Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 2
FEBR. 1935
I TEKNISK TIDSKRIFT
*
BERGSVETENSKAP
Redaktör: Ö.G.MARKMAN.
INNEHÅLL: Rullverk II, av ingenjör Erie Bernhult. — Något om asbest, av ingenjör Hans Diegmann.— Notiser.
RULLVERK II.
Av ingenjör Eric Bernhult.
(Forts. fr. sid. 71.)
I det efterföljande komma några principiella
synpunkter vid konstruktion av rullriktverk att
framläggas. De grundläggande faktorerna äro i första
hand valstryck och valslängd. Dessutom är, för
bestämning av vridande momentet och effekten, även
nedböjning och tryckvinklar av betydelse.
Beräkning av valstryck etc.
För beräkning av valstryck vid rullriktverk måste
hänsyn tagas till att materialets sträckgräns
överskrides. Den vanliga böjningsformeln, som endast
gäller upp till proportionalitetsgränsen, kan därför
ej utan vidare användas. Relastas en stång enligt
fig. 21 är till en början nedböjningen proportionell
mot belastningen. I punkt 1\ i det i fig. 22
återgivna belastnings-böjnings- resp.
spännings-töjnings-diagrammet är maximala kantspänningen i farliga
snittet dp (= proportionalitetsgränsen). Upp till
denna punkt kan den allmänna böjningsformeln
p = àWb
X
Fig. 21.
A/ec/öojn/ng j/
7~cy/7/’/?^ /i.
Fig. 22.
tillämpas. I Pt avviker emellertid kurvan icke från
den räta linjen, såsom fallet är vid dragprov, utan
fortsätter i det närmaste rätlinjigt uppåt. I punkt
S1 motsvaras den maximala kantspänningen av S,,
(= sträckgränsen). Först i punkt P\ är en större
avvikelse från den räta linjen märkbar och i punkt
S\ inträffar sträckpåkänningen vid permanent
deformering, i diagrammet betecknad med d’s.
Förhållandet mellan d’s och ds är för samma material
beroende av balksektionens utseende. För en l-sek-
tion, där materialet är koncentrerat till över- och
undersidan, avviker ö’s endast obetydligt från <5S. Är
däremot sektionen sådan, att godset koncentreras
kring neutrala lagret, blir avvikelsen större. Genom
jämförelse av resultaten för sträckprov och
böjningsprov på rundstål av samma material har förf. funnit,
att ö’s i det närmaste motsvaras av 1,8 <5S. På grund
av dynamiska förhållanden vid rullriktning, i
främsta rummet den stora hastighet med vilken
spänningsändringarna växla, kan som lämpligt värde på
d’s sättas:
d’s ^ 2 (5S kg/cm2 ............... (9)
1 verkligheten uppgår dock ej fiberspänningen till
detta värde. <5’s är endast en skenbar maximal
kantspänning. På grund av den förstärkande verkan,
som det närmare neutrallagret belägna godset ger
åt sektionen, varierar icke spänningen längre
linjärt med avstånd från neutrala lagret. Den verkliga
spänningsfördelningen följer den form som anges av
linjen CC i fig. 23. Detta är liktydigt med att
motståndsmomentet hos sektionen ökas. Linjen AA
representerar spänningslinjen med den maximala
kant-spänningen dp och BB är den skenbara
spänningslinjen med kantspänningen d’s. Då
proportionalitetsgränsen överskridits och Hooke’s lag ej längre
gäller, följer ej nedböjningen den elastiska linjens
ekvation. Böjningen blir större i närheten av farliga
snittet.
Spänningsfördelningen här kommer
till synes i de
"flyt-figurer", de så kallade
lüderska linjerna, som
framträda i en längs
mitten uppskuren etsad
stång, vilken varit
utsatt för böjning över
sträckgränsen. I fig. 24
har stången a varit
utsatt för upprepade böjningar i samma plan under det
att stången b varit belastad under rotation och
böjning.
Under antagande att d’s = 2 d, blir halva
valstrycket (= lagertrycket)
/aqrc!’
Fig. 23.
(10)
Här är Wb stångens motståndsmoment vid böjning =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:36 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935b/0083.html
