upptogs i den
allmänna moderniseringsplanen även anläggandet av
en tryckluftcentral. Denna utrustades med ett
antal kompressorer av olika kapacitet för att vid olika
belastningar av driften kunna köra med den mest
ekonomiska kombinationen. Pneumatiska verktyg
anskaffades, varvid vi efter synnerligen ingående
jämförelser mellan olika fabrikat slutligen gingo in
för "Frankfurter Maschinenbau-Aktiengesellschafts"
("Pokorny & Wittekind") och "Atlas Diesels"
verktyg. Två amerikanska fabrikat – "Chicago
Pneumatic Tool Co" och "Independent Tool Co" – fingo
också vara med på ett hörn beträffande
borrmaskinerna, mest blev det dock "Atlas Diesel". Att vi
beslöto oss för att hålla oss med två fabrikat var
blott för att vid nyanskaffningar osv. kunna pressa
priserna. De Pneumatiska nitpressarna, som
sedermera anskaffades voro från "de Bergue & C:o Ltd",
Edinburgh. Av dessa voro två med mindre djup, 3’
vill jag minnas, för nitning av mindre och smalare
arbetsstycken såsom knäplåtar, bottenstockar,
fundament o. dyl. samt en med 9’ djup för skott osv.
Mot den förutnämnda prestationen av 20–25 nitar
pr lag och timme år 1923–24, kunde vi år 1933
uppvisa den dubbla, varvid i nitpressarna bearbetades,
upp till omkring max. 10 % av totala antalet nitar.

Transportförhållanden.

På varvsterrängen (vid lossningsplatsen,
materiallager osv.) syntes förr ett icke så litet antal
lokomotivkranar, vilka ständigt tycktes ha sysselsättning;
och var och en betjänades av 2 man, ofta t. o. m. 3.
Detta var ju för all del synnerligen bekvämt, det
fanns ständigt transportmöjligheter till hands.
Personalen hade sin fasta timlön jämte i de flesta fall
ett procentuellt tillägg som kompensation för att den
ej hade tillfälle att deltaga i ackordsarbeten. Så
gott som all kontroll saknades, och alla dylika
transportkostnader bokfördes som driftskostnader.

Beträffande skeppsbyggnadsavdelningen infördes
dock så småningom ackordspriser för lossning och
sortering av plåt och profilmaterial. Men genom att
materiallagren lågo spridda litet här och där, varest
någon plats var fri, så förblevo transportkostnaderna
höga. Vid ombyggandet av plåtslageri- och
träbearbetningsverkstäderna lämnades därför
materiallagringen och transporten nödig uppmärksamhet.
Praktiskt taget levererades allt material vattenledes,
varför de erforderliga lossningsplatserna måste ligga
utefter floden. Plåt lossades medelst en utefter kajen
löpande portalkran, som beströk hela "plåtparken".
Med denna kunde då lossas och sorteras samt
materialet sedermera levereras direkt inne i verkstaden
vid stora riktvalsen. Profilmaterialet kunde
emellertid inte – med hänsyn till senare transporter –
lagras vid lossningsplatsen. Det lämpligaste var då
att tranportera detsamma osorterat till
förrådsplatsen – "profilparken" – framför verkstadens
profilbearbetningsskepp, där det sorterades och varifrån
det sedermera kördes direkt in till sin bestämda plats
för den första arbetsoperationen.

Så vitt möjligt var, så ordnades en fullt
kontinuerlig transport av materialet, passerande de olika
bearbetningsplatserna genom ett "skepp" i verkstaden;
ibland var dock en eller annan tvärtransport ofrånkomlig.

Bäddarna för de större fartygen lågo så i förhållande
till verkstaden, att dess högbanekranar direkt
kunde taga hand om materialet endera för lagring,
tills det kunde monteras, för transport till montage-
och nitningsplanen framför bäddarna (vi byggde
ihop så stora delar, som med hänsyn till kranarnas
kapacitet var möjligt, samt nitade dem före

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>