Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 2 mars 1935 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Notiser - Kommunikationsverkens kapitalökning - Väg- och brosakkunniga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svår situation, vartill de kodifierade lönerna i hög grad
bidraga, och statsingripanden för möjliggörande av
reorganisation — dock utan införande av statlig
äganderätt — väntas. Detaljhandeln visar icke samma goda
utveckling som näringslivet i övrigt; omsättningen
inom branschen har endast stigit några procent sedan
januari i fjol. Byggnadsindustrien visar ringa
sysselsättning och även denna synes väsentligen bero på
statsarbeten.
Den europeiska tunga industrien företer synnerligen
goda produktionssiffror för januari. De tyska synas
vara rekordartade. Arbetslöshetssiffran för England
visar en normal säsongsmässig stegring, medan den
för Frankrike är något starkare och Tysklands
anmärkningsvärt stor. Den lägsta tyska arbetslöshetssiffran
nåddes för 1934 i oktober med 2,27 mill., medan antalet
arbetslösa i slutet av januari var 2,97 mill.
För vårt lands del är konjunkturläget i stort sett
oförändrat, även om den s. k. konjunkturarbetslösheten
(siffran justerad så att säsongsinflytandet eliminerats)
stegrats en aning även under december. Arbetslösheten
inom arbetarorganisationerna uppgick nämligen vid
årsskiftet till 23,7 proc., varav enligt socialstyrelsens
beräkningar 10,5 är att tillskriva säsongsförhållanden och
såsom konjunkturarbetslöshet kvarstår 13,2 proc.
Motsvarande siffra för november var 12,8 proc. Lägst var
säsongsarbetslösheten för 1934 under juli, då 12,7 proc.
redovisades, varefter den sakta stigit till ovan angivna
decembersiffra. Sysselsättningen inom järnindustrien
har under jan. enligt tillverkningskvantiteterna varit
synnerligen tillfredsställande, i det framställningen av
tackjärn var 51 proc. större än under samma tid i fjol
och av göt 31 proc. Produktionsökningen var lägre för
kvalitetsgöt (28 proc.) än för ordinära (33 proc.).
Järnimporten var samtidigt mycket stor och utgjorde,
tackjärn och skrot o. d. icke inräknat, 137 proc. mer än
under samma tid i fjol. Exporten visade däremot
någon minskning, vadan den inhemska konsumtionen
alltjämt var rekordartad. Exporten av trävaror har
under årets första månader hållit sig på en betydligt
högre nivå än i fjol, medan den av papper och
pappersmassa däremot visade lägre siffror. Av
verkstadsindustrierna förete kullager, elektriska maskiner och
telefoner gynnsamma exportvärden. Utförseln av animala
jordbruksprodukter har varit något lägre än i fjol.
Importen av de tunga industriernas produkter var
mycket omfattande, medan textilindustriens viktigaste
råvaror infördes i obetydligt lägre kvantiteter än i
fjol. Den kraftiga stegringen av importen har vid
ett tämligen oförändrat exportvärde lett till ett
importöverskott på kr. 26 mill. mot 9 mill. i fjol.
Penningmarknaden är alltjämt lika utomordentligt lätt.
Bankernas balanser kännetecknas av det överflöd på
likvida medel, som lett till de stora tillgodohavandena på
riksbanksgirot och till en konkurrens om
placeringsmöjligheterna, som icke tidigare förekommit i detta land,
där konkurrens om inlåningarna tidigare varit
kännetecknande för situationen. Utvecklingen har gått
därhän, att sparbanker, ja t. o. m. större affärsbanker,
konkurrera med livförsäkringsbolagen om belåning av
livförsäkringarnas återköpsvärden.
Filip Oberger.
