Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 21 sept. 1935 - Tekniska högskolans fortsatta utbyggnad, av Carl Forsell - Indikering av verktygsmaskinspindlar, av Hilding Törnebohm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1935
369 TEKNISK TIDSKRIFT
den motsatta, dvs. förekomsten av ingenjörsexamen
som fallucka för mindre framgångsrika studerande
skulle intensifiera studiearbetet. Endast ett fåtal ha
en så målmedvetet utstakad levnadsbana, att de från
början vilja avstå från den distinktion, som en mera
kvalificerad examen skänker. Vid konkurrens om
ämbeten kommer därtill en högre examen att skänka
företrädet, och enbart medvetandet härom kommer i
de flesta fall att sporra till ivriga bemödanden att
icke från början ställas på ett lägre plan.
Nybyggnadernas allmänna anordning.
Vid fortsatt utbyggnad av tekniska högskolan bör
i alla delar krävas dels noggrant beaktande av de
krav, som arbetet vid högskolan för närvarande
ställer på lokalerna, dels ett sådant byggnadssätt, att
framtida krav på lokaländringar eller tillbyggnader
kunna tillfredsställas utan fördyrande ombyggnader.
Det stela fastlåsandet av olika lokaler genom
invändigt muromgärdade utrymmen bör sålunda icke
onödigtvis få förekomma. Bortslösandet av utrymme
på dekorativa men till väsentlig del onödiga
trappanordningar, korridorer och paradutrymmen av olika
slag bör ej få förekomma. Källare och vindar böra
utnyttjas på ett förnuftigt sätt. Hissar och trappor
böra dragas upp på vindar och ned i källare, så att
utrymmena därstädes kunna begagnas. Det dagliga
arbetets olika krav måste på alla punkter beaktas.
Hörsalar böra förses med angränsande rum för
samlingar, så anordnat, att samtliga föreläsare där
kunna härbärgera sitt aktuella föreläsningsmaterial.
Möjlighet att använda demonstrationsmaterial och
demonstrationsmetoder av olika slag måste beaktas.
Vid planerandet av lokalerna bör, så långt möjligt
är, prövas hur eventuell utvidgning av utrymmen,
särskilt i hörsalar och övningssalar, skall kunna ske
med minsta möjliga störning för andra lokaler.
Vad ovan sagts angående allmänna synpunkter vid
planerandet gäller i särskilt hög grad om
laboratorierna. Dessa böra icke blott i största möjliga
utsträckning utföras såsom friliggande institutioner
utan även deras ev. framtida utvidgningsmöjligheter
beaktas. Av redan i den s. k. "laboratoriebyggnaden"
hopbyggda institutioner är det nödvändigt att
utflytta den bergsmekaniska med dess
kompressoranläggning. Dess buller och skakningar omöjliggöra
för grannarna undersökningar av olika slag samt
störa arbetet på ett outhärdligt sätt.
Lokalerna vid Drottninggatan.
Vid en förutsatt utvidgning till ca 450 st. pr år
nyintagna studerande kunde l:a årskursen inrymmas
i lokalerna vid Drottninggatan. Sådana
föreläsningar, vars åhörare icke fingo plats i förefintliga
hörsalar, kunde hållas i lokalerna vid Valhallavägen.
Om kansli och lantmäterifackavdelningen flyttas till
Valhallavägen, blir utrymmet vid Drottninggatan
tillräckligt för att även kunna inrymma en eller annan
institution eller 2:a årskursen av någon
fackavdelning.
Andra och tredje årskursernas övningssalar samt
hörsalar förläggas i ny byggnad mellan kemikum och
befintlig utbyggnad. Fjärde årskursen förlägges i
nuvarande lokaler för 3:e och 4:e.
Lokalerna vid Drottninggatan böra på här angivet
sätt fortfarande utnyttjas, i varje fall tills avgörande
träffas beträffande Chalmersska institutet. Skulle
detta utvecklas till högskola, vore det törhända
lämpligt att samtidigt där öka -studerandeantalet
därhän, att ungefär samma antal intogos vid båda
tekniska högskolorna. Med 300 nyintagna pr år vid
vardera högskolan skulle lokalerna enligt ovan vid
Valhallavägen vara tillräckliga för samtliga
årskurser. Utbyggnad nu vid Valhallavägen bör ske så, att
efter ytterligare tillbyggnad 450 st. kunna nyintagas
med slopande av lokalerna vid Drottninggatan eller
deras överlåtande till annat ändamål. Därigenom har
man framdeles fria händer att antingen fortfarande
nöja sig med en teknisk högskola i landet eller att
även utvecka Chalmers tekniska institut till högskola.
Sammanfattning.
Fortsatt utbyggnad av lokalerna vid
Valhallavägen bör för närvarande ske med bibehållande av
byggnaderna vid Drottninggatan för högskolans
behov.
Byggnaderna planeras på sådant sätt, att
lokalerna dels bliva ägnade för sitt nu avsedda ändamål,
dels kunna i framtiden modifieras eller ändras utan
hinder av olämpligt byggnadssätt.
Nybyggnad sker vid Valhallavägen så, att antingen
pr år kunna nyintagas ca 450 st. studerande med
bibehållande av lokalerna vid Drottninggatan eller
kunna nyintagas ca 300 st. studerande i byggnaderna
vid Valhallavägen, medan byggnaderna vid
Drottninggatan utrymmas.
För ovan angivna syftemål föreslås att kollegiet
omedelbart igångsätter utredning rörande
förefintliga lokaler och deras möjligheter till ökat antal
studerande med eller utan till- eller ombyggnad, samt
rörande nybyggnader för samma syftemål.
Dessutom föreslås att kollegiet samtidigt med ovan
nämnd utredning, men i övrigt oberoende av denna,
måtte utreda möjligheten att vid högskolan inrätta
en ingenjörsexamen, avsedd att möjliggöra dels en
avledning av studerande utan särskild fallenhet för mera
krävande matematiska studier, dels en särskild
utbildningslinje för studerande med speciellt studiemål.
INDIKERING AV VERKTYGSMASKINSPINDLAR.
Av överingenjör Hilding Törnebohm.
Sedan gammalt och allt intill denna dag har det
varit brukligt att bedöma noggrannhet hos
verktygsmaskiner genom att företaga indikeringar av
lagergångar och slidrörelser, och därigenom fastställa
avvikelser från rundgång hos spindlar och parallell-
rörelser m. m. hos sliderna. En viss standardisering
av indikeringsförfarandet och av godtagbara
maximalvärden av de därvid erhållna titslagen har ägt
rum genom att de av professor Schlesinger utarbetade
normerna (G. Schlesinger, Die Arbeitsgenauigkeit der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
