Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1935 - Notiser - Terpentinutvinning från levande träd, av s. - Italiens koltillgångar, av I. Bn - Litteratur - Anmälan: Oorganisk kemisk teknologi, band I:2 B, av F. H. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
475
tinen, som genom upphettning till högre temperatur
undergått ogynnsamma omvandlingar. Av dessa skäl
importeras årligen stora mängder terpentinolja ("fransk
terpentin") såväl till vårt land som andra länder från
USA och Frankrike, varest den erhålles genom
destillation med vattenånga av från levande träd erhållen kåda,
som systematiskt utvinnes genom sårning av trädet pä
ungefär samma sätt som sker vid utvinning av
rågummi-saft (latex) vid gummiplantagerna. Denna metod har
även för ca 20 år sedan prövats i vårt land, liksom i
Tyskland vid en tidpunkt då tillförseln utifrån av
högvärdig terpentinolja på
grund av världskriget
försvårades, men gav ett
dåligt utbyte. Frågan
har emellertid åter tagits
upp i Tyskland och synes
inge vissa förhoppningar.
Man har nämligen sökt
erhålla ett höjt utbyte
genom att använda
kemiska retmedel och
lämpliga redskap såväl för
sårning som
uppsamlande av kådan. Skattandet
av trädet tillgår så, att
ytterbarken avlägsnas på
ett område av stammen,
under iakttagande av att
kambiet icke skadas,
varefter en V-formig
skåra skäres genom
bastveden ned till ett djup av
0,2 till 0,3 cm i splinten.
Från V-skårans lägsta
punkt leder en lodrät skåra till uppsamlingskärlet.
Sedan trädet på detta sätt sårats besprutas skåran med
25 %-ig saltsyra, som befordrar kådsekretionen utan att
skada produktens kvalitet. Man har på detta sätt vid
skårning var 14 :e dag ernått ett årsutbyte av omkring
2 kg .kåda pr träd. Försöket har utförts i ett skogsbestånd
av 10 000 stammar. Till skattning uttagas sådana träd,
som skola fällas efter ca 5 år. Beståndet omfattar ett par
hundra träd, som redan tidigare under kriget voro utsatta
för skattning och som fortfarande frodas och åter lämna
kåda med nuvarande beskattningsmetod. Huruvida på
sådant sätt behandlade träd komma att lämna ett virke
av samma värde som obeskattade, låter sig ännu ej
bedöma. Pinenhalten i den erhållna produkten är lägre
än i amerikansk terpentinolja och dess kokpunkt är
högre. (Amerikansk olja går till 90 % över vid 163°
emot blott 50 % av den tyska produkten.) Det efter
terpentinoljans avdestillering kvarblivande hartset
(ko-lofonium) har en tendens att kristallisera, som
emellertid torde kunna övervinnas. Man räknar med att kunna
sälja tallkåda såsom råmaterial till terpentinfabrikerna
för ett pris av 18 pfg/kg. Efter Forschungen und
Fort-schritte nr 28, 1935, återgiva vi en bild från de tyska
kådutvinningsförsöken. s.
Italiens koltillgångar. Italienska regeringen har
nyligen utfärdat ett dekret av innebörd, att alla
italienska motorfordon med utgången av år 1937 måste drivas
med inhemskt bränsle i st. för importerad bensin. Då
sådant ersättningsbränsle måste tänkas framställt ur
kol, varav Italien har vissa, ehuru begränsade
tillgångar, har Iron & Coal Trades Review låtit sig
angeläget vara att inventera dessa tillgångar.
De italienska kolfyndigheterna äro till allra största
delen tillfinnandes å Sardinien och bestå av antracitiska
kol, tertiärkol samt en tredje lignitliknande kvalitet.
Koldistrikten äro två: Ogliastra i öster och Iglesiente i
sydvästra delen av ön.
