Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1935
BERGSVETENSKAP
71
vö= v
(1 — sin (pj (1 -)- sin dt)
(1 -j- sin (1 — sin (5X)
— arctg
arctg
(1 eos cpx) (1 -f- sin <5^
(1 —• eos (p1) (1 — sin dj)
(1 — sin cpx) (1 — sin åi)
(1 -j- sin 95J (1 -f- sin
arctg
v/!
(1 -)- eos cpi) (1 — sin
cm/sek. ... (7)
(1 — eos qjj) (1 sin åi)/
Här är valsarnas konstanta periferihastighet vx =
rDn
eo
cm/sek. där D är valsdiametern i cm och
n valsarnas varvtal pr min. Värdet på vinkeln <pt
beräknas ur ek v. 5.
Det mot den enl. ekv. 7 erhållna
hastighetsskillnaden vs svarande slirningsarbetet (As) blir för båda
valsarna
As = 4 P u.d v$ kgcm/sek............. (8)
där 2 P betecknar valstrycket och
friktionskoefficienten mellan valsar och ämne.
Antag t. e. att d1 = a (== valsarnas lutningsvinkel)
= 10°
fi
beräknas då ur ekv. 5 till 44° 50’. Med
om
enl,
dessa värden insatta i ekv. 7 erhålles:
vs — vt (1 — 0,993) = 0,oo7 vt cm/sek.
Antages nu D = 50 cm och n — 100 v/min. så blir
vL — 260 cm/sek.
vs = 260 ■ 0,oo7 .= 1,8 cm/sek.
Antaga vi vidare att valstrycket är 40 ton så blir,
uv sättes = 0,2, slirningsarbetet för båda valsarna
(8)
As = 2 • 40 000 • 0,2 • 1,8 = 29 000 kgcm/sek.
vilket motsvarar 3,9 hkr.
I verkligheten blir dock värdet på vå något mindre
än det beräknade. Beroende på de roterande
massornas fördelning (valsar och spindlar å ena sidan,
kuggväxlar och motorer å den andra) inträder en
större eller mindre utjämning av
hastighetsvariationen. Detta kommer emellertid att menligt inverka
på drivmaskineriet, då variationerna delvis
överföras dit.
Genom en sådan oriktig anordning av spindlarna
följer icke endast en större effektförbrukning och
snabbare nedslitning av valsarna utan dessutom en
annan olägenhet, som, enligt vad framgår av det
följande, är av större betydelse.
Genom insättning av ovan antagna värde på di
71
i ekv. 6 erhålles vid 99 = 0 och <p = — en max.
Lt
resp. min. periferihast. av valsarna:
vi
eos Öl
= 1.015 vt = 1,015 • 260 = 264 cm/sek.
v3mm — vi ■ cos <5i = 0,985 = 0,985 • 260 = 256 cm/sek.
Om den ena valsen har sitt hastighetsmaximum
nälden andra har sitt hastighetsminimum, skulle alltså
i det anförda exemplet den maximala skillnaden i
periferihastigheter uppgå till 3 %. Då detta
förhållande omkastas efter vart fjärdedels valsvarv, får
valsgodset en tendens att drivas upp och ned under
valsningen. Dålig riktning och ojämn yta blir
följden.
I det föregående ha fördelarna med två motorer
vid rullverksdrift påpekats. Likaledes har
framhållits, hur spindlar och kopplingar skola vara
anordnade för att i möjligaste mån minska slitage och ge
ett gott riktningsresultat. Slirningar mellan valsar
och ämne kunna emellertid ej helt elimineras,
beroende på friktion mot styrlinjaler och på olikheter i
valsdiametrar. Detta senare gäller, som redan
påpekats, i synnerhet verk med hyperboliska valsar.
Men även vid riktverk, försedda med en konkav och
en konvex vals enl. fig. 3, förefinnes risk för
avvikelser. Sådana valsar böra nämligen vara så utformade
att avståndet mellan anliggningspunkterna på den
konkava valsen ökas med valsgodsets diameter. Härav
följer olika diametrar på olika avstånd från valsens
centrum. Skillnaden framträder icke endast mellan
de båda valsarna sinsemellan utan kan även
förefinnas mellan de båda anliggningsringarna på den
konkava valsen. I senare fallet äro avvikelserna mycket
små och ha ingen större praktisk betydelse.
Förhållandet blir delvis detsamma vid valsar, försedda med
kammar enl. fig. 2. Vid justerings verk däremot kan
ingen sådan variation av valsdiametrarna förekomma.
Ha de båda valsarna samma varvtal, och angiver
e skillnaden mellan valsdiametrarna, blir det på
grund av slirning uppkomna friktionsarbetet under
ett varv = 2 Puvne eller pr sek.
n
7:
2 P uv ne kgcm/sek.
Om samma antaganden göras som i föregående
exempel och 0111 e sättes = 0,5 em erhålles
0,2 • n ■ 0,5 = 21 000 kgcm/sek.
60
Aj = 40 000
vilket motsvarar en effekt av 2,8 hkr.
(Forts.)
OMVANDLINGEN AV KVARTS TILL
KRI-STOBALLIT UNDER 1000° C OCH NÅGRA
EGENSKAPER HOS DEN BILDADE
KRISTOBALITEN.1
På grund av den stora roll kvartsen spelar såsom
eldfast material har man sedan lång tid tillbaka
studerat och försökt fastställa betingelserna för den
kristallina kvartsens omvandling vid olika temperaturer
och i synnerhet dess volymsomvandlingar, vilka bidraga
till att nedsätta kvartsens värde såsom eldfast material
till ugnar, deglar och rör. I denna uppsats behandlas
en undersökning av omvandlingarna mellan 850—
1050°C.
Trots att tridymiten är den mera stabila formen
mellan 850—1 050° C kunde man vänta sig att
lågtem-peraturkvartsen först övergår till kristoballit och
därefter till tridymit. Denna förmodan äger även stöd i
Ostwalds regel, som lyder: "I alla reaktioner uppnås ej
direkt den mest stabila tillståndsformen, utan man
erhåller först den form, som är minst stabil av de vid
ifrågavarande temperatur möjliga formerna."
Dessutom torde förändringen i kristallgittret vid kvartsens
övergång till kristoballit vara mindre än vid dess
övergång till tridymit.
Omvandlingen av kvarts till kristoballit vid dessa
låga temperaturer är ej tidigare undersökt. Man har
1 Referat av en uppsats av Sandford S. Cole, publicerad i
majhäftet 1935 av The Journal of the American Ceramic
So-ciety, sid. 149—154. Vid maskinskrivningen av manuskriptet
har ordet kristobalit blivit stavat med två 1 skall vara ett 1
genomgående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
