- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
107

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 23 mars 1935 - Acetylen-syrgassvetsning vid Aga, av H. Spiegelberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Fig. 6. Boj som 1914—1915 utlades i Södra Atlanten

och ännu är i tjänst.


Erfarenheten nu av dessa transportbehållare är,
att några olyckor till följd av svagheter i svetsarna
icke förekommit. En del av de behållare, som varit i
bruk här i landet och således stått under firmans
kontroll, ha nu dragits ur marknaden, men skälet
härtill har uteslutande varit antingen normal
förslitning eller svårare skador i form av bucklor o. d.,
erhållna under den råa behandling, dylika behållare
alltid utsättas för.

En jämförelse av pris och vikt mellan svetsade
och nitade konstruktioner
är svår att genomföra för
Agas produkter. Firman har nämligen aldrig nitat
i nämnvärd utsträckning och saknar därför nödigt
jämförelsematerial. Dock har i jämförelse med
konkurrerande utländska firmor med t, e. nitade bojar
Aga-bojarna varit mellan 10—20 % lägre i vikt för
ungefär likartade typer. Jämförelsen är dock osäker
emedan konstruktiva olikheter alltid
förekomma.

För fyrskeppsmaster har viktsbesparingen
vid svetsade master varit
kanske ändå större än för bojar, varför
firmans master varit begärliga för
fartygskonstruktörerna. Men reducerad vikt
är icke enbart en mätare på
svetsningens företräde framför nitningen. En
svetsad lysboj t. e. uthärdar bevisligen
en kollision betydligt bättre än en nitad
boj. Så blev t. e. i Kalmar sund en boj
påseglad av en kustångare, vars
propeller slog djupa, långsträckta, i sin
innersta del skarpa, bucklor i bojens
flytkropp, vilka bucklor lågo tvärs över
svetsen mellan den cylindriska manteln
och bottengaveln. Efter bärgningen av
bojen intogs denna i firmans verkstäder
för reparation. Flytkroppen visade sig
vara så svårt skadad, att en ny måste tillverkas, men
det oaktat visade den sig vara lufttät vid tätprovning.

En nitad boj kan ej utan att läcka uppstår
motstå en sådan chock och skulle därför säkerligen ha
gått till botten, lämnande det närliggande grundet
outprickat. Nitade transportbehållare för gaser
under högtryck äro otänkbara, det normala
framställningssättet är svetsning eller vid
massproduktion framställning ur ett stycke.

illustration placeholder
Fig. 7. Svetsade dissousgasbehållare. Provtryckta till 75 kg/cm2.


Vid sidan av produktionssvetsningen har vid Aga
bedrivits, förutom svetsningsundervisning, ett
omfattande arbete för svetsmetodens utveckling och
detta arbete har under de senaste åren bedrivits i
ökat tempo.

Dessa undersökningar ha resulterat i förbättrad
svetsapparatur, regulatorer och svetsbrännare,
medförande åtskillig tidsvinst och ett säkrare
uppnående av toppresultat, i bättre metoder för
arbetsstyckenas fixering under pågående svetsning,
varigenom särskilt kvarblivande krympspänningar
kunnat nästan helt frånkommas, samt slutligen i bättre
tillsatsmaterial och renare gaser, varav följt segare
och mot slagpåkänningar starkare svetsar, framförallt

illustration placeholder
Fig. 8. Påseglad boj med skarpa, djupa bucklor erhållna genom slag från en propeller.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:12 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free