Ogliastradistriktet håller antracit och omfattar 3 kol-
fält: ’Seui, Seulo och Perdasdefogu. Seui-fältet, upptäckt
år 1830, är av paleozoiskt ursprung med flötser av upp
till 4 m tjocklek, och angives ha lämnat 2 mill. ton pr
år, som konsumerats av närliggande zinkverk. Kol från
Seul o-fältet har använts i kalkugnar, för gasverk och för
ångpannor. Perdasdefogu-fältet ligger på en platå, 600
m över havet. Här bröts under kriget antracit i
relativt stor skala. Hela Perdasdefogu-fältet är omgivet av
järnmalm, som också brytes i fyra gruvor.
Iglesiente-distriktets viktigaste fält är Gonnesa eller
Bacu Abis, som täcker en area av 40 km2 och har flera
flötser med ett sammanlagt djup om 3 m, uppskattat
innehålla en tillgång av över 50 mill. ton.
Gonnesa-fältet upptäcktes 1851 och var under åren 1877 till 1911
föremål för brytning ur dagbrott i mindre skala. År
1914 utvanns 21 tusen ton med en arbetsstyrka av 540
man. År 1918 var man uppe i 53 tusen ton och en
arbetsstyrka av över 1 300 man. Därefter gick
brytningen tillbaka och 1926 var man under
förkrigsproduk-tionen. Den obetydliga kvantitet, som nu brytes vid
Bacu Abis, går till ett kraftverk, beläget utanför
Cag-liari. Utnyttjandet av Connesa-kolen försväras i hög grad
av deras stora svavelhalt, som uppgår till ej mindre
än 9 procent.
Kol från Arsa-gruvorna vid Triest, den andra
italienska kolförekomsten av någon betydenhet, äro likaledes
belastade med hög svavelhalt, 7 à 8 %. Gruvföretaget,
som är i statens ägo, framhåller, att svavlet förekommer
i organisk form, varför det avgår utan att förorsaka
särskilda svårigheter. De praktiska erfarenheterna
synas emellertid icke ha bekräftat att så är, ty Arsa-kol
använda som bunkers, ha visat sig skada ångpannorna.
Arsa-gruvorna äro belägna i Istria, 140 km från
Triest och 45 km från Pola. Tills nu ha arsakolen icke
funnit industriell användning, utan ha gått till bunkers
för italienska fartyg. Konsumtionen för sådant
ändamål uppgick år 1931 till 155 000 ton och 1933 till 148 000
ton. I pris kunna dessa kol icke konkurrera med
importerade.
Den sålunda verkställda inventeringen av Italiens
koltillgångar giver vid handen, att landet icke har egna
kol, som nämnvärt kunna bidraga till täckning av
behovet, ej heller kol av kvalitet, som kan tävla med
importerade. Om det utfärdade dekretet betr. drift av
motorfordon förutsätter användning av motorbränsle ur
inhemskt kol, måste ett vidlyftigt experimentarbete först
slutföras. Tills nu har man ingen underrättelse, att detta
arbete igångsatts. Att driva motorfordonen med
träkols-gas är omöjligt på grund av bristande skogstillgångar.
I. Bn.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Oorganisk kemisk teknologi, Band I: 2> B, De tekniska
vetenskaperna, Bonnier, Stockholm 1935, 296 sid., pris
28 kr.
Föreliggande band i denna kända serie omfattar
svavelsyra, superfosfat, kisbränder, kalciumkarbid, jod och
tändstickor. Liksom beträffande de tidigare utkomna
delarna, kan man beträffande här föreliggande avsnitt
helt generellt konstatera att innehållet står på höjden av
vad som i detta hänseende kan åstadkommas, för vilket
såväl den ständiga redaktionskommitténs förnämliga
sammansättning som medarbetarnas odisputabla
sakkunskap borgar. Det kan sålunda här icke ifrågakomma att
underkasta arbetet någon som helst kritik, utan endast
med tillfredsställelse konstatera, att även på vårt språk
numera finnes ett i alla avseenden förstklassigt
standardarbete rörande den kemiska teknologiens olika
grenar. Skada blott att priset av många skäl måst bliva
så högt, att arbetet knappast kan bliva var mans egen-
Besprutning av sårstället med ett
kemiskt retmedel för ökande av
kådsekretionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
