Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Carl Forssell: Svetsade järnkonstruktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 AUG. 1934
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
91
garna inåt balken. Detta är lämpligt vid så stora
profiler, att plats för verktygen finnes mellan
balkflän-sarna. Tjockleken på diagonalplåten är vald så, att
påkänningen i plåten och balkflänsarna blir lika, om
hela flänsspanningen når fram till hörnet. Såsom
synes av bilden, påfördes lasten såsom tryck
vinkelrätt mot hörnets symmetrilinje. Brott inträdde icke
i någon svetsfog, iitan konstruktionen flöt, när
sträckgränsen nåddes. Intressant var, att vid en av
de fyra konstruktionerna med skarpt hörn sprack
diagonalplåten i sitt eget plan ute i ytterhörnet mitt
itn, utan att detta vållade ett instörtande. Tvärt
om kunde lasten ytterligare ökas, sedan denna
spricka först visade sig, och denna konstruktions
totallast blev större än parallellprovets (Dip 26
brottlast resp. 23,10 och 22,47 t). Fenomenet
behandlas närmare i samband med försökets utförliga
beskrivning i annat samband.
Dimensioner voro, med beteckningar enligt fig. 17,
följande. Dip. 26, mjukt hörn: E - 460, <5 = 22,
e - l 468 mm. Skarpt knä: d = 25, e = l 580 mm.
1 N P 26, mjukt hörn: E - 360, d = 16, e - 780 mm.
Skarpt hörn: (5 = 20, e - 880 mm.
Beräknade största tryckpåkänningen i snitt I av
bal-kärna med skarpt knä blevo vid konstruktionernas
flytning f or I N P 26 2 960 och 3 220, medeltal 3 090
kg/cm2 och för Dip. 26 3082 och 3040, medeltal
3 061 kg/cm2. Uttryckt i flänsarnas sträckgräns är
detta respektive 124,:5 och 128 %. Största
drag-påkänning i samma snitt var därvid i medeltal resp.
2 650 och 2 790 kg/cm2.
Vid balkar av samma material med krökar i 90°
vinkel insattes i det krökta partiet ett liv av så tjock
plåt, att trycket mot detta liv från de krökta
flän-sarne icke skulle bliva farligt. Detta tryck
demonstreras å figur 18. Om flänsens sektion är A med
Påkänning o och dess krökningsradie £>, vållar
flänsens krökning en kraft mellan liv och fläns pr
längdenhet av livet = a * A : Q. Är flänsen jämntjock
motsvarar detta en över flänsens yta lika fördelad på-
kärming Ou = –––. Detta vållar dels böjpåkänning
i flänsen med ty åtföljande f j ådring (schematiskt in-
c - d.
$
\7\ / i
i
\ \
N
ffrfl
?7^ –- -V
Fig. 17. Mjuk krökning och svetsat, skarpt knä vid
försöksbalkar.
. " ^Eventuellt
. (a bada sidor J i?z
-svetsad ji.lat.
Fig. 18. Schema för deformationer och påkänningar
i balkkrök.
prickad å figuren) samt dessutom tryck i livet:
öx =––r. I föreliggande försök var Ox störst vid
Q - o
krökens insida.
Vid konstruktionens flytning var största
tryckpåkänningen i flänsarne vid INP26 snitt I: 3120 och
2860, medeltal 2990 och snitt 11:3085 och 2890,
medeltal 2 988 kg/cm2 eller 120,5 % av sträckgränsen.
Vid Dip 26 var påkänningen i snitt I: 2 320 och 2 350,
medeltal 2335 och i snitt 11:2370 och 2390,
medeltal 2380 kg/cm2 eller 99,5 % av sträckgränsen.
Största dragpåkänning var därvid i medeltal
respektive 2 456 och 2 128 kg/cm2.
Av ovanstående framgår, att vid skarpa knän har
påkänningen vid konstruktionens flytning varit ca
125 % av sträckgränsen. Detta stämmer med
resultatet vid kontrollförsök med raka balkar. Vid jämn
krök å INP har en obetydlig reduktion skett av
detta värde, medan vid Dip-balk en påtaglig
reduktion (ca 20 %) inträtt. Orsaken till detta senare är,
att Dip-balkens breda flänsar fjädra märkbart undan
på sätt visats å figur 18 medan normalprofilens smala
och tjocka fläns icke deformeras i samma grad.
Fenomenet kan vid Dip-balk neutraliseras t. e. genom
att i kröken mellan flänsarnas ytterkanter anbringa
svetsade plåtar (se figur 18) eller genom fyllning av
betong mellan flänsarna, det senare dock endast
användbart om böjningen ger dragning i yttre
flänsen och tryck i inre. Vid numera använda bockade
Dip-balkar av stora profiler får sådan förstagning av
flänsarne betydelse. Där dessa balkars flänsar
försvagas vid bockningen, skänker förstagningen genom
dessa extra plåtar även behövlig förstärkning åt
motståndsmomentet. Vid kilformad avsmalning av
järnpelare uppträda samma fenomen i f länskrökarna.
Ovan befanns, att balkarna med krök eller knä
nådde sin maximilast, då sträckgränsen vållade
flytning. Dock var härvid den enligt Navier beräknade
påkänningen ca 125 % av sträckgränsen. Till denna
höjning bidrager, att påkänningens fördelning icke
är rätlinig, sedan sträckgränsen inträtt. Snarare kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