NOTISER
Kommunikationsverkens kapitalökning. Riksdagens
båda kamrar biföllo den 23 februari regeringens av
statsutskottet tillstyrkta förslag om anvisande av vissa
anslag till kommunikationsverkens kapitalökning. Till
postverket beviljades sammanlagt 1 701 500 kr., däri
ingående 110 000 kr. till mark till landningsfält för
flygplan men däremot ej medel till belysningsanläggningar
för luftfartsleder, varom riksdagen framdeles skall
besluta. För telegrafverket beviljades sammanlagt
17 228 700 kr., därav för fortsatt utveckling av statens
telegraf- och telefonväsende 15 mill. kr. Förslaget om
anslag för radioanläggning vid Bromma flygplats har
ännu ej behandlats. Samtliga av k. m:t äskade anslag
för kapitalökning för statens järnvägar beviljades. Den
enda anslagspost, varom i riksdagen stått någon strid,
utgör anslaget för flyttning av huvudförrådet till
Örebro. I samband med beviljandet av anslag till
anläggningar och förlag för automobiltrafik (2 mill. kr.) har
riksdagen med anledning av ett par motioner begärt
utredning angående anordnande av förbindelse mellan
Haparandahamn och Haparanda. Riksdagen har även
beviljat de äskade anslagen till vattenfallsverket och
därvid godkänt dels förslaget om förberedande arbeten
för Stadsforsens utbyggande, dels anläggningen av ett
stamlinjesystem Porjus—Västerås. Den enda oavgjorda
frågan gäller vattenfallsverkets nybyggnad i Stockholm.
Väg- och brosakkunniga ha nu avgivit sitt utlåtande
angående broar, och därmed föreligger sakkunnigas
utredning i komplett skick. De sakkunniga ingå till en
början på frågan om trafiklastbestämmelser och erinra
därvid om den för vägnätet föreslagna klassindelningen,
baserad på det tillåtna hjultrycket. Vid bestämmandet
av broarnas bärförmåga och de belastningssystem som
skola vara normerande för deras beräkning, böra
uppställas minst samma fordringar som för motsvarande
vägar. Ifråga om broarna bliva dock de största
hjultrycken ej ensamt utslagsgivande, utan hänsyn måste
tagas även till beskaffenheten av och lastfördelningen
på fordonen. De sakkunniga påpeka härvid, att ett
fordon med tre axlar trots mindre hjultryck kan hava
ogynnsammare inverkan på vissa delar av en bro än ett
tvåaxligt fordon. Broarna böra beräknas för ett största
tillåtna hjultryck som med 500 kg överstiger det
normerande hjultrycket för motsvarande vägar.
Broarnas bärförmåga bör så avvägas, att 12 tons
tvåaxliga och 15 tons treaxliga motorfordon med eller utan
tillkopplad 10 tons släpvagn på två axlar samt ett 15
tons fordon på tre axlar, bestående av en 9 tons tvåaxlig
dragvagn och en 6 tons påhängsvagn på en axel, kunna
framföras över alla broar i och vid städer och större
samhällen samt på landets huvudvägar och andra vägar som
hava till uppgift att betjäna tung trafik. Vidare bör
möjligheten hållas öppen att framföra enstaka tyngre
fordon av 12 tons totalvikt över broar på andra vägar med
undantag av ödebygdsvägar. De sakkunniga föreslå
broarnas indelning i tre bärighetsklasser, avseende
huvudvägar, bygdevägar och ödebygdsvägar; i den första
klassen räknas därjämte med en specialtyp, gatubroar.
Beträffande broarnas normalbredder och
normalsektioner ha de sakkunniga föreslagit följande. För
byggnadstyp I (bro för huvudväg) vid 2 körfiler 6—7 m
nyttig bredd, vid 3 körfiler 9 m och vid 4 körfiler 12 m
nytig bredd. Vid byggnadstyp II (bro för bygdeväg)
normalt 5 m nyttig bredd, som dock i glest bebyggda
trakter bör kunna begränsas till 3,0 à 4,5 m. För
byggnadstyp III (ödebygdsväg) normalt 3 m nyttig bredd. Med
hänsyn till trafiksäkerheten föreslås, att brobana, som
icke är utrustad med särskilda gång- och cykelbanor, i
vissa fall förses med smala refuger på bägge sidor om
körbanan.
De sakkunniga hava granskat 1931 års
normalbestämmelser för järnkonstruktioner till byggnadsverk i vad
de avse gatu- och vägbroar och funnit dem i stort sett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
