Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 31 aug. 1935 - Knallgasbildning i elektriska ångpannor av elektrodtyp, av Otto Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 aug. 1935
knallgasens teoretiska sammansättning
kunna väntas uppstå särskilt vid
oxi-derbara elektrodmaterial. Det visade
sig emellertid så starkt utpräglade
differenser mellan de olika
elektrodmaterialen med avseende på den alstrade
gasmängden, att eventuella skillnader i
gasens sammansättning ej är av någon
nämnvärd betydelse vid bedömandet
av de olika metallernas lämplighet som
elektrodmaterial.
TEKNISK TIDSKRIFT
C/Ti^cm^m /h.
335
Försöksserie 1; elektrolyt O,05-n NaCl.
Försöksresultaten återgivas grafiskt
å fig. 2. Betrakta vi först kurvorna för
gjutjärn återgiva desamma på ett
slående sätt de i det föregående skildrade
förloppen. Den till en början
obetydliga gasutvecklingen stiger långsamt
vid tilltagande strömtäthet i
elektrodytan intill en viss gräns, där ackumiileringseffekten
ej längre förmår återförena större delen av de
bildade gaserna. Vid överskridandet av denna gräns
ökas gasutvecklingen hastigt.
Vid motsvarande försök med nickelelektroder
erhölls vid denna elektrolyt ej sådana typiska kurvor,
emedan metallytorna angrepos så starkt av
elektrolyten (anodiskt klorangrepp) att elektrodytan och
därmed den specifika strömbelastningen hastigt
ändrades under mätningens gång. Man kunde
emellertid genom sammanställning av ett större antal
avläsningar få fram en å figuren inritad medelkurva,
givande en uppfattning om huru nickelns egenskaper
i förevarande avseende förhålla sig till gjutjärnets.
Beträffande kromnickelstålet erhöllos goda
avläsningar, visande att även här periodtalet har den
förutsedda inverkan, men att gasutvecklingen är
ojämförligt mycket större än vid gjutjärn,
uppenbarligen beroende på att den erforderliga
ackumulatoreffekten praktiskt taget uteblir vid denna
legering, medan däremot en kraftig korrosion ägde
rum.
Som ovan nämnts utfördes även en del mätningar
med elektroder av smidesjärn och av ett rostfritt
stål med 14 % Cr. I förra fallet erhölls en så kraftig
korrosion att något tillförlitligt mätningsresultat ej
C/nJ/cm*/min.
O.70
S.o <"W -
/try»
2.0 3° 4.0
^yrom/crS/yeY t>/c/ e/e/r/roc(yfctn.
Fig. 2. Gasbildning i neutral elekrolyt (0,05-n NaCl).
/5/rosr? /fjy/ieY U/h/e/eA-yz-oe/y/crn.
Fig. 3. Gasbildning i alkalisk elektrolyt (0,5-n Na o CO 3).
kunde erhållas. De med det rostfria stålet, som
även starkt korroderades, erhållna värdena anslöto
sig så nära till kromnickelstålets, att man beträffande
gasutvecklingen kan placera de båda legeringarna i
samma klass.
Försöksserie 11; elektrolyt 0,5-n Na2COä.
Resultaten av denna försöksserie visas grafiskt å
fig. 3. Som var att vänta vid denna beträffande
ackumulatorverkan gynnsamma elektrolyt, framträder
här en mera utpräglad skillnad mellan de tre
metallernas förhållande än vid första försöksserien. Vid
försöken med gjutjärnselektroder var den kritiska
belastningsgränsen ännu ej uppnådd vid 6 amp/cm2.
Beträffande nickelelektroderna förekom i detta fall
ingen märkbar korrosion, men när
belastningsgränsen överskreds, visade sig en påfallande stark
inverkan av periodtalet.
Kromnickelstålet visade här beträffande
gasutvecklingen ännu sämre egenskaper än i den första
försöksserien, tydligen beroende på denna legerings
fullkomliga inaktivitet i ackumuleringshänseende.
Att så varit fallet bevisas också därav, att
elektrod-ytorna efter försöken ej visade något tecken till
angrepp.
Påbörjade försök i denna elektrolyt
med elektroder av smidesjärn gåvo inga
användbara resultat, emedan spärrskikt
så småningom utbildades på
elektrod-ytorna, vilka på grund av de vid dessa
försök använda låga spänningarna
omöjliggjorde erhållandet av
sammanhängande mätningsserier. Emellertid kunde
trots allt konstateras, att smidesjärnets
kurva för 50 perioder i stort sett
sammanföll med gjutjärnets motsvarande
kurva, men att gasutvecklingen var i
hög grad beroende på periodtalet, så att
smidesjärnets 15-perioderskurva
närmade sig nickelns 50-perioderskurva.
Det rostfria stålet med 14 % Cr
visade även här med kromnickelstålets
nära sammanfallande egenskaper —
stark gasutveckling men ingen märkbar
korrosion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
