Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 12 okt. 1935 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren och Lennart Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
405
ningsgraden är att söka i ett förbättrat material för
statorplåtkärnan. T. Strömberg, Aseas tidning, h. 7,
s. 111.)
I det sydafrikanska omformarverket Van Reenen ha
uppställts två kvicksilveromriktare (mutatorer) om
vardera 1 500 kW, max. 1 700 kW vid 3 00’0 V likström samt
en om 450 kW och samma maximallast, den senare
avsedd för återvinning till trefasnätet av bromsenergi från
banan. De äro gallerstyrda och ha gemensamma
transformatorer för 88 kV men med skilda
sekundärlind-ningar. För de två förra är rj = 96 % och för den
senare är r] — 92 %. Detta är den första anläggningen i
sitt slag. (A. Leuthold, Brown Boveri Mitteilungen,
h. 7, s. 142.)
Professor Norinder har vid åsklaboratoriet i Uppsala
studerat åskströmmen och dess variationer med tidén.
Åskslagen bestå av en följd av likartade urladdningar
av växlande intensitet. Med användning av
katodoscillo-graf även för undersökning av magnetiska fältet har
åskströmmens styrka och variationer i 130 fall kunnat
bestämmas. Åskströmmens normala maximalvärde
ligger mellan 20 och 40 kA. Värden mellan 40 och 60 kA
äro även vanliga. Strömstöten varar mellan 10 och 30
Den laddning, som transporteras över vid åskslaget,
uppgår endast till ca 2 coulombs. (H. Norinder, Journ.
Franklin Institute, h. 7, s. 69.)
Kortvågsförbindelsen Yosami, Japan och Beelitz.,
Tyskland, försvårades mellan klockan l,oo—’5,oo
Greenwich tid under månaderna oktober, februari, mars och
halva november. Joniseringen av
Kennelly-Heavyside-skiktet kring Beelitz pressade ned den använda
frekvensen under 8 OOO kc/s, under det att samtidigt solen stod
högt över Japan och en frekvens, sådan som den
japanska stationens 7 820 kc/s starkt dämpades på grund av
den betydande joniseringen kring sändaren. En ny
antenn för riktad strålning uppsattes med en lägre
elevation, nämligen 4,5 ° mot förutvarande 14,5°. Trots
minskad riktningsverkan i horisontplanet kunde
dämpningen från det fjärde skiktet underifrån, det s. k.
E-lagret undgås och godtagbara resultat erhållas. (K.
Ohno, Rep. of Rad. Res. in Japan, Vol. 5, h. 1, s. 13.)
En elektrodynamisk konhögtalares
frekvenskaraktäri-stik kan mätas med hjälp av små kondensatorer anbragta
i olika punkter på könen. I intervallet 50—5 000 c kunde
oscillografiskt könens rörelser jämföras med drivspolens.
Vid högre frekvenser 3 000—5 000 c utgjorde de perifera
konsvängningarnas amplituder endast 20—30 % av
drivspolens. Den automatiska minskningen av könen mot
högre frekvenser och inverkan av de momentana
amplitud- och fasförhållandena över könens yta kunde så
diskuteras. Vidare påvisades, att under insvängningen
bredvid systemets egensvängning uppträder högre
mem-branegensvängningar föranledande distorsion. Även
undertoner beroende på de yttre membrandelarnas större
rörelsemotstånd behandlas med beräkningar och
mätningar. (Goswin Schaffstein, Hochfrekuenztechn. u.
Elektroak., h. 6, s. 204.)
Konsertflygeln betraktad som mekanisk-akustisk
energiförvandlare har experimentellt genomforskats.
Hammares, strängars m. m. rörelse kunde oscillografiskt
bestämmas med hjälp av ett speciellt kondensatorsystem,
vilket med sina två dielektrika luft och glimmer var
utformat så, att endast de axiella rörelserna hos det
rörliga systemet registrerades, under det att de
transversella (även vid våldsammaste stöt) undertrycktes. (W.
Lange, Hochfr. techn. u. El. ak., Vol. 45, h. 4, s. 118.)
Variabla kondensatorer med fast dielektrikum. Efter
behandling för neutraliserande av jonernas ventilverkan
i ytskiktet på oxidklädda aluminiumytor adhererar den
högvärdigt isolerande oxiden mycket starkt och kan
motstå över 10 000’ varv under friktion. Så framställda
kondensatorer bli avsevärt mindre än luftisolerade och få
således sin plats där små utrymmen eftersträvas.
(Da-letzky & Mandryka, Izvestia El. Slab. Toka, h. 4, s. 48.)
