Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 2 mars 1935 - Japan av i dag, dess handel och industri, av Aksel Kvam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
HÄFT. 9 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 2 MARS
ÅRG. 65 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1935
INNEHÅLL: Japan av i dag, dess handel och industri, av ingenjör Aksel Kvam. — Erik Löfvén †. —
Ekonomisk översikt. — Notiser. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
JAPAN AV I DAG, DESS HANDEL OCH INDUSTRI.
Det moderna Japans insatser inom
industri och världshandel ha under de senaste
åren tilldragit sig ett ständigt stegrat
intresse ur europeisk synvinkel. Omdömena
av vad som hänt och händer därborta i
Fjärran östern ha växlat hos olika iakttagare.
Det var därför helt naturligt, att
teknologföreningen med begärlighet antog ett
erbjudande från Den Norske Ingeniørforening
att, som ett led i det utbyte av
föredragshållare som pågår mellan de nordiska
ländernas ingenjörsföreningar, få mottaga ett
besök av ingenjör Aksel Kvam, som nyligen
hemkommit från en studieresa till bl. a.
Japan. Vid teknologföreningens
sammanträde den 20 febr. framlade också ingenjör
Kvam sina intryck från resan, vilka här i
sammanfattning återgivas.
Det är allmänt känt att Japan under de senare åren
har spelat en allt större roll i världens
handelspolitik. Romantikens och geishornas land finns snart icke
mer. När man reser igenom detta moderna örike får
man ett klart och tydligt intryck av att det moderna
Japan icke blott är i vardande, utan att
omdaningsprocessen nära nog redan är fullbordad. När man
kastar en blick in i klassrummen i de moderna
folkskolorna, besöker fabrikerna, ser de moderna
trafiksignalsystemen på gatorna, reser med Tokios
underground osv., då får man ett levande intryck av att
alla dessa tusentals japanska regeringsstipendiater
som under de senaste 30 åren översvämmat Europa
och Amerika inte ha kommit tomhänta tillbaka till
hemlandet. Anteckningsböckerna har säkert varit
proppfulla och fotografiapparaterna ha säkert också
varit flitigt i gång. Resultaten ser man i dag
överallt i Japan. Landets industrialisering efter de mest
moderna europeiska och amerikanska metoder är
redan ett "fait accompli".
Det är också allmänt känt att japanerna i dag
kasta ut sina exportprodukter på världsmarknaden till
priser som ligga långt under vad Europa och Amerika
kunna åstadkomma,
En av orsakerna till de billiga
produktionskostnaderna är landets överbefolkning. Japan har ett
invånarantal av 46,5 mill. medan Sverige endast har 6,3
mill. Motsvarande folktäthet är 170 resp. 14
invånare pr km2. Det är självklart att i ett överbefolkat
land, som icke på långt när har råmaterial nog inom
landet att livnära så många millioner, där blir kampen
för tillvaron mycket hård. Befolkningen är fattig
och måste som följd härav redan från barndomen
vänja sig vid att leva nöjt under anspråkslösa villkor.
Det finns heller ingen utsikt till att
befolkningstätheten skall minska, tvärtom tillväxten har på
sista tiden varit en million pr år, barnbegränsning
finnes icke i det buddistiska Japan.
Före kriget emigrerade japanerna i tusental till
västkusten av Amerika, till Hawaii, till Filippinerna,
till de holländska kolonierna osv. Alla dessa ställen
äro nu stängda för japansk invasion. De erövrade
kolonierna ha i många fall blivit en besvikelse. Det
har exporterats icke så få japaner till Formosa. Men
till Korea är det omöjligt att utvandra, då landet
självt är överbefolkat och den koreanske arbetaren
dessutom är ännu mer underbetald än den japanske.
Den japanska regeringen hoppades att förmå icke så
få japaner att utvandra till Mandchukuo. Detta har
emellertid också visat sig vara en stor besvikelse, då
de japanska arbetarna icke trivdes där. Landets egna
inbyggare inta en fientlig hållning gentemot
japanerna och vintern i Mandchukuo är osedvanligt hård.
Japanernas konstitution tycks nu en gång vara mer
skapt för tropikklimat än för kyla.
De japanska arbetarna måste för närvarande
godtaga arbetslöner, som efter japansk måttstock
märkligt nog icke räknas som direkt dåliga, men likväl
sedda från en europés synpunkt måste sägas vara rätt
så anspråkslösa. Genomsnittsarbetstiden är 10,4
timmar pr dag, vilket motsvarar för manliga arbetare
en lön av i genomsnitt 19 öre pr timme. Fabrikslagen
tillåter maximum 11 timmars dag i de fabriker där
pojkar under 16 år arbetar. Då endast vuxen
personal användes, finnas inga restriktioner. I
bomullsindustrien, som under de senaste åren ganska mycket
skadat den engelska textilindustrien, arbetas
genomsnittligt 11,2 timmar om dagen. Här användes då
väsentligen kvinnlig personal i åldern från 14 till 20
år, och dessa kvinnor få för sin långa arbetsdag icke
mer än 11 öre i timmen.
I de japanska hemmen arbeta i dag tusentals barn
i åldern mellan 10 och 14 år. Det har nämligen
etablerats samarbete mellan fabrikerna och hemmen så
att en hel del produkter som icke kräva direkt
fabriksmässig framställning lämnas bort på ackord i
hemmen, där barnen få utföra detta slags arbete för
omkring 5 öre i timmen. En personlig observation
beträffande en större fabrik som indirekt använde
barn i sin tjänst, var en lastbil, lastad med
maskinstickade textilvaror, som körde omkring med varorna
till abetarebostäderna. Det visade sig att det var
varor, som hade stickfel, och från gatan kunde man då
se hur varorna lämnades till barn i olika familjer.
Det var dessa små flitiga varelsers uppgift att undersöka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
