Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - Gösta Lidén: Sättningar vid byggnadsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
TEKNISK TIDSKRIFT
28 JULI 1934
Fig. 23. Typiska sjunkningsdiagram. (Efter
Terzaghi19.)
Att över huvud taget påla i genomsläpplig mark
med träpålar, där fara för grundvattenytans
sänkning eller markens höjning förefinnes, torde utan
vidare vara förkastligt. Det har förekommit, att
pålning utförts i fin sand för att eliminera riskerna
för sättning. Genom grundvattenytans sänkning ha
pålarna ruttnat, och sättning inträffat på grund av
att sanden runnit in i de uppkomna hålrummen.
Observerade sjunkningar vid några byggnadsverk.
Typiska sjunkning’sdiagram.
Då sjunkningar na av ett byggnadsverk äro kända
och uppritats som funktion av den tid, som förlupit
efter byggnadens påbörjande, erhålles en kurva, som
ofta kan ge besked om karaktären av de jordarter
under byggnaden, vilka förorsakat sättningen.
Sakna jordarterna kohesion i större utsträckning,
sker vid belastningen en jämförelsevis hastig
sättning, kanske i likhet med a) i fig. 23.19 Innehåller
imdergrunden jordarter med finare partiklar börja
de mellan kornen verkande krafterna göra sig
gällande. Sättningen fördröjes. Härvid kan det
inträffa, att sättningen med tiden helt avtager.
Exempel finnas emellertid på att en sättning, som
fortgått sedan 1100-talet, ännu fortgår med flera mm
per år, se fig. 29. Karakteristiska typer av dessa
två senare slag av sättningar visa b) och c) i fig. 23.
I samma figur visas ett fall d), där sättningen ej
inträder, förrän byggnaden färdigställts. Detta
besynnerliga sättningsfenomen har iakttagits av
Terzaghi, som emellertid ej kan lämna någon förklaring
till orsakerna.
Tunnelbanan Skanstull-Slussen i Stockholm.
Undergrunden för tunneln har, där denna icke
utgöres av berg, den mest skiftande sammansättning.
Vissa delar utgöres av gammal sjöbotten med lager
!9 K. Terzaghi: "Barths and Foundations", Träns, of Am.
Soc. of Civ. Eng-. Discussions. October 1933, p. 1364.
Fig. 25. Diagram, visande förloppet av Kuddby-bankens sjunkning
under tiden september 1915-september 1931. (Statens järnvägars
geo-tekniska kommission1. Figuren kompletterad.)
av lös lera och sand. Å andra delar framgår
tunneln genom Stockholmsåsens mäktiga
grusavlag-ringar.
För att undvika sättningar har pålning måst
tillgripas för de sträckor, där 4 till 5 m mäktiga lösa
lerlager funnos under bottensulans nivå. Men för
övrigt har grundläggningen utförts med utbredda
plattor direkt på undergrunden, även om denna
har uppvisat tunnare strimlor
av lera eller fin sand.
Undergrunden ansågs nämligen redan
vara tillräckligt komprimerad
av de mäktiga jordlager, som
en gång funnits å dessa platser,
men sedermera bortschaktats.
Tunneln öppnades för trafik
den l oktober 1933. Under de
ca 10 månader, som förflutit
sedan dess, ha endast
minimala sättningar av 2 till 4
mm storlek kunnat iaktta-
Fig. 24. Riksbron i Stockholm. (Stockholms stads hamnstyrelse.)
gas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
