Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Carl Forssell: Svetsade järnkonstruktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
TEKNISK TIDSKRIFT
25 AUG. 1934
Vid exakt lika utförande av svetsfogarna och
exakt uppmätning av dimensionerna (a och a att
fixera) borde beräknat o vara lika i alla proven.
Variationen är icke stor. Särskilt är
överensstämmelsen god vid 16 mm plåt, där de grövre
dimensionerna reducera mätfelen (6,493 vid borrat hål och
6,450 utan hål). Siffrorna göra troligt, att de
ovan angivna beräkningsmetoderna äro användbara
approximationer.
De höga påkänningarna vid brott visa, att i denna
kontruktionstyp måste uppträda motsvarande
omständigheter som vid böjda rektangulära stänger (se
nedan). En extra säkerhet uppträder alltså, om
vanliga tillåtna påkänningar användas. Vid prövning
av elektroder eller svetsningsskicklighet bör detta
beaktas.
I sista kolumnen äro enligt tyska förordningarna
beräknade påkänningar återgivna. Dessa variera rätt
avsevärt vid borrad eller oborrad plåt. Dessa
påkänningar äro därtill missvisande, enär de i näst
sista kolumnen återgivna påkänningarna äro
minimi-värden för jämn vikts möjliggörande.
Vid överlappande plattjärnändar med kälsvetsar
enligt fig. 3 kommer kraftläget i svetsfogen med
nödvändighet att vara överensstämmande med vid
fig. 5 b), ty ingen kraft föreligger vinkelrät mot S.
Påkänningen i svetsfogen bestämmes härav till
Detta ger för a = 0°
Om en kälsvets enligt fig. 5 utsättes för böjning av
konstant moment, kommer gynnsamt kraftläge att
vara den å fig. 6 b angivna. Man får
_ " Mom.
å + b-2x
Påkänningen kan beräknas, liksom vid fig. 5 b), så att
man har
7-21/2
3 - cosa
_
(cös~ä + 1)2 af
\
Fig. 6. b Kraftpar och a spänn-hängverk vid kälsvets.
a =
M . ]/2
och för a = 45°
M . 1,66
° ~ (å + 0,776 a 1/2) -2 al
eller i medeltal;
o =
M - Ms
(d +~ci^2~af
(Obs.! 2 al omfattar endast en av de fyra
kvadran-terna.)
Om å = b, ger detta:
M 2-l/2 M
= 0°
ö =
b - 1,67 2 . a-1 1,67 . a2 -1
M 91/ 9 . l/ 9 n /i
& y u Y £ yj^
Om samma kälsvets belastas enligt fig. 6 a), så att
svetsfogen ingår i ett kombinerat spänn- och
häng-verk, blir på samma sätt som vid. fig. 5 a) och i det
närmaste oberoende av «:
P
Fig. 7 visar, hur ett vanligt belastningsfall med
lasten 2 P och spännvidden 2 s + (å + å± + ö) kan
upplösas i belastning av konstant moment - P . s och
spänn-hängverk med spann = å + å^ + ö, vilka
beräknas var för sig enligt ovan. Påkänningarnas
samverkan beräknas på känt sätt.
Enligt tyska förordningarna skola beräknat a och
x i en fog sammansättas till en resulterande
på-känning = ]/ a2 + r2 och dennas tillåtna värde tagas
från tillåten dragpåkänning (resp. tryck-). Någon
saklig motivering för denna underliga
sammansättning föreligger icke. Den bör väsentligt ändras, om
vi skriva egna förordningar.
-ffndkrater-
^
Fig. 8. Balkfäste med kälsvetsar.
Fig. 7. Böjd kälsvets.
Fig. 9. Töjningsdiagram vid svetsfogar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
