Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1934 - O. D. Zetterholm: Om beräkning av elastiskt inspänt valv - Fredrik Schütz: Deformationsförmågan hos gjutasfalt, sandasfalt och topeka vid olika temperatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
TEKNISK TIDSKRIFT
27 OKT. 1934
Fig. 4. Elastiskt inspänt valv för järnvägstrafik.
tryck, erhålles vid maximilast en grundpåkänriing
av 3,5 å 4 kg/cm2. Markens beskaffenhet anses
karakteriserad av ett värde å markmodulen av 10
kg/cm3 =: 10 000 t/m3.
Fig. 5 visar influenslinjerna f Or böjningsmomentet
i anfanget för dels fast, dels elastiskt inspänt valv.
Moment och horisontalkrafter av ständig last hava
beräknats dels för det fasta valvet, dels för det
elastiska, för det sistnämnda såväl för det fall, att
fyllningen m. m. å landfästet påföres först sedan valvet
slutits och ställningarna borttagits, som även för det
fall att nämnda laster ej medräknas. Resultaten äro
sammanförda i tabell 4. Av tabellen framgår att
ganska avsevärda variationer uppstå i momenten i
hjässan och vederlag.
Tabell 4.
Elastiskt inspänt valv
Kvantitet
Fast inspänt
Fyllning m. m. påföres sedan
Fyllning j m. m.
valv
ställningarna
medräknas j
borttagits
icke
Ms i
tonni
786
845
842
X i
ton
532
577
539 |
Mh i
tonm
(hjässan) ... .....
- 51 - 63
- 5 !
Mv i
tonm
(vederlaget).... -1361 + 95
-97 ;
De av en temperaturändring uppkommande
momenten i hjässan och vederlaget ändras från 1,585
X, resp. 5,015 Xt vid valv I till 1,2 Xt resp. 3,77 X£
vid valv II; en minskning sålunda med ca 25 %.
Vid den fortsatta genomräkningen av det
ifrågavarande valvet beträffande trafikens inverkan
konstateras vissa ändringar av böjningsmomenten för
det elastiskt inspända valvet i förhållande till
motsvarande vid det fast inspända. Tre olika snitt hava
härvid undersökts, nämligen hjässan, fjärdedels-
Fig. 5. Influenslinjer för böjningsmoment i anfanget för dels fast, dels
elastiskt inspänt valv.
punkten och vederlaget. I tabell 5 angivas de
procentuella ändringarna för de statiskt obestämda
kvantiteterna samt för nämnda böjningsmoment.
Tabell 5.
Kvantitet
i Elastiskt inspänt valv.
’Ändring av vissa kvantiteter
i förhållande till fast valv
Ökning
i %
Minskning
i %
Influensyta för Ms.......................
" " X ........................
" Y ........................
Pos. böjn. mom. i hjässan ............
" " " fjärdedelspktn.
" vederlaget ........
Pos.
Neg.
5
10
8
21
25
6
Sammanfattning.
Med tillhjälp av den här beskrivna metoden kunna
böjningsmomenten m. m. hos ett valv, grundlagt på
elastiskt eftergivande mark, härledas av uttrycken
för motsvarande storheter hos det som fast ansedda
valvet utan att därför större räkneoperationer bli
nödvändiga. Utgångspunkten härvidlag är
antagandet av rätlinjig proportionalitet mellan trycket å
marken under landfästets bottenplatta och markens
sammantryckning inom gränserna för de
uppkommande markpåkänningarna.
Vid det med tillhjälp av metoden genomräknade
exemplet påvisas i vissa snitt minskningar av de
utslagsgivande böjningsmomenten, i andra snitt
ökningar. Tages hänsyn även till ändringarna i de
moment, som härröra av ständig last och temperatur,
torde man för valvet ifråga kunna arrse att inga
otillåtna spänningar uppstå i något av de undersökta
snitten.
DEFORMATIONSFÖRMÅGAN HOS GJUTASFALT,
SANDASFALT OCH TOPEKA VID OLIKA TEMPERATUR.
Av civilingenjör FREDRIK SCHUTZ.
En mycket värdefull egenskap, som kännetecknar
de bituminösa beläggningarna, är deras förmåga att
kunna deformeras i högre grad utan att brista sönder.
Det är denna viktiga egenskap, som gör det möjligt
att utföra asfalt- och tjärbeläggningar i form av
mycket tunna slitlager. Medan exempelvis
cementbetong måste utföras med en tjocklek av minst 12-
15 cm, kan man vid användandet av bitumen som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
