Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1985
BERGSVETENSKAP
39
Fig. 8. Kartering av gammal flodbädd; av betydelse vid prospektering
för alluviala guldförekomster. Chattehochec-floden. Georgia, U. S. A.
Bilden visar den gamla flodbädden ävensom en serie "meandrar". Den
topografiska kartan över området förråder på intet sätt dessa
förändringar av flodbäddens läge. Flygfoto t. v., karta t. h.
innan en lämplig lägerplats kunde lokaliseras vid
den branta stranden av Great Bear Lake. Endast
ca 400 meter från denna lägerplats upptäckte la Bine,
några timmar sedan lian slagit läger,
pechblende-mangan-malm, och några dagar senare fann St. Paul,
som nu blivit återställd från sin snöblindhet, rik
silvermalm nära lägret. De båda malmerna följdes resp.
ca 400 och ca 700 meter. La Bine och St. Paul sökte
hemlighålla fynden, men det visade sig omöjligt, och
sommaren 1931 satte en våldsam rush av prospektors
in och gjordes många nya fynd, bland annat med
tillhjälp av flygfotografering. Några av de funna
malmerna äro utomordentligt rika, exempelvis
pechblende med upp till 50 % uranoxid ocli silvermalm
innehållande 50 % silver. Det lönar sig därför frakta
dessa malmer med flygmaskin. Redan 1931 voro 14
flygmaskiner sysselsatta med transport av personal
och material till Great Bear Lake och malm därifrån.
Flygrouten är ca 1 300 km lång. Malmfrakten
kostade 1931 ca 1 600 kr. per ton, 1932 "endast" ca 600
Fig. 10. Kontakt mellan gnejs (mörk) och granit (ljus) samt tvenne
spricksystem, Bohuslän.
kr., men eftersom malmen är värd ungefär 10 000 kr.
per ton, torde vinstmarginalen vara fullt
tillfredsställande. På allra senaste tiden ha även rika fynd
av guld, koppar ocli nickel gjorts inom detta område.
Jag är tyvärr ej i tillfälle beskriva någon
upptäckt av olja från luften. Dylika fynd ha gjorts i
Kalifornien och Texas, men som jag redan antytt,
ha ännu inga detaljer publicerats. För att
emellertid belysa, vad som kan åstadkommas på detta
område med tillhjälp av flygfotografering, skall jag i
korthet referera några resultat, erhållna vid en år 1932
företagen flygning i Australien. Flygningen
finansierades av Government of the Commonwealth of
Australia, leddes av den australienske geologen dr
Woolnough, och uppgiften var att konstatera
användbarheten av flygfotografering för oljeletning i
Australien. Jag vill förutskicka, att det viktigaste
hjälpmedlet för uppletning av oljefyndigheter är kartering
av strukturen hos oljeförande bergarter. Det torde
för de flesta vara känt, att oljan samlas i högt
belägna, slutna bassänger, s. k. antiklinaler eller domer
inom de oljeförande lagren, på grund av att oljan
tack vare sin mindre specifika vikt jämförd med det
allestädes närvarande vattnet söker sig upp till
dylika högt belägna punkter. Tektoniskt djupt
belägna partier, s. k. synklinaler, innehålla sålunda
endast vatten (fig. 2). Efter denna parentes åter-
Fig. 9. Pegmatitgångar i gnejs, Bohuslän. Fig. 11. översiktskarta över Xya Guinea och Bulolo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
