Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 12 jan. 1935 - Ekonomisk översikt, av F. O. - Notiser - Arbetsledareinstitutet under år 1934 - Definitioner på värmeenhet och värmevärden - Transportabel värmeledningsapparat för fotogeneldning, av Joh. Härdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro förmånliga, om än icke så höga som tidigare under
året. Den mekaniska verkstadsindustrien företer så när
som separatortillverkningen goda exportsiffror. Särskilt
iögonenfallande är S. K. F.:s höga utförselsiffra liksom
ock utförselvärdet på elektriska maskiner. Även den
inhemska konsumtionsindustriens utrikeshandel —
inköpen av råvaror — har varit mycket omfattande.
Bomullsimporten har varit stor och även införseln av ull
har varit mycket betydande. Stenkolsförbrukningen
håller sig alltjämt på en mycket hög nivå och importen
av smidbart järn likaså. Tillverkningen av kvalitetsgöt
och ordinarie göt håller sig fortfarande å rekordnivå.
Konjunkturarbetslösheten slår bottenrekord för senare
år. Partiprisnivån är enligt kommerskollegii
beräkningar nära nog konstant sedan ett drygt halvår
tillbaka och detsamma gäller levnadskostnaderna.
Fondbörsnoteringarna avspegla insikten om den för vårt
land gynnsamma konjunktursituationen, även om
regeringens iver att åstadkomma planhushållningsprojekt
i någon mån håller planerna tillbaka. F. O.
NOTISER
Arbetsledareinstitutet under år 1934, I sista häftet
av Industriförbundets meddelanden 1934 lämnar fil. dr
Gösta Ekelöf en redogörelse för arbetsledareinstitutets
verksamhet under året. Fyra fasta verkmästare- och
förmanskurser ha hållits, två som heldagskurser och
två som aftonkurser med resp. 29, 25, 32 och 28
deltagare. Den under året hållna kursen för ingenjörer
samlade 28 deltagare. Dessutom ha anordnats
ambulatoriska kurser, en längre vid Huskvarna—Norrahammar och
sju kortare vid Fagersta, Hälsingborg, Iggesund,
Linköping, Norrköping, Uppsala och Ådalen. Institutet har
för budgetåret 1933/1934 mottagit bidrag av statsmedel
med 10 000 kr., varjämte jernkontoret bidragit med
6 000 kr. och Industriförbundet med 22 300 kr.
Institutet, som tidigare disponerat lokaler i handelshögskolans
byggnad, flyttade den 1 oktober till nya lokaler i huset
Malmtorgsgatan 8, förenade med industriförbundets
lokaler i angränsande fastighet.
Definitioner på värmeenhet och värmevärden. Sedan
på initiativ av ingenjörsvetenskapsakademien ett
nordiskt samarbete inletts i avsikt att söka åstadkomma
enhetliga definitioner å värmeenhet och värmevärden,
utsågos på sin tid följande delegerade: för
ingenjörsvetenskapsakademien professor T. Lindmark, Danmarks
Naturvidenskabelige Samfunds Udvalg for
ingeniørvidenskabelig Forskning professor P. E. Raaschou, Raadet for
anvendt videnskap i Norge (vars funktioner sedermera
övertagits av Norges tekniske højskole) professorerna
Harald Pedersen och S. Schmidt-Nielsen samt för
Tekniska föreningen i Finland och Suomalaisten
teknikkojen seura gemensamt överingenjör V. Granberg. Som
sekreterare har tjänstgjort till en början civilingenjör
Holger A. Lundberg och sedermera civilingenjör Axel
Härlin.
Ett preliminärt förslag utsändes år 1933 till ett antal
intresserade. På grund av de härav föranledda
yttrandena överarbetades förslaget sedermera av
representanter för ingenjörsvetenskapsakademien och statens
provningsanstalt, varefter de delegerade i november 1934
enade sig om att i resp. länder framlägga följande
förslag till definitioner.
