Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 23 nov. 1935 - Gasdöden vid ratten, av N. Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 47 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 23 NOV.
ÅRG. 65 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 5
innehåll: Gasdöden vid ratten, av civilingenjör N. Gustafsson. — Anläggandet av civila flygplatser. —
Notiser. — Litteratur. — Sammanträden.
GASDÖDEN VID RATTEN.
Av civilingenjör N. Gustafsson.
Koloxiden intager en särställning bland de
industriella giftgaserna på grund av sina egenskaper
samtidigt som den är en av de vanligast
förekommande. Speciellt har koloxiden den allra största
betydelse i samband med den allmänna användning
som förbränningsmotorn fått i våra dagar. Det är
ej sällan som den krävt sina offer bland förare
av motorfordon och man kan därför med skäl tala
om en gasdöd vid ratten.
Koloxidens bildande.
Koloxiden bildas alltid i större eller mindre
grad vid ofullständig förbränning. Teoretiskt sett
är det möjligt att driva en förbränningsmotor med
ett sådant blandningsförhållande mellan bränsle och
luft att en fullständig förbränning erhålles.
Bränsle-luftblandningen måste i ett dylikt fall innehålla ett
rätt betydande luftöverskott. Tyvärr är det dock i
praktiken knappast möjligt att erhålla dylika
gynnsamma betingelser. Man kan givet köra motorn med
luftöverskott men då därvid effekten blir avsevärt
nedsatt föreligger i regel ett bestämt motstånd från
förarens sida att utnyttja de fördelar ett dylikt
blandningsförhållande giver både med hänsyn till
den ringa mängden koloxid och till den goda
bränsleekonomien.
Även om man skulle använda ett betydande
luftöverskott, föreligger dock ingen säkerhet för att
koloxidhalten i avgaserna nedgå till noll. Vid en
förgasaremotor kommer fördelningen av bränslet till de
olika cylindrarna alltid att erbjuda vissa
svårigheter. Den anordning man vidtager för att göra
denna fördelning i möjligaste mån likformig är att
medelst avgaserna värma insugningsrörets
grenings-punkt. Denna "hot-spot" kan dock ej medföra
önskad verkan förr än den nått en viss temperatur.
Innan motorn blivit varm kommer därför bränslets
fördelning till de olika cylindrarna att ej bliva
likformig, och följden blir att kanske ett par cylindrar
erhåller ett abnormt stort luftöverskott under det att
en eller ett par av de andra i stället kommer att
uppvisa bränsleöverskott. Avgaserna komma då att
innehålla koloxid.
Praktiskt taget alla i marknaden förekommande
förgasare giver olika lagar för bränslets och för
luftens strömning, varav följer att
blandningsförhållandet mellan bränsle och luft i en viss punkt möjligen
är det mest önkvärda, men att detta ändrar med
trottelställning och varvantal. En dylik svårighet
att hålla ett korrekt blandningsförhållande uppträder
även vid alla andra slag av förbränningsmotorer som
arbeta med varierande varvtal och belastning.
För att möjliggöra en säker start och en lugn
tomgång, måste ett rikare blandningsförhållande
mellan bränsle och luft komma till användning.
Samtliga de nu nämnda orsakerna göra att man
praktiskt taget aldrig kan räkna med att erhålla avgaser
som ej innehålla koloxid.
Vid väl injusterade och i gott skick befintliga
motorer håller sig halten koloxid i avgaserna mellan
1 till 5 %, men kan i ogynnsamma fall uppgå till
10 à 12 %.
Koloxidens fysikaliska egenskaper.
Specifika vikten för koloxid är större än för luft,
vilket gör att i lokaler där ej kraftig luftcirkulation
är förhanden den högsta koloxidkoncentrationen är
att finna vid golvet. Denna egenskap är av stor
betydelse vid utformandet av ventilationssystemet.
Öppna fönster eller vanliga friskluftventiler äro ej
tillfredsställande, utan kraftig ventilation måste
finnas anordnad vid golvet.
Många garage och reparationsverkstäder äro
inrymda i lokaler belägna under markytans nivå. I
dylika måste ventilationen ombesörjas medelst en
tillräckligt dimensionerad fläkt, vars sugledning
måste mynna vid golvet. Ofta finnes i dylika
lokaler anordnade arbetsgropar. En grenledning måste i
så fall dragas från fläktens sugledning till bottnen
av en dylik grop. Garantier måste även finnas för
att denna ventilationsfläkt alltid hålles igång när
en motor köres eller när någon befinner sig i lokalen.
Koloxidens fysiologiska egenskaper.
I motsats till övriga industriella giftgaser saknar
koloxiden såväl lukt som smak. Den påverkar ej
heller kroppens reflektoriska skyddsmedel och
medför alltså ej hosta eller nysning eller en hop
dragning av luftvägarna. Dess kanske största fara
ligger just i att den alltså ej kan förnimmas.
Den felaktiga föreställningen gör sig tyvärr ofta
gällande att avgasernas stickande och till tårar
retande lukt är beroende på koloxid. De
förbränningsprodukter, som hava dessa egenskaper, härröra
emellertid i regel från förbränd olja och sakna
gift-verkan.
De röda blodkropparna hava till uppgift att
upptaga syre ur luften i lungorna och avgiva detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
