- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
465

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1935 - Standardiseringsarbetet i Förenta staterna, av C. A. Landegren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 sept. 1935

TEKNISK TIDSKRIFT

473

dock hava de icke alltid åstadkommits på
frivillighetens väg och det är obligatoriskt för producenterna
att följa dem. I denna institution arbetede man så,
att man i största omfattning sökte uppfylla
allmänhetens krav och önskemål. Emedan National
In-dustrial Recovery Act upphävts av Förenta staternas
högsta domstol, ehuru man det oaktat på flera håll
söker att följa bestämmelserna i den, har emellertid
betydelsen av de på detta sätt genomförda
standardiseringarna minskats.

Industriföreningars standardiseringsverksamhet.

Inom de amerikanska industriföreningarna bedrives
ofta en organiserad standardiseringsverksamhet, men
dess betydelse för respektive industrier varierar
avsevärt. Här skall endast som exempel redogöras
något för det arbete, som utföres av National Lumber
Manufacturers’ Association.

Standardiseringsverksamheten var ett av motiven
för bildandet av denna industriförening, men den tog
icke någon fart förrän år 1922 och då i förening med
namnet Herbert Hoover, vars innehavare gjort stora
insatser till trävaruindustriens fromma.

National Lumber Manufacturers’ Association har
en särskild avdelning för standardiseringsfrågor och
fastställer American Lumber Standards i samarbete
med sina regionala underföreningar och med Lumber
Committee of the National Association of Purchasing
Agents. Standardiseringen omfattar huvudsakligen
virkesdimensioner och klassering i kvaliteter. I
Förenta staterna hava omfattande undersökningar
gjorts över felens i trä inflytande på hållfastheten
och andra egenskaper. Genom den närmare
kännedom om dessa egenskaper, som därigenom vunnits,
har man bättre kunnat utnyttja trä särskilt för
konstruktionsändamål. Särskilda hållfasthetssiffror hava
bestämts för olika kvalitetsklasser, vilka senare äro
mycket noggrant angivna med avseende på tillåtna
fel, såsom kvistar, barkfickor etc., samt även på
års-ringarnas beskaffenhet. Denna noggranna
kvalitets-klassering ställer stora krav på klamparnas
bedömningsförmåga. Säljaren ansvarar för klasseringen
och kan märka sitt virke med det s. k. trädmärket
jämte sitt identifieringsnummer. Detta visar sålunda
att klasseringen skett efter standardnormer.
Träd-märket är inregistrerat av National Lumber
Manufacturers’ Association och för att få begagna det
fordras såväl medlemskap i denna sammanslutning
som särskild auktorisation.

Enskilda företags standardiseringsverksamhet.

Som exempel på ett enskilt företaga
standardiseringsverksamhet må Detroit Edison Companys
omnämnas. Detta bolag är ett kraftverksföretag med
ca 550 000 kunder och totala tillgångar på 305 mill.
dollars. Dess totala kapacitet är 837 000 kW.
Dessutom genererar företaget ånga för 1 800 kunder och
det har även ett mindre gasverk. Bolagets
inköpsavdelning anskaffar ca 65 000 olika produkter
för nybyggnader, underhåll och drift. Värdet av de
inköpta produkterna varierar mellan 22 och 26 mill.
dollars per år under normala förhållanden. Över
12 000 olika artiklar föras regelbundet i lager.
Bolaget anses vara utomordentligt väl skött.

Behovet av standardisering av de inom ett dylikt
företag begagnade produkterna har gjort sig mycket

starkt gällande och denna fråga har ordnats på
följande sätt.

Ledningen av företaget har tillsatt en
standardise-ringskommitté (Main committee), som består av
överingenjören, lagerföreståndaren och inköpschefen,
vilka det åligger att fastställa de breda linjerna för
standardiseringsverksamheten. Denna kommitté
tillsätter underkommittéer för de olika varorna eller
varugrupperna. Dessa
kommittéer utföra det
egentliga
utredningsarbetet, medan standards
fastställas av den
förstnämnda.

Underkommittéerna
bestå av en ordförande,
som förutsättes vara
specialist på
produktion och han i sin tur
tillsätter medarbetare.

Man kom snart
underfund med att endast
obetydligt med standardiseringsarbete kunde göras
förrän allt material klassificerats och för detta
ändamål tillsattes en underkommitté, Classification
sub-committee. En annan underkommitté har till uppgift
att fastställa varje standardiseringsförslags
omfattning, Scope committee. Denna senare har även att
pröva ändamålsenligheten av ett sådant förslag och
göra en förhandsprövning av kostnaderna samt en
uppskattning av den vinst det kan leda till. En
tredje permanent kommitté är den som har hand om
redigeringen av företagets katalog över standards.
Denna fungerar även som clearinginstitution för
uppgifter angående standardisering och bistår
underkommittéerna med utarbetandet av
standardiseringsrapporterna.

En allmän översikt över hur det interna
standardiseringsarbetet utföres kan vara av intresse. Det är
löpande, och underkommittéer äro tillsatta för de
flesta varugrupperna. Dessa förses med
förteckningar över den material, som var och en skall
standardisera, Därefter införskaffar varje kommitté
övriga uppgifter, som erfordras för arbetet, från de
olika avdelningarna inom bolaget.

Beroende på arten av den produkt, som skall
standardiseras, angripes problemet på två olika sätt,
antingen efter vad bolaget kallar den direkta eller den
indirekta metoden. I förstnämnda fallet har man
endast att taga hänsyn till produkten själv eller
någon enstaka till den nära ansluten produkt. Vid
standardisering av exempelvis skruvnycklar behöver
endast hänsyn tagas till standardiserade muttrar och
bultar, övriga egenskaper fastställas praktiskt taget
uteslutande med hänsyn till skruvnyckeln som sådan,
dvs. den standardiseras med hänsyn till lämpligaste
form för omvridning av muttrar och bultar.

Vissa andra artiklar ägna sig inte för denna
behandling, och det är fallet, då deras användning är
mycket mångskiftande, man tillämpar då den
indirekta metoden. Denna innebär ett studium av alla
de användningsområden på vilka produkten kan
komma ifråga och ser efter vilka andra standards,
som komma att hava inflytande på artikelns
egenskaper. Den standardiseras så att säga utifrån inåt.
Praktiskt tillgår denna standardisering på så sätt,

NATIONAL LU.Y.SEB MANUFACTVBIRS ASSOCIATION

4

TREE-MARK

NATIONAL "TREE-MARK" LCM8ER

Fig. 6. National Lumber
Manufacturers’ Associations trädmärke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free