Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1934 - Tranebergsledens viadukter - O. D. Zetterholm: Om beräkning av elastiskt inspänt valv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 14. Gångbro över förortsbanan invid Alvik.
Gångbron, vilken, med hänsyn till planerna å framtida utvidgning av förortsbanans spårsystem, är att
betrakta såsom ett provisorium, är utförd i helsvetsad stålkonstruktion med trappsteg och gångbana av trä.
Gångtunneln, vilken är 8,5 m lång och 2,4 m bred, är utförd såsom en armerad betongram.
För att erhålla en i möjligaste mån ljus färgton å viaduktenas betongytor har använts ett ljust
A-cement med ungefär samma egenskaper som vanligt A-cement, Cementmängden uppgår i landfästen till
300 kg/m3 betong och i däcksplattor till 330 kg/m3. Normalt har tillåtits en tryckpåkänning i betongen
av 60 kg/cm2 samt en dragpåkänning av 30 kg/cm2 i förortsbaneöverbyggnaderna, där dragpåkänningen
varit dimensionerande. Endast fabriksblandad betong har kommit till användning.
Till armeringen har använts stål St 50 med en minsta sträckgräns av 3000 kg/cm2 samt en minsta
förlängning av 20 % på normal mätlängd. I konstruktionen har räknats med en tillåten påkänning av
1100 kg/cm2 vid förortsbaneviadukterna och 1300 kg/cm2 vid övriga konstruktioner.
Konstruktionerna hava utförts av civilingenjörerna H. Brosenius och G. Gyldenstein. Såsom rådgivare
vid byggnadsverkens utformning har anlitats arkitekt D. Dahl.
Lll.
OM BERÄKNING AV ELASTISKT INSPÄNT VALV.
Av civilingenjör O. D. ZETTERHOLM.
Influenslinjerna för de statiskt obestämda
kvantiteterna hos ett fast inspänt valv äro i allmänhet lätta
att beräkna, enär numera lämpliga tabellverk härför
finnas tillgängliga.1 Motsvarande beräkning för det
fall, att valvet ej är fast inspänt, emedan
landfästekroppen till följd av byggnadsgrundens beskaffenhet
kan utföra vissa, elastiska, rörelser, är vida mera
komplicerad. Den i det följande angivna metoden
för beräkning av de statiskt obestämda kvantiteterna
hos ett sådant elastiskt inspänt valv utgår från de
lätt tillgängliga storheterna hos det fasta valvet och
har sålunda formen av en korrektion av det
sistnämnda valvets kvantiteter.
Förutom överskådlighet uppnås härigenom en
snabb lösning och en betydande lättnad i de för
uppgifter av detta slag tidskrävande sifferräkningarna.
I. Det fast inspända valvet.
(Valv L)
För beräkningen väljes ett huvudsystem enligt fig.
1. Influenslin j ekoordinaterna bliva som bekant
följande:
H 2
f M0 da)
H 2
\
(1)
i Exempelvis: A. Strassner: "Neuere Methoden zur Statik
der Rahmentragwerke, Der Bogen und das Bruckengewölbe."
Berlin 1927, Wilhelm Ernst & Sohn.
y =
J M0 xda)
o
. _____
(3)
där M0 är momentet av den yttre lasten, i detta fall
en vandrande last P = l,
^02 ocn Vos (belastningstermerna) vridningen
respektive horisontal- och
vertikalförskjutningen i hjässan för samma last och
ii> ¥22 ocn ^33 (systemtermerna) vridningen
respektive horisontal- och vertikalf or
skjutningen i punkt O till följd av Msi = l
respektive Xi = l, respektive Yt = 1.
Tyngdpunktsaxelns läge erhålles av villkoret
U 2
J yidco=0
varav
J ?/2 d o)
m =
0-iir-f d co
o
är kontraktionskoefficienten och
jV;2dco~ j2/?dco *
JC
**_.^&S
A
Fig. 1. Fast inspänt valv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