Ultramikrometern med ett elektronrör kan förses med
mätkapaciteter såväl i galler- som anodkretsarna avsedda
att samtidigt variera i motsatta riktningar. Om
utgångspunkten väljes så, att båda kretsarna arbeta på
brantaste kurvdelen, blir variationen i anodström för en viss
rörelse mer än fördubblad i förhållande till, vad som
ernås vid metoden med en krets. Rätlinig variation
över ett större intervall vinnes. (Chard, Journ. Scient.
Instr. h. 6, s. 191.)
De dielektriska förlusterna i trä har för frekvenser i
det tonfrekventa området uppmätts i Wagnerbrygga —
lämplig på grund av förlusternas små värden — och för
radiofrekvenser upp till 20 Mc/s i adiabatisk
kalorimeter. På skivor med fibrerna vinkelrätt mot det
elektriska mätfältet kunde förluster f. o. m. 1/2 Watt
bestämmas med en noggrannhet av 2 %. Olika träslag
uppvisa vid 800 p/s sinsemellan analoga kurvor för
dielektricitetskonstant e och förlustvinkel tang <5 som
funktion av förhållandet viktminskning till maximal
viktminskning under uttorkning. Kurvorna sammanfalla
då 70 % av fuktigheten avlägsnats, för att vid
ytterligare torkning visa oförändrade egenskaper. För gran
kan tang 5 falla till 1/50 av utgångsvärdet vid fuktigt
prov. Mot högre frekvenser minskar ledningsförmågans
betydelse gentemot de rent dielektriska förlusterna.
Kurvorna för fuktiga och torra prov sammanfalla till
ett svagt maximum vid 4 Mc/s, motsvarande
Wagner-effekten. (Brake & Schütze, E. N. T., Vol. 12, no. 4, s. 120.)
Tyska riksposten har utfört en ambulerande
televisionssändare med tjugo tunga diesellastvagnar.
Bilderna indelas av en Nipkowskiva i 10—-40 tusen
bildpunkter, och transmissionshastigheten är en million punkter
per sekund, vartill erfordras ett frekvensband om + 5 000
kc mot ± 10 för telefoni. Våglängden för sändaren är
7 m. Som mottagare användes Brauns rör. Räckvidden
av en dylik sändaranläggning är 150—200 km, så att för
hela Tyskland erfordras 25 st. sådana anläggningar. Nya
högfrekvenskablar ha konstruerats för anslutning till
mottagarna. (Banneitz, Rundschau technischer Arbeit,
h. 27, s. 3.)
Officine di Savigliano, Turin, har byggt en originell
svängkran bestående av en fast cylinderformad pelare
av svetsad plåt uppställd på ett fundament och upptill
försedd med ett bärande kullager. På detta rör är
uppträtt ett yttre rör, som bär utliggare och manöverhytt,
1 vilken en vertikal vridmotor är uppställd tillsammans
med lyftmotorn. Utliggarna äro även utförda av
svetsade rör. Kranen är byggd för 20 t nyttig last, 14 m
lyfthöjd och 17,5 m svängradie. (Schweizerische Bauzeitung,
II, h. 1, s. 10.)
För att borttaga spänningar i rörsvetsar upphettas
dessa på en längd av 6 ggr godstjockleken åt båda
hållen från svetsen räknat och till en relativt likformig
temperatur av 480—660 °C. Detta sker på elektrisk väg
genom att träda över skarven en solenoid för växelström
av vanligt periodtal upplindad på en isolerande
manschett och ansluten till en reglerbar transformator.
Solenoiden inducerar i skarven erforderlig ström för
spän-ningsglödgningen. Den erforderliga solenoidspänningen
kan varieras mellan 11 och 107 V i 25 steg. (A. Frugell,
D. Corey, Power Plant Engineering, h. 7, s. 405.)
Gasbehållare för 200—250 at tryck utföras enligt
system Ferrand av plåt, som bockas till cylinderform och
bågsvetsas. På denna cylinder skjutas en rad ringar av
material med högre elasticitetsgräns, varefter
plåtcylindern hydrauliskt pressas ut mot dessa och över sin
elasticitetsgräns. Gavlarna äro halvklotformiga och
utföras av särskilt segt stål saint förses med påfyllnings-,
rensnings- och kontrollöppningar. Behållarna utföras
med upptill 700 mm diameter för 250 at och 1 000 mm för
200 at med innehåll av 0,5—10 m3, motsvarande 100 till
2 000 ms gas med atmosfärtryck. (Z. d. Oesterr. Ing.
und Arch. Ver., h. 217/28, s. 166.)
Frithiof Holmgren. Lennart Nyström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
