Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 2
FEBR. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
*
BERGSVETENSKAP
Redaktör: B.G.MARKMAN.
INNEHÅLL: Om bärnsten och bärnstensindustrien i Ostpreussen, av bergsingenjör Ernst Rothelius.
OM BÄRNSTEN OCH BÄRNSTENSINDUSTRIEN
I OSTPREUSSEN.
Av bergsingenjör Ernst Rothelius.
(Forts. fr. sid. 52.)
Liknande avlagringar skulle kunna erhållas, om
kanske också icke i samma omfång, vid ännu flera
ställen utefter Ostpreussens kust, om icke
människorna hade förmågan att avläsa vilket kostbart
strandgods, som uppkastats vid vissa vindar. Detta
gäller särskilt Samlandets västkust och den smala
landtungan vid Frische» Haff. Häftiga
nordväst-stormar sätta havet i kraftig rörelse även på stort
djup, varvid bärnsten lösgöres ur
bottenavlagring-arna samt svämmas tillsammans med tång och andra
föremål upp mot stränderna. Sedan den kraftigare
stormen lagt sig, föras dessa massor av en sakta
vind (bärnstensvinden) in i land, där bärnstenen
plockas upp direkt. Alltid när bärnstensvinden
blåser, sätter man igång med en sådan upplockning.
Så upptogs en höstnatt 1862 i Palmnicken och
No-dems 4 000 pund bärnsten värt 12 000 Tåler. En
månljus natt 1911 uppfiskade 12 män ungefär 600
kg bärnsten till ett värde av 6 000 Mark.
Det forna Westpreussen. Genom
borrningar har man påvisat, att bärnstensförande, men
glaukonitfri kvartssand förekommer ungefär på 150
meters djup strax över kritformationen vid Oxhöfter
Kämpe i byn Pogorsch något norr om Danzig.
Skällor av tertiär glaukonit- och bärnstensformation
uppträda på åtskilliga ställen i diluviala avlagringar
inom provinsen, men innehålla sällan bärnsten.
Direkt i diluviala avlagringar förekommer
bärnsten nästan inom hela provinsen. leke sällan har
den varit så anrikad i avlagringarna, att det gått
ekonomiskt mycket bra att utvinna den genom grävning.
Detta har varit fallet i Krebswalde vid Elbing och
vid Gluckau i närheten av Danzig. På den sista
platsen låg bärnstenen i en sandig och lerig jord 23
meter under markytan. Största här utvunna stycket
vägde över 5 kg. Vidare har bärnsten uppgrävts vid
Viereck, Kokoschken, i Olivau och Bankauer Först,
vid Löblau, Kowall, Bölkau, vidare i omgivningen av
Karthaus och Berent. Utvinning har även ägt rum
i provinsens södra delar på Tuchelerheden vid Tuchel
och Czersk samt norr och söder om Konitz.
Till alluviala förekomster räknas avlagringen vid
Steegen i närheten av Danziger Nehrung. Dessutom
uppkastas bärnsten längs efter hela kusten vid vissa
stormar.
Pommern. Genom borrningar har påvisats, att
bärnstensformationer finnas på åtskilliga ställen i
närheten av kusten både i Hinter- och Vorpommern.
I diluviala avlagringar förekommer bärnstenen över
hela provinsen och på vissa ställen i så anrikad form,
att utvinning genom grävning kunnat genomföras
ekonomiskt. Bekanta utvinningsorter äro Stolp,
Treten, Röhr Gewiesen, Retzlin, Bernsdorf, Pumlov
och i trakterna av Kolberg och Kammin. Vid
Rarvin i Kammin fann man vid ett tillfälle en nära 10 kg
tung bärnstensklots, som numera finnes i Berliner
Museum.
I alluviala avlagringar ha bärnstensfynd gjorts vid
Karlshagen på Usedom. Utefter hela kusterna
uppkastas bärnsten vid vissa stormar, särskilt på öarna
Usedom och Wollin och på den rügenska halvön
Jas-mund mellan Binz och Thiessow.
M e c k 1 e n b u r g.. I diluviala avlagringar är
bärnsten spritt över hela provinsen. Särskilt märkbara
förekomster äro Eldes nedre dalgång mellan
Heid-dorf och Dömitz, på bottnen av Müritzsjön och vid
Gammelin. Utefter kusten erhålles även
vindupp-kastad bärnsten.
Brandenburg. En skålla av underoligocen
bärnstensformation mycket lik den blå jorden i
Samlandet har påvisats vid Neustadt-Eberswalde i
dilu-vium. F. ö. förekommer bärnsten i diluviala lager
över hela provinsen och påträffas jämt och
ständigt vid större jordschaktningar såsom vid kanal- och
järnvägsbyggen. Bland fyndorterna märkas
Töpfer-bergen vid Mürow norr om Angermünde, Sternberg,
Zehden, Oranienburg, Schlagenthin, Brandenburg
a. H., Landsberg a. W., Zielenzig, Schwiebus,
Zülli-chau, i Oders dalgång nära Küstrin,
Königswusterhausen, Lenzen såväl som i marken under västra och
centrala delarna av Berlin.
Det forna Posen. Bärnsten förekommer här
allmänt i diluviala avlagringar, vilka på vissa
ställen bearbetades genom grävning till omkring mitten
av 1800-talet. Bland de mera bekanta fyndorterna
märkas här trakten mellan Krohne a. d. Brahe och
Bromberg, särskilt i skogsområdena Wtelno och
Stronno. Vidare förekomster äro Gumbic Hauland,
Orotowo, Tuczno, Lissa, Posen och Rogasen.
Anmärkningsvärda bärnstensmängder ha uppkastas ur
sjöarna Wierzchotin vid Hohensalza, Lubien,
Bent-schen och Kiekrz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:43 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935b/0059.html
