Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 59 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 23 febr. 1935 - Om användande av ]jusinterferenser vid längdmätningar (forts.), av Y. Väisälä - Jean Drakenberg †, av Thore Thelander

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hundradelar av en mikron. För att konstatera
förändringar i måttens längder har man jämfört dem
sinsemellan flera gånger under fyra år. Endast i få
fall ha ändringar över 0,1 mikron och upp till 0,2
mikron konstaterats, i allmänhet hålla ändringarna
sig inom några hundradelar av en mikron. En
eventuell samtidig ändring i samma riktning av längderna
kan man naturligtvis inte bestämma genom dessa
relativa mätningar, men det är inte sannolikt, att en
sådan av betydande storlek skulle finnas, då man
vid jämförelse av nyligen förfärdigade mått med
äldre inte har märkt större skillnader. Först sedan
man gjort absoluta bestämningar av måttsystemet vid
olika tidpunkter, kunna möjliga pågående
förändringar upptäckas.

På grund av den stora noggrannhet man erhåller
vid längdmätningar med ljusinterferens, har det visat
sig nödvändigt att också bestämma lufttryckets
inverkan på kvartsmåttens längder. Härvid ha vi
betjänat oss av interferenskomparatorn med följande
konstgrepp (se fig. 17).

Måttet, som skall undersökas, stänges in i en
järntub med plana ändar av glas. Lufttrycket i tuben
minskas därefter. Avståndet mellan måttändarna och
de plana glasen mätes med tillhjälp av
interferensringar, och tubens sammantryckning i följd av
lufttrycket bestämmes med interferenskomparatorn. När
man nu genom ännu en särskild mätning bestämt
också glasets hoptryckning i följd av lufttrycket,
kan man beräkna måttets av lufttrycket åstadkomna
absoluta längdändring. Noggrannheten vid dessa
bestämningar är vida större än man för detta
ändamål behöver. Lufttryckets inverkan kan vid extrema
barometerstånd stiga till en tiondels mikron vid äldre
mått, men är endast en tredjedel härav vid nyare
mått, som äro försedda med ett litet hål, så att
lufttrycket inuti måttet skall bli detsamma som i fria
luften.

Fig. 17.

Måttens inbördes längdändringar i följd av
temperaturen ha bestämts genom utförandet av jämförelser
med interferenskomparatorn vid olika temperaturer,
men större olikheter ha icke konstaterats. Måttens
absoluta ändringar genom temperaturen ha bestämts
med en speciell interferensdilatometer, vars princip
framgår av fig. 18.

Två kvartsmått (3) äro placerade i elektriskt
uppvärmda termostater (1 och 2) och kunna turvis vridas
snabbt mellan två parallella kvartsglasplan (12), som
åter äro stabilt uppställda på en stark cementpelare.
Luftavstånden vid de båda ändarna av måtten mätas
genom fotografering av interferensringar såsom vid
interferenskomparatorn. Håller man det ena måttet
vid konstant temperatur och låter det andra måttets
temperatur variera, så får man det uppvärmda
måttets längd vid olika temperaturer bestämt i
förhållande till det andra måttet, och kan ur mätningarna
härleda måttets utvidgningsekvation med en
noggrannhet, som motsvarar noggrannheten vid
längdmätningarna med interferensapparaten.

Fig. 18.

Slutligen har doktor Kukkamäki bestämt de nya
måttens absoluta längd genom att jämföra ett
speciellt gjort mått med meterprototypen enligt bekant
metod. Medelfelet i resultatet är 0,3 mikron. Två
mått ha blivit etalonerade i Tyskland vid
Physikalisch-Technische Reichsanstalt. Resultaten
överensstämma på några tiondels mikron när. Osäkerheten
beträffande den absoluta längden av våra
kvartsändmått är alltså några tiondelar av en mikron, men
man bör komma ihåg, att de olika meterprototyperna
inte kunna jämföras sinsemellan noggrannare än på
ett par tiondelar av en mikron. Den inre
noggrannheten i vårt kvartsmåttssystem är dock vida större.
Det återstår ännu att försöka kontrollera måttens
gemensamma ändringar helst vid jämförelse med
något säkert naturmått, speciellt med ljusvåglängden.
Det vore också för detta ändamål önskvärt, att man
kunde få de absoluta längdmätningarna ännu
noggrannare och om möjligt enklare. Jag anar, att man
ännu inte gjort allt, vad som kan göras på detta
område.

JEAN DRAKENBERG †.

Den 11 januari d. å. avled en av Svenska
teknologföreningens äldre medlemmar, Jean Drakenberg, som
under en lång och arbetsfylld levnad gjort heder åt
den del av ingenjörsyrket varåt han huvudsakligen
ägnat sig, nämligen skeppsbyggeriet.

Drakenberg tillhörde det slags människor om vilka
Runeberg skrivit i sin dikt "Fänrikens hälsning":

"Man ser ett anlete, en röst man hör,
och fängslas, glädes, vet ej själv varför."

Det var den än i sena åren obrutna glättigheten, den
optimistiska syn på livet, humorn, och den varma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>