Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 26 okt. 1935 - Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
TEKNISK TIDSKRIFT
"27 april 1935
huvudcentrum för den biologiska forskningen, och
professor v. Euler har också kunnat lämna
meddelande om mångskiftande resultat från detta
arbetsfält. Det vållar emellertid stora svårigheter att
framlägga dessa starkt specialiserade fakta i en
kortfattad form. Jag får därför här inskränka mig till
några antydningar och skall söka sörja för ett
bekantgörande av hithörande kunskapsmaterial i annan
ordning.
Biokemien arbetar på två områden med särskild
intensitet, dels där det gäller de levande cellernas
funktioner, dels bestämning av konstitutionen hos
och syntesen av natursubstanser.
Man har funnit, att kvävehalten i jästcellen är
högre vid tillväxtens början än då densamma inträtt,
och att den åter sjunker, då tillväxten avtager. Det
har också visats, att jästens volym ökas, då
proteinbildningen överväger, men minskas, då
glykogenupp-lagringen dominerar. Detta är fallet mot tillväxtens
slut och bekräftar således den förutnämnda
iakttagelsen om kvävehaltens avtagande. Förhållandet kan
också uttryckas så, att jästens specifika volym
stiger, då protein bildas, men dess specifika vikt stiger,
då glykogen bildas. Häri ligger inneslutet
förklaringen till att den specifikt tyngsta jästen alltid är
förenad med det högsta jästutbytet. Av betydelse
för tillväxten av cellerna är förloppet av
pH-utveck-lingen. Vid tillväxtens början har pH större
betydelse än under senare skeden. Praxis bekräftar, att
pH bör vara högre i början, lägre mot mitten och
åter högre mot slutet av jästtillväxten.
Det gamla problemet om kolhydraternas
nedbrytning i den levande cellen vid jäsning, glykolys och
andning har återupptagits i flera ledande
laboratorier med stor intensitet och framgång.
Nya viktiga mellanprodukter vid
kolhydratnedbrytningen ha upptäckts och ha blivit isolerade,
framställda genom rent kemisk syntes och undersökta
med avseende på sina biokemiska egenskaper.
Bland kolhydratomsättningens enzymer har
Warburgs flavinenzym ingående studerats av en svensk
forskare, laborator Hugo Theorell, som lyckats att
syntetisera detta enzym ur laktoflavin, fosforsyra
och ett specifikt protein.
I övrigt ha biokemiens största framsteg under det
gångna året bestått i utredningen av naturliga
ämnens, särskilt hormoners och vitaminers kemiska
konstitution.
Bland hormoner, vilkas byggnad så fullständigt
uppklarats, att de ha kunnat göras till föremål för
industriell framställning, må främst nämnas det
kvinnliga sexualhormonet follikulin och det manliga
sexualhormonet (testikelhormonet) androsteron, vilka
båda innehålla samma kondenserade ringsystem,
bestående av en fenantrenrest. kombinerad med en
femring.
Butenandt har även lyckats att framställa
corpus-luteum-hormonet progestin såväl ur pregnandiol som
ur stigmasterin.
Angående s. k. fytohormoner har Kögl i Utrecht
publicerat en rad grundläggande arbeten.
Utom hormonerna för cellsträckning känner man
sedan 1900 även en substans, som hos jäst
åstadkommer resp. påskyndar ökning av antalet celler,
och som synes vara oumbärlig för jästcellens
utveckling. Detta ämne, av upptäckaren Wiliders
kallat bios, har visat sig bestå av 3 komponenter, av
vilka en, bios I, är identisk med mesoinosit. Bios
II numera kallad biotin, och bios III äro ännu
outredda.
Under det gångna året har arbetats med särskild
framgång på utredningen av vitaminernas
konstitution.
Sedan Karrer 1932 lyckats att fastställa formeln
för vitamin A, har han fortsatt sina vitaminstudier
med utredningen av vitamin B,. Detta vitamin har
kallats anti-pellagra- eller anti-dermatitis-vitamin
men prövas i regel genom sin tillväxtverkan på
råttor. Det redan vid slutet av förra århundradet genom
Eijkman upptäckta vitaminet B har under det sista
decenniet kunnat uppdelas i minst 6 komponenter,
betecknade såsom Bj—B6.
Frågan huvuvida det av Linsert 1932 ur
bestrålningsprodukter från ergosterin isolerade vitamin
D„ är identiskt med det i fiskleverolja förekommande
naturliga D-vitaminet har diskuterats. Kon och
Booth i England anse, att de anti-rakitiska
verkningarna hos (vinter-)smör härröra från ett tredje
D-vita-min . som i motsats till de båda andra är
alkali-känsligt.
På grund av den alltmer ökade betydelse, som de
på biokemiens teknologi grundade industrigrenarna
med varje dag erhålla, tränger sig frågan fram om
anordnaude av en systematisk forskning och bättre
ingenjörsutbildning på detta viktiga område. Vissa
förberedande mått och steg hava vidtagits, men både
statsmakternas och vederbörande industriers stöd
erfordras för syftemålets nående.
Inom atomfysiken får det viktigaste framsteget på
de senaste tio åren anses vara upptäckten och
framställningen av konstgjort radioaktiva grundämnen,
framförallt genom arbeten av M:me Joliot, född
Ourie, med make, samt den italienske forskaren
Fermi. Härvid har man begagnat sig av
neutronernas oerhörda genomträngningsförmåga. Neutroner,
oladdadc atomkärnor med nästan samma massa som
väteatomens, erhållas t. e. därigenom, att metalliskt
beryllium inlägges i ett glasrör, vari
radiumemana-tion införes, varefter röret tillsmältes. Då de från
radiumemanationen utgående a-partiklarna träffa
be-rylliums atomkärnor, explodera dessa under
utsändning av neutroner. Även protoner kunna användas
för atombeskjutningen, om de bibringas tillräckligt
hög hastighet för att den behövliga
genomträngnings-förmågan skall uppnås. Hastighefcsökningen
framkallas i elektriska fält med spänningar omkring en
mill. voit. Denna metod är sålunda helt oberoende
av naturliga radioaktiva substanser. Genom
be-skjutning med sådana snabba atomkärnor av icke
radioaktiva grundämnens atomer har man hittills
lyckats att framställa 45 nya radioaktiva element,
vilka förhålla sig med hänsyn till livslängd och
egenskaper på ett sätt, som är alldeles analogt med de
från naturen kända radioaktiva elementen. Denna
upptäckt torde, förutom sitt utomordentliga rent
vetenskapliga värde, kunna få framtida både teknisk
och medicinsk betydelse.
Från den teknisk-vetenskapliga forskningens fält
skulle en mångfald fakta vara att anföra, men det
skulle föra alltför långt.
Det internationella samarbetet på vetenskapens
och teknikens område synes icke lida något intrång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
