Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1934 - Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1933 - W. v. Greyerz: Kommunalteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
TEKNISK TIDSKRIFT
26 MAJ 1934
Fig. 5. Lovöverket från VSV. - Fr. v. avsättningsbassänger, kemikaliebyggnad, maskinbyggnad (ovanför denna skymtar spetsen av filterbygg-
nadens gavel), kontorsbyggnad samt transformator- och verkstadsbyggnad.
nya Lovö verkets (fig. 5 och 6) invigning den 20 maj.
För verkets kapacitet, huvudanordning och
huvuddimensioner har tidigare redogjorts (bl. a. i TT 1932, V
s. 9, och Byggm. 1933, nr 32). Verket blev färdigt inom
beräknad tid, och byggnadskostnaden, som utgjorde
7,3 mill. kr., varav 2,7 mill. kr. för huvudledningen
till staden, höll sig även inom den beräknade ramen.
Sedan verket togs i bruk, hava omfattande försök av
olika slag igångsatts såväl vid Lovöverket som vid
KTH:s vattenbyggnadslaboratorium för ernående av
bästa möjliga tekniska och ekonomiska driftsresultat.
Försöken, som ännu icke äro avslutade och delvis
komma att pågå under hela år 1934, avse bl. a. att
utröna: 1) Vattentemperaturens inverkan på
strömningsförhållandena i avsättningsbassängerna (till
följd av vindriktningen har råvattnets temperatur
visat sig kunna skifta flera grader ett par gånger
under dygnet). 2) Den inverkan, som
flockningsbas-sänger med a) spiralrörelse, b) skärmar och c)
mekaniska omrörare utöva på flockbildningen och
avsättningen i jämförelse med direkt avsättning utan
flock-ningsbassänger. 3) Betydelsen för reningsförfarandet
Fig. 6. Lovöverket. - Interiör av snabbfilterbyggnaden.
av råvattnets klorering. 4) Lämpligaste kornstorlek
för filtersanden. 5) Största filtermotstånd, som kan
tillåtas utan försämring av reningseffekten. 6)
Renvattnets rostbildande och rostupplösande förmåga.
Göteborg har vid Delsjön anlagt en
desaktiverings-anläggning med överbyggda marmorbäddar. Normal
kapacitet i medeltal 140, maximalt 170 l/s. I 2
bassänger tysk marmor från Auerbach, i 6 bassänger
svensk marmor från Hoburg på Gotland. Genom
anläggningen, som togs i bruk i december 1933, har
Delsjövattnets pH-värde hittills höjts från 6,2 å 6,6 till
7,2 å 7,6. - Den i förra årets revy omnämnda, av
vattendomstolen för Vänerns reglering tillsatta
saltvattenkommissionen har under hela år 1933 genom
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt fortsatt
undersökningarna för utrönande av lagarna för
saltvattnets rörelse i Göta älvs nedre lopp.
Undersökningarna pågå fortfarande. Den låga avrinningen
från Vänern i förening med ogynnsam väderlek,
särskilda marina förhållanden m. m. har hösten 1933
oroat den från havet genom göteborgsgrenen av Göta
älv inträngande salta bottenströmmen, så att vid ett
par tillfällen salthalten i vattenledningsvattnet från
Alelyckan stigit över smakgränsen. Sommaren 1933
har vattenfallsstyrelsen med vattendomstolens
tillstånd börjat utförandet av en skärmanordning i
Nordre älv ca l km nedströms om Bohusbanans bro,
i avsikt att vid låg vattenföring i älven avstänga
Nordre älv, som normalt avbördar 2/3-3/4 av älvens
vattenmängd, och dymedelst öka vattenframrinningen
i Göteborgsgrenen, så att saltvattenfronten hålles i
ett för vattenledningsintaget vid Alelyckan
betryggande läge. Skärmen, som normalt skall ligga
nedfälld utmed älvbottnen, är avsedd att resas vid
älvgrenens avstängning. Arbetet har bedrivits utan
avbrott dag och natt och var avslutat i februari 1934.
Vid i mars inträffad saltvatteninströmning i
Göteborgsgrenen togs skärmen f. f. g. i bruk och synes
hava medfört avsedd verkan.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