Måttenheter för värmemängd äro: kalori (cal),
kilokalori (kcal = 103 cal) och megakalori (Mcal = 106 cal).
En kilokalori är den värmemängd som åtgår för att vid
760 mm Hg höja temperaturen hos 1 kg vatten från
+ 14,5 °C till + 15,5 °C.
Ett ämnes värmevärde är den värmemängd pr
mängdenhet av ämnet, som under nedan angivna
förutsättningar frigöres vid ämnets fullständiga förbränning.
Värmevärdet angives för fasta och flytande ämnen i
kcal pr kg, för gasformiga ämnen i kcal pr m3 vid 0°C
och 760 mm Hg.
Vid definieringen av värmevärden i det följande
förutsattes a) att de i förbränningsförloppet deltagande
ämnena såväl före som efter förbränningen hava
rumstemperatur, varmed avses en temperatur, som ligger så
nära + 20 °C, att avvikelsen saknar praktisk betydelse
för värmevärdets storlek, b) att förbränningsprodukterna
utgöras av endast koldioxid, svaveldioxid, kväve och
vatten.
Ett ämnes kalorimetriska värmevärde vid konstant
volym erhålles, då ämnet fullständigt förbrinner vid
konstant volym under ovan angivna förutsättningar och
allt det från ämnet härrörande vattnet efter
förbränningen förutsättes befinna sig i vätskeform.
Ett ämnes kalorimetriska värmevärde vid konstant
tryck erhålles, då ämnet fullständigt förbrinner vid
konstant tryck under ovan angivna förutsättningar och allt
det från ämnet härrörande vattnet efter förbränningen
förutsättes befinna sig i vätskeform.
Kalorimetriska värmevärdet vid konstant tryck kan
för fasta och flytande ämnen beräknas ur kalorimetriska
värmevärdet vid konstant volym genom tillägg av 1,45
He (den effektiva vätehalten He = H - O/8, där H och O
beteckna ämnets väte-, resp. syrehalt i viktsprocent).
Ett ämnes effektiva värmevärde vid konstant tryck
erhålles, då ämnet fullständigt förbrinner vid konstant
tryck under i det föregående angivna förutsättningar
och allt vatten i förbränningsprodukterna förutsättes
befinna sig i ångform.
Effektiva värmevärdet vid konstant tryck beräknas
ur kalorimetriska värmevärdet vid konstant tryck
genom fråndragning av ångbildningsvärmet 585 kcal för
varje kg av det vid förbränningen bildade och det i
ämnet eventuellt befintliga vattnet.
Vid den praktiska bestämningen av värmevärden
gäller följande: a) Vid reduktion av gasvolymer till 0° och
760 mm Hg antagas alla gaser, alltså även vattenånga,
följa lagarna för ideella gaser, b) Vid uppgift om
värmevärdet hos en gas skall angivas, om uppgiften gäller
torr eller fuktig gas. Hänför den sig till fuktig gas,
skall fuktighetshalten angivas, c) Användes
kalorimeter för bestämning av kalorimetriska värmevärdet
hos en gas, skall den använda apparattypen angivas,
d) Gäller uppgift å värmevärde hos ett ämne ett annat
tillstånd än det, vari ämnet inlämnats till undersökning,
skall detta särskilt angivas.
Om den praktiska konsekvensen av de nya
definitionernas tillämpning för statens provningsanstalts del
kommer docenten Evert Norlin att i följande häfte lämna
upplysningar.
Transportabel värmeledningsapparat för
fotogeneldning. För tillfällig uppvärmning av boningsrum, även
sådana, i vilka värmeledning installerats, eller av
sportstugor o. a. ej vinterbonade byggnader ha ju ett flertal
värmeapparattyper konstruerats. Där elektrisk ström
finnes att, tillgå för låg taxa, ha elektriska kaminer
kommit till användning, men i vanliga fall ha väl
kaminer för ved-, koks- eller fotogeneldning fått tjäna som
tillfälliga värmekällor. Billigast i anskaffning och
särskilt beträffande installationen äro väl fotogeneldade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
